torsdag 23 mars 2017



De viktigaste "Svärmödrar" som finns är bidrottningens!

Det som det här handlar om är inte det mest upphetsande som vi har inom biodlingen, men sanningen är att för att bli en bra biodlare så måste vi förstå den här problematiken. Det här är knastrande torrt men så fruktansvärt viktigt. Och mina Vänner: Det gäller i vissa lägen att vara småsnål. Det skulle inte falla mig in att skära bort drönarbyggen för varroa-bekämpning när jag kan göra det lika bra på ett annat sätt. Varje drönare behöver tio bins matning för att bli en stor "pojk" och det är inget som jag kastar bort på slarv.

 Detta med drönaravläggare är en teknik som vi inom Carnica har använt under många år. Tekniken är inte på något sätt svår men den tar stort spaltutrymme att beskriva och om inte beskrivningen blir riktig så tappar den en del av funktionen och blir inte den framgång som man skulle önska.  Men det är den teknik som rätt använd ger absolut bäst parningsresultat.
Fördelarna med tekniken är flera och jag ska dra en del här: Vi får en bättre parning med en bättre genetisk mångfald. Vi kan flytta mindre lättare enheter till platser där störningen av andra drönare är mindre.  Och drönargivarna står kvar i de bigårdar där de producerar mest och det är ju ekonomiskt viktigt.  Att det dessutom är en effektiv varroabekämpning  är väl inte heller något stort fel i sammanhanget.
Och varför envisas vi med att skriva om detta.  Jo som avelsgrupp så vet vi att det måste till en väsentligt bättre hantering av drönarmaterialet. Detta är helt nödvändigt om vi ska få till ordentliga avelsframsteg. Och detta oavsett om vi ser det från horisonten parningsstation eller friparning. Och om ni vill läsa om hur man gör Drönar-läggare så gå in på Carnicas hemsida, där finns en beskrivning.Gidde
Drönaravläggare

Och jag får en bra avläggare gratis att övervintra till hösten med mycket lite jobb!

onsdag 15 mars 2017

Hypotes utsot.................

För omkring 25  år sedan skrev jag ett inlägg som jag kallade ”Hypotes Utsot”.  När jag läser det i dag så känner jag inte det som jag skulle behöva ändra någonting. Det som Lundaforskarna har presenterat fyller emellertid ut en del luckor i min skrivning. Och om jag nu ska göra en sammanfattning av problematiken vid invintring så passar min skrivning bra in mot det Lundaforskarna skriver.
Så här uppfattar jag att det fungerar: Vi kan tala om två olika saker i kupan. Dels hur bina hanterar honungen/fodret vid hösten/invintringen. Dels så kan vi tala om att bin är ludna varelser som på hösten hämtar in det sista i naturen som är på väg att kollapsa. Det är mycket i naturen på hösten som börjat mögla och jäsa men jag tror inte att bin är så nogräknade när det börjar sina i naturens skafferi. Och även om nektarn inte har möglat så är det en hel del i nektarns omgivning som har mögelsporer på sig och hänger med till kupan i binas behåring.  Och naturligtvis så har i vissa fall nektarn börjat att jäsa. Men att bina klarar att hantera detta det har forskarna i Lund visat.
Men när det nu är så bra i cellerna med fodret varför spökar det då till sig i invintringen? Jo det är ju detta med allt detta som hängde med bina till kupan på hösten. Och i kombination med fukten från binas förbränning av fodret så får vi mögel och eller jäsning i kupan.  Och ett bi som käkat sockerlösning i månader är säkerligen inte nödbedda om det dyker upp lite vatten läs fukt att suga i sig. Men är det mögelsporer och jästbakterier i fukten så blir det gärna lite problem med magen på bina.
Den dagen då Sveriges biodlare lär sig att hantera fukten på rätt sätt så kommer vi att komma ner på en vinterdödlighet väsentligt under 5%. 


Om jag vill stödmata med honung så gör jag så här

Nätet hindrar att honungen rinner ner i kupan och kladdar ner bina
Hälsningar
Från ett bra bi:Carnica 

måndag 6 mars 2017

Ni kan inte ana hur mycket jag älskar "Nördar"!!

Vi hade årsmöte i Carnica Gruppen den 4/3 och det känns så bra när folk lämnar TV- tittandet för att diskutera något så tidsmässigt lång borta som bin och bisamhällen. Och helt klart så måste man vara lite av en "Nörd" för att göra det. Jag var själv ordförande för Carnica i 10 år och jag måste erkänna att jag kollade in hur det fungerade nu med ett visst gillande. Leif lite lågmälda sätt att hantera klubban och vänta in att deltagarna på mötet snackade igenom problematiken det gillar jag och att dagordningen över datorn hamnade på vita duken det underlättade. Att Per skulle sköta protokollet med den äran det  kändes lite självklart efter alla gånger han haft det uppdraget. Att upprepa våra personval det gör jag inte, men jag måste berätta om Roberts "dragning" om testresultaten och den utveckling som det varit under ett antal år. Kom ihåg att det här är resultat som vart och ett har krävt ett engagemang från en testbiodlare. Robert eller någon annan. Och det lite torra siffervärdet på vita duken det är ett resultat som uppnåtts genom test av mer än 3000 drottningar runt om i Europa. Det är drottningar som ingår i bidatabasen Beebreeds testprogram avseende varroatoleransprojekt. Och just värdet på vår enskilda drottning visar vad hon presterat ställt mot alla de andra. Visst är det häftigt att det går att översätta  drottningars egenskaper till ettor och nollor i ett dataprogram. Och att Carnica Gruppen är på rätt väg det visade Roberts staplar. Häftigt!

Och sedan så kom Karina Karlsson och informerade om SBR-s VSH-projekt. VSH är lite slarvigt uttryckt uttryckt ett sätt att hitta bin som rensar ut fertila varroahonor ur yngelcellerna och låter infertila vara ifred.
Det blev en spännande diskution. Vi inom Carnica vet att det behövs en fruktansvär massa år för att få fram bra bin. Så från vår sida sett så måste man välja att söka VSH bin från renrasiga mödrar inte att ta vilka bin som helst med VSH egenskaper och sedan förädla de bina.

Naturligtvis så kom vi inte till något beslut, men vi kom till det väsentliga när det gäller Carnica. Vi fick ett uppvaknande intresse för att kolla igenom vad vi har i våra kupor. Kanske så har vi fyndigheter att göra/ Gidde För det heter väl fyndighet när det gäller VSH?
Vad underbart det skulle vara att odla drottningar från ett eget samhälle med VSH betende.

fredag 24 februari 2017

Inte ett bi i sikte....Men bina är solens barn!


Bina är: "Solens Barn"! Ingen sol så blir det inga bin! Det sa min mentor Joel.
Det skrivs på faceebok och andra forum om att bina varit ut och flygit och det blir en tvetydig känsla för mig när jag läser det. För mina bin har inte visat sig ett enda! Och det finns två alternativ! Det ena alternativet för mig är att det har gått åt skogen med alla samhällena! Det andra alternativet är att det är ett hälsotecken att bina sitter kloss så länge som möjligt. Högbotten typ den som är på bilden har jag på alla samhällen så risken för kvävning finns inte av nedfallna bin. Men..... om ni tittar på den övre bilden så kommer solen inte in till bina på grund av avståndet mellan kupramen och lådan. Dessutom så är det två lådor på samhället och bina sitter ganska så säkert i den övre lådan. På den nedre kupan så är det också två lådor och solljuset kommer säkerligen lättare in till bina genom flustret men liksom den andra kupan så gör det att jag invintrar på två lådor att solljuset inte blir så påtagligt.

Tidsmässigt för rensningsflygningen så kommer det att skilja minst två veckor mellan dessa tvåkupor på grund av skillnaden i konstruktion. Och att det skiljer mellan mina bin och andras när det gäller den första vårutflykten det är ett fenomen som jag får leva med./ Gidde


fredag 17 februari 2017

Vad väger kupan egentligen??





Jag gick runt och lyfte på mina kupor i förra veckan. Ett lyft i kortändan berättar bra om vad foder som man har kvar i kupan. I höstas så gjorde jag motsvarande för att kolla att inget samhälle hade blivit rövat under vinterfodringen. Så här års så lyfter jag ena ändan med en viss svårighet, men i höstas så rubbade jag inte kupan. Gubben har blivit svag!

I sammanhanget så kollar jag så här års att inte bina har haft ofoget för sig att flyga ut för tidigt. Det får inte vara några utsotsfläckar på kuporna. När jag började som biodlare så var utsotsfläckarna på snön det första livstecknet från bina och utseendet på fläckarna sa i vilket skick jag kunde vänta mig att samhället var till vårgenomgången. Men så vill jag inte ha det nu för tiden!

Jag blir mycket besviken om bina har mer än någon enstaka utsotsfläck ute på kupan och på någon tomram. Och för min del så tycker jag att det är mitt ansvar om det spökar till sig. Med lite ättika i fodret och toppventilation + högbotten så fungerar det för min del/ Gidde

lördag 4 februari 2017

Bimatare..... Gratis!!!!


Visst är det häftigt att kunna fixa till matare till småsamhällen/avläggarna helt gratis!

I alla hushåll så dyker det upp en massa plastburkar som normalt hamnar i soporna,  och det finns alla möjliga storlekar att ta till.

 bilderna här så har jag använt dels en honungsburk 1,5 kilo och en yoghurthink på 1 kilo. Och det finns som alla vet alla möjliga storlekar att välja på. Och för min del så varierar det mycket beroende på vad jag vill göra. Locket på bilden använder jag när jag ska fodra för invintring på en miniavläggare. Det är ganska så många hål och de är relativt stora. För drivfodring så blir det ungefär hälften så många hål och oftast lite mindre storlek på hålen. Om bina får tillgång till för mycket foder på för kort tid så blir det en spärrning av drottningens äggläggning. Men allt det här beror på vilken ras som man odlar och vilka dragförhållande man har just då. På bilden här nedtill så ser man verktyget som jag använder. En syl med ett stopp av eltape så jag får hålen lagom stora./ Gidde  

fredag 27 januari 2017

Jag vet inte var denna skrivning kommer ifrån.....Men den är verkligen intressant!

Jag vet inte var denna skrivning kommer ifrån.....Men den är verkligen intressant!
Om någon känner igen den så skriv till mig!
Jag har inte ändrat något i skrivningen, Troligtvis så har den som skrivit utländsk härkomst. 

I Sverige finns en muntlig tradition om att carnicabin
svärmar. Man tänker inte på att förr i tiden visste man ingenting
om drottningodling och svärmar var det enda sättet
att utöka antal kupor. Eftersom biodling som fenomen började
expandera vid samma tidpunkt när man upptäckte
carnica biets fördelar och började ersätta mellifera biet
med carnica biet då heter det än idag – carnica biets
främsta egenskap är att det svärmar. Man vet inte heller
om att det redan förut har inte alltid varit så.
Stammen tillblivelse
Guido Sklenar föddes i Kroatien 1871. Som en ung lärare
beslutade han sig 1895 att ägna sig åt biavel. Han
övertog sin svärfars 36 bisamhällen. Under det första årets biodling uppmärksammade
han ett av sina 50 samhällen som hade den högsta honungsavkastning. Även under
följande år i konkurrens med övriga 71 samhällen. Eftersom detta rekordsamhälle
var placerat i den äldsta bikupan fick det som belöning en nyförvärvad kupa (med nr
47).
Egenskaper
Detta samhälle utmärkte sig med sin beskedlighet, väderstabilitet och bra övervitring.
Detta samhälle hade även sina svagheter. Det proppoliserade starkt och gick
inte att fortplanta på den tidens vanliga sätt. Det svärmade aldrig och på den tiden
kände man inte till vår tids drottninguppfödning. Sklenar har ändå lyckats med att
avla på detta samhälle och det som hjälpte till var att drottningen var mycket långlivad.
Hon uppnådde sju års ålder. Sklenar:s metod att odla drottningar påminner om
senare utvecklat ”bågsnitt”. 1898 uppnådde han de första resultaten och har kommit
fram till att avel är det viktigaste för biodlingens framsteg. Han var med sitt sätt att
tänka långt före sin tid. Han grundade nya linjer genom målmedvetet urval och genom
satsningar på vissa drönare. Fram till 1905 skapade han 54 olika avelslinjer.
Bara en del av de uppfyllde de krav man ställde på dem.
Urlinjer
Sklenar lämnade efter sig 7 stycken avelslinjer.
47/P/1 – En mycket gammal linje som samlade stora mänger pollen (därför ”P” i linjenamnet).
Denna linje var viktig för kombinationslinje vid parningar.

47/9/26 – Ytterligare en mycket gammal linje som utmärkte sig med drottningar
med lång livslängd. Sklenar kallade de för ”Hüngler”. Mycket god självförsörjning för
vintern. Andra kännetecken – uttalat ovilja att svärma, hög honungsavkastning och
bin var mycket lugna. Medelstarka samhällen. Mörka bin.

47/19/48 – En mycket gammal linje. Mycket lugna bin. Låg svärmvillighet, bra honungsavkastning, bra yngelsättning.

47/ 9/15 - Gammal linje, gråa bin, raska bin med temperament. Stark yngelsättning.

47/9/24 – Medelstarka samhällen, Lugna bin, stark yngelsättning, hög honungsavkastning.
På hösten bildade den mycket starka samhällen.

47/H/47 – Tillägnat till Sklenar:s dotter Hannerle. Betecknades som oförstörbar.
Mycket härdig bi med väl utvecklat putsförmåga. Medelstarka samhällen med mera
temperament än 47/G/10. Samhällen presterar bra och är bra självförsörjare. Små
tendenser till svärmning. Denna linje kallas för ”tidigt uppvaknande”.

47/G/10 – Denna linje presenterades vid 10:e årsdagen av Sklenar:s död (han dog
1953). Enormt lugna och snälla bin (det lugnaste av alla Sklenar:s linjer). Mycket
starka samhällen, lagrar väldigt lite honung i yngelrummet, låg svärmdrift, hög honungsavkastning.  

Tänk om vi hade fått träffa den mannen!
/Gidde