lördag 22 april 2017

TBH kupa på höjden!

Det var ett ungt par som ville ha en bikupa för att få pollinering på sitt lantställe. och jag föreslog att de skulle testa med en TBH kupa. Men så här några timmar senare så blir jag fundersam. Kanske en uppstaplingskupa trots allt är ett bättre alternativ. Det kommer många främst utrikesfödda och vill köpa biramar med honung. Och då avtäcker de ramarna och låter honungen rinna ur på typ en stekplåt.

Har man har en TBH kupa så finns hela tiden risken för kakras vid aldrig så lite fel hantering. Om man istället har en kupa med ett antal HLS lådor med konventionella ramar så borde man med tidningar emellan lådorna kunna skapa en högkupa. Om man ska ha mellanväggar eller en strimma vax i ramarna det kan man säkerligen testa sig fram till. Huvudsaken är att antalet lådor/ramar är tillräckligt så att bina aldrig slår i taket.
Ock att skörda honungen någonstans i stapeln kan inte vara värre än att ge sig på att skära i en TBH kupa.

Att spara honung så att bina övervintrar på den borde inte heller vara svårt och ge bina lite socker som hjälp det går att göra med mycket enkla prylar./Gidde

Jag vet att det har testats något liknande så skriv och berätta. Var ligger problemet??

Här eller på fb beekeeper!

En huvkupa borde fungera perfekt. Och bygga upp den redan på våren tillräckligt högt. Avslappnad biodling!

måndag 17 april 2017

Ännu mer bekymmer.............!!!!!!!!!!!

Jag skrev om mina funderingar kring lådformatet för min framtida biodling. Naturligtvis så har jag en rätt bra koll på vad jag ska göra, men det är många aspekter från andra biodlare som jag ville ta till mig. Och det här kommer att bli spännande att implementera i framtiden.

Men det som händer nu är ett större problem! Vi hade ett verkligt skönt vårväder för någon vecka sedan. Bina flög intensivt och rensningsflykten var ett minne blott. En koll i några samhällen visade att yngelläggningen var igång men kanske lite mindre än vad jag väntade mig. I det starkaste samhället var det 2 halva ramar med yngel. Och ........ då kom kylan med upp till 6 minusgrader på nätterna och ett fåtal plusgrader på dagarna. I veckan nu så kommer temperaturen att stiga, men inte tillräckligt för ett ordentligt pollendrag. Vattenbina kommer jag att se på flustret men inne i kupan så kommer husbina ha fullt jobb med att hålla värmen på det befintliga ynglet. Hur bra det går det visar sig om några veckor Har jag kylt yngel eller har bimassan räckt till för att klara värmen på yngelramarna./Gidde   Och......... räcker fodret?

Honung är en bristvara just nu, men om det behövs så måste jag offra några burkar, Med ett nät under så droppar inte honung ner kupan, men som ni ser så blir burken som ordentligt diskad. 
   

lördag 15 april 2017

Jag har bekymmer!!

Jag funderar på hur jag ska göra! Bilådor är i LN formatet ganska så tunga och med ålderns rätt så vill jag inte lyfta så tungt. HLS formatet är mer hanterbart men det har andra nackdelar. Jag upplever ( kan vara inbillning) att drottningens äggläggning blir en aning sämre i HLS än i LN formatet. Och övervintringen blir som jag har upplevt det sämre på HLS än på LN om man inte tar till speciella arrangemang.

Så min vår har varit helt inriktad på att försöka bestämma mig för vilken väg som jag ska välja. Om jag väljer HLS så klarar jag att hantera lite fler samhällen och kan mönstra ut de flesta LN ramarna. ( Jag har inte så många kvar efter höstens radikala rensning).
En annan fördel är att jag kan få ett enhetligt rammått.
En nackdel är att om jag ska sälja samhällen/avläggare så är önskemålet i de flesta fall LN formatet. Men bredden är ju samma på LN och HLS så eventuella köpare kan lätt konvertera till LN.

Så mina vänner: "Jag har bekymmer som jag måste lösa inom de närmaste veckorna"! När nästa yngellåda ska sättas på så måste beslutet vara taget. För att backa tillbaka senare det tror jag inte fungerar.

Vikten på skattlådorna skiljer omkring 10 kilo LN mot HLS. Och visst är det stor skillnad när man ska lyfta i axelhöjd! / Gidde
Man tänker så bra med en kaffebricka i trädgården!






fredag 31 mars 2017

Det är vår på gång!


Jag skulle inte kunna berätta...
Det som min mentor sa om just detta med övervintringen och om att mata på våren. Det är inte tryckbart. Så vi får ta till en väsentligt nedtonad översättning. Som inte är fullt så kärnfull.

Vi måste förstå att binas vinterklot det innehåller mycket bin av olika åldrar. Allt efter ålder så hamnar dom också i klotet. Och allt efter den värme som dom får i klotet så blir deras aktivitet  olika. Aktivitet är detsamma som foderintag. Matning skapar aktivitet. Och  det som kommer in i ena ändan det ska ut i den andra i sinom tid. Och om det stannade upp med detta så vore det enkelt.
Men när rensningsflykten kommer så är redan kupan på gång med yngelsättning kanske inte några stora mängder men i alla fall. Ynglet och drottning måste hållas varmt fullt ut men det blir bara på de ramar det finns yngel på. Det här skapar en balansgång som vi inte bör störa. Bina själva måste hantera den här problematiken och det kan ta dagar eller veckor beroende på flygvädret. Och som sagt det som kom in det ska ut, helst under ordnade former.
Det som har hänt under vintern och vårvintern är helt olika för de olika samhällena.Vi biodlare är de i särklass sämsta budbärarna för vad som ska ske i samhället. /Gidde
Inte ett bi på flustret när det inte är ordentligt med sol 

söndag 26 mars 2017



Jag fick mycket över hundra persikor förra året.

Det är bina och jag som i nämnd ordning hjälpte trädet att få till så mycket frukt. Underbart gott! Jag har startat mitt jobb i dag! Vattning och åter vattning! Blommar trädet och bina kan flyga, så får vi se hur skörden blir!  Gidde

torsdag 23 mars 2017



De viktigaste "Svärmödrar" som finns är bidrottningens!

Det som det här handlar om är inte det mest upphetsande som vi har inom biodlingen, men sanningen är att för att bli en bra biodlare så måste vi förstå den här problematiken. Det här är knastrande torrt men så fruktansvärt viktigt. Och mina Vänner: Det gäller i vissa lägen att vara småsnål. Det skulle inte falla mig in att skära bort drönarbyggen för varroa-bekämpning när jag kan göra det lika bra på ett annat sätt. Varje drönare behöver tio bins matning för att bli en stor "pojk" och det är inget som jag kastar bort på slarv.

 Detta med drönaravläggare är en teknik som vi inom Carnica har använt under många år. Tekniken är inte på något sätt svår men den tar stort spaltutrymme att beskriva och om inte beskrivningen blir riktig så tappar den en del av funktionen och blir inte den framgång som man skulle önska.  Men det är den teknik som rätt använd ger absolut bäst parningsresultat.
Fördelarna med tekniken är flera och jag ska dra en del här: Vi får en bättre parning med en bättre genetisk mångfald. Vi kan flytta mindre lättare enheter till platser där störningen av andra drönare är mindre.  Och drönargivarna står kvar i de bigårdar där de producerar mest och det är ju ekonomiskt viktigt.  Att det dessutom är en effektiv varroabekämpning  är väl inte heller något stort fel i sammanhanget.
Och varför envisas vi med att skriva om detta.  Jo som avelsgrupp så vet vi att det måste till en väsentligt bättre hantering av drönarmaterialet. Detta är helt nödvändigt om vi ska få till ordentliga avelsframsteg. Och detta oavsett om vi ser det från horisonten parningsstation eller friparning. Och om ni vill läsa om hur man gör Drönar-läggare så gå in på Carnicas hemsida, där finns en beskrivning.Gidde
Drönaravläggare

Och jag får en bra avläggare gratis att övervintra till hösten med mycket lite jobb!

onsdag 15 mars 2017

Hypotes utsot.................

För omkring 25  år sedan skrev jag ett inlägg som jag kallade ”Hypotes Utsot”.  När jag läser det i dag så känner jag inte det som jag skulle behöva ändra någonting. Det som Lundaforskarna har presenterat fyller emellertid ut en del luckor i min skrivning. Och om jag nu ska göra en sammanfattning av problematiken vid invintring så passar min skrivning bra in mot det Lundaforskarna skriver.
Så här uppfattar jag att det fungerar: Vi kan tala om två olika saker i kupan. Dels hur bina hanterar honungen/fodret vid hösten/invintringen. Dels så kan vi tala om att bin är ludna varelser som på hösten hämtar in det sista i naturen som är på väg att kollapsa. Det är mycket i naturen på hösten som börjat mögla och jäsa men jag tror inte att bin är så nogräknade när det börjar sina i naturens skafferi. Och även om nektarn inte har möglat så är det en hel del i nektarns omgivning som har mögelsporer på sig och hänger med till kupan i binas behåring.  Och naturligtvis så har i vissa fall nektarn börjat att jäsa. Men att bina klarar att hantera detta det har forskarna i Lund visat.
Men när det nu är så bra i cellerna med fodret varför spökar det då till sig i invintringen? Jo det är ju detta med allt detta som hängde med bina till kupan på hösten. Och i kombination med fukten från binas förbränning av fodret så får vi mögel och eller jäsning i kupan.  Och ett bi som käkat sockerlösning i månader är säkerligen inte nödbedda om det dyker upp lite vatten läs fukt att suga i sig. Men är det mögelsporer och jästbakterier i fukten så blir det gärna lite problem med magen på bina.
Den dagen då Sveriges biodlare lär sig att hantera fukten på rätt sätt så kommer vi att komma ner på en vinterdödlighet väsentligt under 5%. 


Om jag vill stödmata med honung så gör jag så här

Nätet hindrar att honungen rinner ner i kupan och kladdar ner bina
Hälsningar
Från ett bra bi:Carnica