fredag 24 februari 2017

Inte ett bi i sikte....Men bina är solens barn!


Bina är: "Solens Barn"! Ingen sol så blir det inga bin! Det sa min mentor Joel.
Det skrivs på faceebok och andra forum om att bina varit ut och flygit och det blir en tvetydig känsla för mig när jag läser det. För mina bin har inte visat sig ett enda! Och det finns två alternativ! Det ena alternativet för mig är att det har gått åt skogen med alla samhällena! Det andra alternativet är att det är ett hälsotecken att bina sitter kloss så länge som möjligt. Högbotten typ den som är på bilden har jag på alla samhällen så risken för kvävning finns inte av nedfallna bin. Men..... om ni tittar på den övre bilden så kommer solen inte in till bina på grund av avståndet mellan kupramen och lådan. Dessutom så är det två lådor på samhället och bina sitter ganska så säkert i den övre lådan. På den nedre kupan så är det också två lådor och solljuset kommer säkerligen lättare in till bina genom flustret men liksom den andra kupan så gör det att jag invintrar på två lådor att solljuset inte blir så påtagligt.

Tidsmässigt för rensningsflygningen så kommer det att skilja minst två veckor mellan dessa tvåkupor på grund av skillnaden i konstruktion. Och att det skiljer mellan mina bin och andras när det gäller den första vårutflykten det är ett fenomen som jag får leva med./ Gidde


fredag 17 februari 2017

Vad väger kupan egentligen??





Jag gick runt och lyfte på mina kupor i förra veckan. Ett lyft i kortändan berättar bra om vad foder som man har kvar i kupan. I höstas så gjorde jag motsvarande för att kolla att inget samhälle hade blivit rövat under vinterfodringen. Så här års så lyfter jag ena ändan med en viss svårighet, men i höstas så rubbade jag inte kupan. Gubben har blivit svag!

I sammanhanget så kollar jag så här års att inte bina har haft ofoget för sig att flyga ut för tidigt. Det får inte vara några utsotsfläckar på kuporna. När jag började som biodlare så var utsotsfläckarna på snön det första livstecknet från bina och utseendet på fläckarna sa i vilket skick jag kunde vänta mig att samhället var till vårgenomgången. Men så vill jag inte ha det nu för tiden!

Jag blir mycket besviken om bina har mer än någon enstaka utsotsfläck ute på kupan och på någon tomram. Och för min del så tycker jag att det är mitt ansvar om det spökar till sig. Med lite ättika i fodret och toppventilation + högbotten så fungerar det för min del/ Gidde

lördag 4 februari 2017

Bimatare..... Gratis!!!!


Visst är det häftigt att kunna fixa till matare till småsamhällen/avläggarna helt gratis!

I alla hushåll så dyker det upp en massa plastburkar som normalt hamnar i soporna,  och det finns alla möjliga storlekar att ta till.

 bilderna här så har jag använt dels en honungsburk 1,5 kilo och en yoghurthink på 1 kilo. Och det finns som alla vet alla möjliga storlekar att välja på. Och för min del så varierar det mycket beroende på vad jag vill göra. Locket på bilden använder jag när jag ska fodra för invintring på en miniavläggare. Det är ganska så många hål och de är relativt stora. För drivfodring så blir det ungefär hälften så många hål och oftast lite mindre storlek på hålen. Om bina får tillgång till för mycket foder på för kort tid så blir det en spärrning av drottningens äggläggning. Men allt det här beror på vilken ras som man odlar och vilka dragförhållande man har just då. På bilden här nedtill så ser man verktyget som jag använder. En syl med ett stopp av eltape så jag får hålen lagom stora./ Gidde  

fredag 27 januari 2017

Jag vet inte var denna skrivning kommer ifrån.....Men den är verkligen intressant!

Jag vet inte var denna skrivning kommer ifrån.....Men den är verkligen intressant!
Om någon känner igen den så skriv till mig!
Jag har inte ändrat något i skrivningen, Troligtvis så har den som skrivit utländsk härkomst. 

I Sverige finns en muntlig tradition om att carnicabin
svärmar. Man tänker inte på att förr i tiden visste man ingenting
om drottningodling och svärmar var det enda sättet
att utöka antal kupor. Eftersom biodling som fenomen började
expandera vid samma tidpunkt när man upptäckte
carnica biets fördelar och började ersätta mellifera biet
med carnica biet då heter det än idag – carnica biets
främsta egenskap är att det svärmar. Man vet inte heller
om att det redan förut har inte alltid varit så.
Stammen tillblivelse
Guido Sklenar föddes i Kroatien 1871. Som en ung lärare
beslutade han sig 1895 att ägna sig åt biavel. Han
övertog sin svärfars 36 bisamhällen. Under det första årets biodling uppmärksammade
han ett av sina 50 samhällen som hade den högsta honungsavkastning. Även under
följande år i konkurrens med övriga 71 samhällen. Eftersom detta rekordsamhälle
var placerat i den äldsta bikupan fick det som belöning en nyförvärvad kupa (med nr
47).
Egenskaper
Detta samhälle utmärkte sig med sin beskedlighet, väderstabilitet och bra övervitring.
Detta samhälle hade även sina svagheter. Det proppoliserade starkt och gick
inte att fortplanta på den tidens vanliga sätt. Det svärmade aldrig och på den tiden
kände man inte till vår tids drottninguppfödning. Sklenar har ändå lyckats med att
avla på detta samhälle och det som hjälpte till var att drottningen var mycket långlivad.
Hon uppnådde sju års ålder. Sklenar:s metod att odla drottningar påminner om
senare utvecklat ”bågsnitt”. 1898 uppnådde han de första resultaten och har kommit
fram till att avel är det viktigaste för biodlingens framsteg. Han var med sitt sätt att
tänka långt före sin tid. Han grundade nya linjer genom målmedvetet urval och genom
satsningar på vissa drönare. Fram till 1905 skapade han 54 olika avelslinjer.
Bara en del av de uppfyllde de krav man ställde på dem.
Urlinjer
Sklenar lämnade efter sig 7 stycken avelslinjer.
47/P/1 – En mycket gammal linje som samlade stora mänger pollen (därför ”P” i linjenamnet).
Denna linje var viktig för kombinationslinje vid parningar.

47/9/26 – Ytterligare en mycket gammal linje som utmärkte sig med drottningar
med lång livslängd. Sklenar kallade de för ”Hüngler”. Mycket god självförsörjning för
vintern. Andra kännetecken – uttalat ovilja att svärma, hög honungsavkastning och
bin var mycket lugna. Medelstarka samhällen. Mörka bin.

47/19/48 – En mycket gammal linje. Mycket lugna bin. Låg svärmvillighet, bra honungsavkastning, bra yngelsättning.

47/ 9/15 - Gammal linje, gråa bin, raska bin med temperament. Stark yngelsättning.

47/9/24 – Medelstarka samhällen, Lugna bin, stark yngelsättning, hög honungsavkastning.
På hösten bildade den mycket starka samhällen.

47/H/47 – Tillägnat till Sklenar:s dotter Hannerle. Betecknades som oförstörbar.
Mycket härdig bi med väl utvecklat putsförmåga. Medelstarka samhällen med mera
temperament än 47/G/10. Samhällen presterar bra och är bra självförsörjare. Små
tendenser till svärmning. Denna linje kallas för ”tidigt uppvaknande”.

47/G/10 – Denna linje presenterades vid 10:e årsdagen av Sklenar:s död (han dog
1953). Enormt lugna och snälla bin (det lugnaste av alla Sklenar:s linjer). Mycket
starka samhällen, lagrar väldigt lite honung i yngelrummet, låg svärmdrift, hög honungsavkastning.  

Tänk om vi hade fått träffa den mannen!
/Gidde  

onsdag 25 januari 2017

Pekaren blir en förlängning av mitt eget energifält............det är min hypotes!

Pekaren blir en förlängning av mitt eget energifält............det är min hypotes!


Men om....... man kommer med en hypotes så måste man i varje fall komma med en rimlig förklaring till påståendet. Och jag skrev i mitt förra inlägg om varför jag är noga med placeringen av kupor just för att jordens energifällt stör binas egna energifält.

I min sinnesvärld så skapar vi alla levande ett energifält omkring oss. Mycket beroende på att vi till en mycket stor del består av vatten och en massa mineraler och annat jox som vi får i oss ända sedan vi var ett litet embryo. Mycket av de här mineralerna är såväl magnetiska och elektriskt ledande. Och hela tiden så utsätts vi för påverkan från vår omgivning. Oftast inte så stor men ibland ganska så brutal beroende på hur livsmiljön är för organismen på just den platsen. Så det är ett stort spektra av händelser och miljöer som påverkar den enskilda individen.

Och låt oss syna min hypotes! Med en pekare så kan jag kartlägga en del av min omgivning. Jag kan hitta källådror, elledningar, currylinjer och en massa annat. Men för att min hypotes ska ha relevans så måste jag kunna stänga av funktionen!

Jag gjorde så här: En pappersrulle appliserades runt handtagsdelen så att pekarens rörelser bibehölls, men min hand som höll i pappersrullen kom några centimeter ut sett från pekarens koppartråd. och det fungerade som jag hoppats. Pekaren gjorde inga utslag!   Noteras kan att pekaren gjorde utslag till datorer; skrivare och hushållsmaskiner.

Så mina vänner! I min sinnesvärld så är pekaren en förlängning av mig själv! Och jag förstår varför jag i vissa lägen får mer eller mindre tydliga utslag med pekarna. För helt naturligt så kan jag personligen vara olika laddad beroende på från vilken miljö jag kommer från just då./ Gidde

torsdag 19 januari 2017

Det här tror ni inte på en del av er.......Men varför inte??



Att den här kupan står fel hade jag en känsla av. Bina var lite smågriniga trots en drottning av god härstamning. Och produktionen var för låg. Så jag flyttade kupan lite framåt; lite kakåt; och åt väster respektive höger. Men inget gjorde att det blev påtagligt bättre. Jag brukar leka med pekare för att se Curry linjerna och det fanns ingen anledning att inte testa det på det här samhället. Och här blev det mycket intressant! Det här samhället stod på linjen precis som det skulle när jag kollade första gången. När jag flyttade så gjorde jag det också efter linjerna. Samtidigt så såg jag att rötterna från den gamla furan också gav markering till pekarna.
När det blev en ledig plats i bigården så blev det sedan en flytt av samhället. !0 meter snett bakåt höger. Och... det blev ett helt nytt samhälle! Mycket mer yngelproduktion Och väsentligt mer honung.
Naturligtvis så är det här "dravel" Ett samhälle är ju inte någon bevisning! Och jag har inte tänkt att påstå något som inte går att bevisa. Men.. det här är lite spännande. Så jag kollar Curry-linjerna när jag flyttar samhällen och när jag har problem med något. För som en biodlarkolega sa en gång: "Det finns platser där man inte ska ställa några kupor"! Gidde
Posted by Picasa

fredag 13 januari 2017

Det här är nostalgi! Jag hade som biodlare några få år på nacken...

Det här är nostalgi! Jag hade som biodlare några få år på nacken....... Men trots allt så är det mycket som jag fortfarande tycker är rätt. Tidsmässigt på året så var det försommar och många biodlare hade förlorat samhällen, men inte jag: Ett samhälle av fem var lite "nedskitna" men det var enligt mina vänner i biodlarkretsat helt normalt.


 Det var för många år sedan som jag skrev : Hypotes Utsot! Det var inte meningen att det skulle gå i tryck, men en kompis till mig skickade iväg det till det forum som vi hade på den tiden. Sedan så hamnade det i Bitidningen och även Gadden. Efter ett tag så kom reaktionen från en bror duktig ( Inga namn), som verkligen sågade mig efter fotknölarna. Jag fick möjlighet att bemöta i Gadden men redaktören i Bitidningen gav mig inte den möjligheten. Och det är jag fortfarande sur över!! Påhopp har man alltid rätt att bemöta!!
När det gäller artikelns innehåll så tycker jag det inte är så fel när jag läser den i dag och det kan vara av intresse för er att läsa. Hälsningar Gidde

UTSOT

Hypotes...  om  hur den uppkommer .... 
I år har ett stort antal samhällen dött i utsot. Många  har förlorat
en stor del av sin biodling. Jag har svårt att acceptera att
detta skulle vara normalt även om vintern var besvärlig.
Men som uppfinnare och produktutvecklare så analyserar man
det mesta som händer .

Och  detta är min  hypotes  om utsot. 
Utsoten uppkommer  som regel inte av en enda orsak utan
utvecklas genom en hel rad sammanverkande fenomen.

För att förstå det hela så måste man följa hela kedjan och värdera
varje sak för sig och sätta in den i  sitt  sammanhang just då och
även längre fram.

Det talas  om att  hösthonungen är farlig att invintra på Orsaken skulle
vara att den innehåller större mängder av en del för binas mage
olämpliga ämnen. Detta kan kanske vara rätt. Det kan också  vara
enligt nedan. .

Mot hösten  har många blommor och frukter inte bara mognat
utan också börjat  mögla och eller jäsa. Det finns med  andra ord
mycket gott om mögelsporer och jästsvampar. Det som går genom
bina  är det  i detta sammanhang ingen  större fara med. Men .. Ett bi är ganska så ludet . Så  nog  hänger det med en hel del hem till kupan.
Med detta vill jag säga att  honungen är säkerligen  ren och fin men
i kupan och på bina finns det en hel del ämnen som i förlängningen kan
ställa till problem. Visst putsar  bina  sig  själv , varandra  och  kupan
men att detta  skulle skapa en livsmedelsmiljö har jag  svårt att tro.

Detta  tror jag  är det som händer!!!!

En omtänksam och skötsam biodlare täcker in sina kära bin . Inte 
bara för att de  ska ha det varmt det ska vara tätt också. Det är här
som det farliga börjar. Det kan gå bra men det  kan det lika väl gå
som i år.

För att förstå min tankegång så måste vi ta med en del andra faktorer.

Bina äter med vissa intervaller . Hur ofta ... styrs av flera   faktorer
och några av  dessa  kommer vi  till senare.

För att kunna äta  måste bina höja temperaturen i kupan.
Varm fuktig luft kondenseras mot den kalla honungsytan och
honungen blir  varm och mjuk så  att bina kan ta för sig.
Hur varm honungen måste vara vet jag inte. Bina  måste  ha en viss temperatur för att att bli rörliga. Troligtvis står  dessa två saker i relation till varandra.

En annan faktor är fukten ; vattnet ; rimfrosten ; isen .  I vilken
form och mängd  vattnet finns i kupan  bestäms  av temperaturen  och ventilationen .

Jag tror det är här det börjar gå snett !!

Bina liksom vi ger ju ifrån sig koldioxid .Denna gas är ju normalt något tyngre än luft och borde sjunka till  botten. Men... i blandning med allt annat och med varierande luftfuktighet och temperatur  så  vet  man inte  om
eller hur fort detta går. 

När bina ätit och är mätta så sjunker  temperaturen i kupan igen.
Kall luft kan inte hålla så mycket fuktighet bunden     Överskottet
kondenseras mot närmaste kalla yta. I detta fall mot botten och nedre
delen på väggarna. Nästa gång bina ska äta så måste först en viss del
av isen/rimfrosten tina innan temperaturen blir rätt. Men all is hinner
inte smälta under den tid som det tar att värma upp kupan . Och  för
varje gång bina äter så tar det längre tid att få upp temperaturen Och
nästa gång tar  det ännu längre tid. Mer is som ska smälta. Och nästa..
och nästa.....
För hur bra en kupa än är isolerad så finns det ändå något ställe som är
kallare där fukten kondenseras och kanske  fryser. Med dagens täta kupor får man till sist en ordentlig  minuskvot.

Den allt längre tiden gör emellertid också  att en allt större mängd vatten hinner kondenseras mot honungen  och detta kan också  vara en fara i sammanhanget .
En utspädd  foderlösning kan verka laxerande samtidigt som den blir mer jäsningsbenägen.

Man kan tycka att så länge bina har foder  borde det inte vara så farligt.
Och det är helt  rätt om inte jästsvampar , mögel  och  andra   sporer
fanns. Genom binas fläktande för att höja temperaturen alternativt att
vädra ut  koldioxid  sprids dessa i luften i kupan och hamnar bland annat
i det öppna fodret. Ju längre tid som bina behöver för uppvärmning och ju högre fuktighet  det  blir desto gynsammare för jästsvamparna.
I detta sammanhang så kanske vi också ska nämna  noseman.  Också den
sprids genom sporer. Har vi inte smittade bin så kanske vi har fläckar
av utsot som vi inte har observerat  vid rambyte .

Om man sedan  känner till  att fuktig luft kan bära små partiklar i storlek med sporer  och  jästsvampar så är det hög tid att bli nervös . (Partiklarna svävar som i små ballonger av fukt).Att bakterier  har lufttransport det
vet vi  alla. 

Det vi har nu i kupan är en mer och mer farlig bomb som bara väntar
på att detonera.

Till sist kommer smällen. Bina är så dåliga i magen så de har inte någon
möjlighet att hålla sig. Katastrofen är ett faktum. 

Ja !!! Så här tror jag att det kan gå till när ett samhälle drabbas av total
utsot. Självfallet finns det  också andra orsaker men de som nämts här är
säkert  de farligaste. Om vi ska ta en jämförelse med oss själva så blir det väl närmast det som populärt kallas för : Sjuka hus.  I stort är det samma sak men bina kan ju inte flytta mitt i vintern. Tänk er att leva i högsta möjliga fuktighet  med en luft som är jobbig att andas varje rörelse du gör för att få upp värmen eller för att få  bättre luft ökar risken att den mat du behöver för att överleva  ska ge dej mycket allvarliga magproblem . 
Det ska f-n  vara bi under sådana förhållande !!! 
Men det går att med tämligen enkla medel förbättra kuporna och därmed
överlevnaden.     
Att varm fuktig luft stiger uppåt det vet de flesta.

Att honung är hydroskopisk , det vill säga den tar åt sig vatten , det vet
väl även de flesta . Att det är just i gränsen mellan vatten och honung
som det lättast startar jäsning det är kanske mer obekant. Det som behövs
är jästsvampar och rätt temperatur. 
För bin med utsot rekommenderas tunn foderlösning  som laxermedel
på våren. (Många bin överlever inte den kuren).

JAG TROR ATT DETTA HÄNDER!!!!
Honung respektive sockerlösning förändras genom en del samverkande
faktorer så att bina inte klarar av  att hålla magen i styr.

1. Jästsvampar : mögelsporer och kanske annat påverkar  det foder som bina just har öppnat.

2. Hög luftfuktighet gör att fodret blir för tunnflytande och därmed laxerande.

3. Vi har skapat motsvarigheten till sjuka hus problemet  för bina.

4.Säkerligen finns det flera  lösningar  på det här problemet . Om vi för en öppen diskussion  om problemet  kommer vi redan till  nästa övervintring  ha kommit en lång bit på väg . För egen del har jag inte förlorat något
samhälle. Men om rensningsflykten dröjt fjorton dagar till  hade säkerligen något samhälle förlorats.
Självfallet har jag en del ideer om vad som bör göras. Men detta är allas
problem ...  alla och jag menar verkligen alla bör  ställa upp  och stötta
de biodlare som kan tänkas ha något att tillföra för att få grepp på detta.
Helt klart kommer det att kosta en hel del både i pengar och arbete
men det måste göras och i år har vi ett bra tillfälle med mycket underlag
för att bedöma vad som är bra eller mindre bra vid invintring. 

Att det kostar pengar med samhällen som dör stör mej mycket mindre
än att vi genom slarv och nochalans låter något levande fara illa.
Det var en gammal biodlare som sa så här till mej: OM JAG  HAR   BIN BARA FÖR ATT KUNNA SÄLJA HONUNG SÅ SKA JAG INGA BIN HA.  Jag instämmer till fullo. 

Mina vänner! Det finns saker i den här skrivningen som jag skulle ha uttryckt annorlunda nu i dag med några decenniers erfarenhet av biodling.... Men att ändra nu och börja diskutera med sig själv, det skulle vara fel. 

Ha det bra!/ Gidde