fredag 30 december 2011

Nytt år.... Nya mål!

Det är dags för att säga tack för det här året här på bloggen! Det har varit spännande med mötet med alla biodlare.  Att jag personligen har synts och hörts på en del olika forum det är en del av mitt uppdrag. Vi ska höras och vi ska synas! Och vi ska hjälpa nybörjare så att de förstår att man ska tänka biodling inte tro på allt konstigt man läser eller hör.

Lite av det som hänt inom Carnica 
Importen från och till varroatolerans projektet har etablerats för test liksom tidigare år. Och vi  har därmed kommit lite närmare ”skarpt läge” i vår satsning på varroatoleranta bin. Och vår uppkoppling mot bidatabasen i Berlin är under förverkligande. Vi har haft en del givande möten med Svensk Biavel och de andra rasgrupperna. Och så naturligtvis så den verkligt trevliga sommarträffen.
Och framtiden: Jag tänker på det som vår avelsansvarige sa för något år sedan. Nu snackar vi inte mer. Nu ska vi jobba! Det är en häftig attityd! Jag gillar den!
     Hälsningar Gidde                                              

torsdag 29 december 2011

Jag älskar att spekulera!

Vi har haft några blåsintensiva dagar här i Roslagen med träd som blåst omkull och el som försvunnit. Och vi människor med vårt avskärmade perspektiv känner oss hårt drabbade . Men när vi tittar ut över landskapet och kommenterar vad vi ser så är det en mycket liten sanning som vi beskriver.  Och jag vill ställa de här frågorna till er. Vad händer under jordytan när det blåser?  Och vad händer när det regnar?
Vi vet att bin reagerar på vibrationer och när träd och växter böjs av vinden så pressas också rötterna mot den omgivande jorden åt något håll och den rörelsen ger vibrationer i jorden.  När regnet tränger genom jordytan så samlas det till rännilar och skapar små bäckar under jorden. Som porlar fram och ger vibrationer.  Bin som är mycket känsligare än vad vi är blir säkerligen störda. Men samtidigt så är bina mycket tåliga och det ska vi lite klantiga biodlare vara glada för.
Jag har här på forumet skrivit om Currykryss och nu kommer jag med något så här tokigt att även det som finns under markytan har betydelse. Men det finns en gammal sanning att det är summan av belastningarna som skapar den konstant där systemet kollapsar.  Och när vi har varroan och allt omkring den så blir belastningarna för stora. Och vi förlorar samhällen.  Och den enda lösningen i detta läge det är att odla på vitalitet. Och för oss inom Carnica så är detta inget nytt. Men nu har vi tillfört ännu en faktor. Varroatolerans.  Det kommer att bli spännande.  Och för mig som älskar att spekulera utanför regelverket känns det riktigt häftigt! 
Hälsningar
Gidde

fredag 23 december 2011

God Jul och Gott Nytt År!!!

Hej Alla!!
Om några månader så har det blivit ett år sedan vi började skriva den här bloggen. Det har varit spännande och lärorikt.

Det vi inte räknade med var att vi skulle få läsare långt utanför vårt lilla land. För någon vecka sedan så hade vi 50 läsare från Ryssland. 22 från USA. Och ett antal från Finland , Norge och Danmark. Allt det här är räknat per vecka. Att vi haft läsare från Afrika , Sydamerika och en massa andra länder det är kanske bara lite av tillfälligheter.

Nu en dag före Julafton är det en stor glädje att kunna önska er alla en God Jul från Marie, Stickan och mig, Gidde!

 De många tiotusentals visiterna på vår blogg gör att vi tror på att biodlingen både kan och kommer att utvecklas.  Det är en härlig nyfikenhet från våra läsare. 
Och jag kan lova att vi inom Carnica ska göra vad vi kan för er mina vänner!

Vi kommer att fira lite Jul här på bloggen. Och fram emot Nyår så att vi har krafter till det nya året. Men det kanske dyker upp något även under ledigheten! Ha det bra!!
God Jul Hälsningar
från
Gidde

torsdag 22 december 2011

Curykryss...... Navigering

Vid parning av drottningar så är det viktigt att inte drottningar försvinner. Sedan några år så binder jag parningskuporna i träden men innan detta så ställde jag gärna kuporna i rad på en bräda. !0 stycken på  rad. Jag hade värdens finaste plats i trädgården. Ett år så  blev det 9 parade och en var borta. En ny Apidea ställdes på den gamlas plats med krypfärdig cell.  Kontroll efter 4 dagar och drottningen fanns på plats. Efter en vecka så kollade jag efter  Damen. Hon var borta! Det blev en ny dam i ny Apidea  och samma resultat. Med andra ord tre drottningar borta från samma startplats.  En koll visade att en Currylinje gick exakt rakt ut från den Apidean. Men sedan så kollade jag. Det kunde inte vara en Currylinje för den gick syd-nord. Och en Currylinje den går i 45 graders vinkel ,inte rakt syd eller norr.  Jag kunde jag följa linjen omkring 25 meter i rakt sydlig riktning och sedan så tunnade den ut och försvann.  Med andra ord så hade jag funnit att det också finns falska Currylinjer.
Det här blev början på ett nytt projekt när det gällde linjer. Jag har läst att däggdjur ofta väljer att följa Currylinjerna och att hus förr i tiden byggdes med hänsyn till linjerna.  Kan det vara så att Currylinjerna hjälper djur att navigera?  I fallet med mina drottningar så kan det vara så att damerna startade efter den falska linjen  och kunde inte hitta tillbaka efter parningen. Om… det varit en drottning från ett större samhälle så tror jag hon fått hjälp av sina följebin men nu var det för få eller inga. Men märk väl det jag skriver om Curykryss det är hypoteser. Med andra ord ingen vetenskap!
Hälsningar
Gidde     

onsdag 21 december 2011

Currykryss och linjer

Det spännande med slagrute- snacket är att det finns nästan lika många åsikter som det finns debattörer. Men jag tror personligen att om man håller sig till teorin att man på olika vis kan avläsa jordmagnetismen så behöver man inte göra det mer konstigt för sig. I den gamla tiden så var det oftast en säljkvist som användes som slagruta men det är också känt att de som var riktigt känsliga bara höll ut handen och på det viset kunde avläsa det som fanns under jorden. Vi nutidens glada amatörer använder oftast pekare.
En god vän till mig etablerade en bigård med omkring 10 samhällen på sin gårdsplan. Av dessa överlevde endast 3 till våren. Jag bor ganska så långt ifrån den här killen så jag hade ingen aning om riktigt var kuporna hade stått.  För att testa så ville jag prova var det var olämpligt att ställa kupor.  Och det tog omkring 10 minuter att på gräsmattan rita upp var linjen för god uppställning gick. De samhällen som stod på fel sida var också de som utmönstrat.
Det fanns bland gamla biodlare ett talesätt att man skulle undvika mark-kylan.  På Smålandsdialekt lät det så här: De ska du veta pöjk att det ä ställen där en inga bin ska va. För de ä så kallt där så en kan frysa asslet av seg.
Jag tänker så här: Om vi biodlare får till en känsla för vilken uppställningsplats som vi ska välja. Då har det ingen betydelse vilket sätt vi hittar placeringen på. Välkommen till Carnica Gruppen!
Hälsningar
Gidde     

tisdag 20 december 2011

Currykryss.. så började jag!!

Jag flyttade ett samhälle en knapp meter på grund av kupbyte.  Samtidigt så bytte jag drottning. Och allting gick bra. Men samhället var lite segt och bina var stingsliga. Att stå framför utan slöja det var otänkbart. Och det är alltid jobbigt med ett samhälle som inte fungerar som de andra.
Av en tillfällighet så kollade jag med mina ”pekare” och fann att samhället stod på ett currykryss.  Jag flyttade samhället en meter så att en currylinje gick rakt genom flustret. Efter fjorton dagar så var det mycket bättre och efter en månad så var det ett helt normalt samhälle.
Produktionsmässigt så låg det samhället sedan lite över medel för bigården.
Det här blev starten till att alltid kolla hur samhällen står. Jag är för nyfiken för att låta en sådan här sak bara vara. Så det har varit mycket kollande de sista 7-8 åren. Det här kan vara tillfälligheter men kanske också något vi inte begriper ännu. Fortsättning följer!!  Välkommen i Carnica Gruppen! 
Hälsningar
Gidde

måndag 19 december 2011

Currykryss och annat

Jag har en känsla av att Stickan kommer att fortsätta att berätta om vad han anser om vår oförmåga att förstå vart felaktig avel för med sig. Och det är viktigt att vi förstår mer om det som borde göras. Eller kanske ännu mer viktigt vad vi inte borde göra!
Jag tänkte själv ta upp en annan tråd. För flera år sedan så var det en biodlare som började tala om Currykryss och naturligtvis också om Currylinjer. Enligt den här killen så var det så att bin borde inte stå på kryssen men skulle gärna stå på linjerna.
Om jag ska vara ärlig så tog jag inte det här på fullt allvar. Även om min far var ganska så duktig med slagrutan.  Mitt sätt att närma mig problem är att testa och testa. Det får ta några år men jag vill veta om hur saker fungerar och helst så vill jag veta om det fungerar när jag personligen provar det hela.
Det här kommer att ta lite tid att förklara och det kanske viktigaste för er: Ta det här med en stor nypa salt. Det är inte sanning förrän det är vetenskapligt bevisat har det sagts mig. Men det är inte heller lögn av samma orsak. Så ta det här som lite av historier. Så väl mött  framöver!
Hälsningar
Gidde

torsdag 15 december 2011

Vår framtid började i forntiden!

Det här är tjatigt och det vet jag om men det är så viktigt att det måste sägas om och om igen.  Vi måste alla notera vad vi gör så att vi hittar tillbaka. Och det är viktigt att gå flera generationer tillbaka. Speciellt när det är en liten genbank som man har till förfogande så är det viktigt. Notera och se till att ni håller reda på vad ni gör och vad ni gjort. Och kom ihåg när ni får avelsmaterial från andra odlare. Där gäller samma saker.  Läs noga stamtavlor eller antavlor som en del kallar det dokumentet. Risken till misstag blir väsentligt mindre med bra planering. För vägen till framgång den börjar för flera år sedan.
Vi inom Carnica ska snart börja arbeta med att lägga in våra första drottningar på bi-databasen i Berlin. Och här blir det naturligtvis lite dubbel  bokföring i början. Samtidigt så måste vi och alla andra förstå att de gamla anteckningarna är verkligt värdefulla. Under några år så blir det ett öga i de gamla noteringarna och det andra ögat på dataskärmen. Vi är den första avelsgruppen i Sverige som kopplar in oss på databasen i Berlin och det kan ses som lite av en test för att få veta vilken nytta vi och även andra kan ha av denna verkligt stora databas. Spännande!! Välkommen som medlem i Carnica Gruppen!!
Hälsningar
Gidde

tisdag 13 december 2011

Planering.................Mycket viktigt!!

På EU-nivå så krävs det att medlemsländerna har en planering för några år i taget och det är ju i det närmaste tjänstefel att vi inte har en uttalad långtidsplanering når det gäller alla biorganisationerna.  Det skulle säker vara nyttigt på alla nivåer om vi hade något sådant. 
När det gäller aveln så är detta verkligt viktigt. Allt påstående om att vi odlar renrasigt när vi inte gör det är inte bra. Att vi friparar gör ju att renrasigheten försvinner som ett brev på posten.  Med det här vill jag inte påstå att friparade drottningar är dåliga. Men om vi hävdar att vi kan fripara i generation efter generation då är vi ute på ett gungfly.  Vi måste i alla sammanhang ha en framtidsplanering som gör att vi har en väg bakåt. Och speciellt när det gäller avel så är detta viktigt. LÄS!! Vi måste kunna hitta tillbaka om det spökar till sig på något sätt. 
Hälsningar
Gidde
Bli medlem i Carnica-Gruppen 

söndag 11 december 2011

Framtidsplanering!!!!

Det är läge för att göra en ordentlig framtidsplanering när det gäller Svensk biodling. Hundraprocentiskt så är vi på väg mot ett Svensk honungsberg. Det är bara korkat att tro något annat. Med en så muskelstark huvudaktör i honungshanteringen så kommer vi snart att dränkas i   honung där prisbilden anpassas efter vad som går att få ut prismässigt. Att i det läget svamla om att ställa upp och ge en match det är inte så värst slugt. Det är viktigt att studera hur utvecklingen i våra grannländer är och varför läget där är som det är.
Men .. vad bör göras. Låt oss se på vad som är tänkbart! Vi kommer inte att kunna rädda yrkesbiodlingen i deras nuvarande form.  Det finns inget tillgängligt kapital till något sådant. Men tänkbart är att skapa lagom stora hobbybiodlare med stort kunnande för att producera kvalitetsprodukter. Närproducerat är just nu en innegrej och det tror jag den kan fortsätta att vara om vi bara är rädda om varumärket Svensk honung. Samtidigt så innebär detta upplägget att vi har kvar pollineringen och mentorskapet i landet.
Men, det här kräver ett kvalificerat avelsarbete. Helst ett genombrott när det gäller varroatolerans! Men framför allt ett bättre genetik kunnandet på gräsrotsnivå.
Med andra ord så behöver vi ett kvalitetstänk på alla fronter och ett målinriktat arbete både när det gäller planering och genomförande.
Hälsningar
Gidde
Välkommen som medlem i Carnica Gruppen

fredag 9 december 2011

Det finns ett tunnelseende inom biodlingen och det gäller alla nivåer.

Det finns ett tunnelseende inom biodlingen och det gäller alla nivåer. Om jag i min gärning biter mig fast i att det är en enda sak som skapar vinterdödligheten så visar jag hur lite jag fattar om det stora sammanhanget. Problemet är att ingen tar tag i verkligheten!
Det här är en fråga om avel men också en fråga om livsmiljö i kupan. Det är ingen skillnad på djur och människor i det här sammanhanget. Träffar vi fel partner så blir det inte bra. Bor vi dåligt så har vi det också besvärligt. Drabbas vi av sjukdomar, löss och annat så är det inkörsporten till ohälsa. Naturligtvis så tar de olika faktorerna och drabbar olika hårt men det är det sammantagna som ger kolapps.  Har vi bra bra bin så kan vi invintra dem i en skokartong men är de på något sätt sjuka eller skadade så dör dom. 
Hälsningar
Gidde
Välkommen till Carnica Gruppen

onsdag 7 december 2011

Även maskar har minnen har det berättats för mig. Vad har bina??

Även maskar har minnen har det berättats för mig. Och då borde det rimligtvis vara det samma för bina.  Vi biodlare är säkert övertygade om att bina i det avseendet ligger sjuhögt mycket högre upp i det sammanhanget
I min sinnevärd så är minnen kopplade till intelligens och då blir det hela mycket mer intressant.  Jag har bland mina bin 3 samhällen i åldern från puberteten till myndighetsåldern. Det här är samhällen som är mycket vitala. De byter sina drottningar utan min inblandning vart annat till vart tredje år och deras snittskörd ligger 20-30% över de andra samhällena. Ett av samhällena är lite ”vassare” i humöret men inte så att det är besvärligt.
Detta med samhällenas minnen var en sak som  Kerstin Ebbersten berörde på en träff på SJV i Jönköping för flera år sedan. Hon menade att de minnen som genetiskt följde drottningen det var inte de samma som samhället i sig själv hade.
Det borde vara angeläget att försöka få fram inom vilka områden samhällets minnen dominerar och inom vilka som drottningens är det styrande. Kanske vi i framtiden genom skötselmetoder får fram samhällen med bättre egenskaper. 
Hälsningar
Gidde
Välkommen som medlem i Carnica!

måndag 5 december 2011

Carnica Gruppens funderingar!

Carnica Gruppen liksom de andra rasgrupperna diskuterar intensivt vilken utveckling som Svensk biodling kommer att få. För vår del så är samarbete över gränserna den utveckling som vi tror på. Vi  importerar redan nu drottningar från varroatoleransprojekt i Tyskland/ Österike. Och vi kommer att knyta an till Bidatabasen i Berlin. Testverksamheten med sådana drottningar är sedan flera år tillbaka igång . Med baktanken att  hitta bra avelsdrottningar med varroatolerans. Vi kommer att arbeta med de här projekten med Svensk biavel som huvudman.  Men hur samarbetet  mellan oss och Svensk Biavel  kontra  SJV det är inte klart ännu.

Vi  har inte KRAV på vår agenda. Vi tänker inte i de banorna. Avel är i sig själv tufft nog  utan inblandning av ännu en faktor. Om ni söker  KRAV- drottningar  så får ni gå till någon annan. Vi kan inte hjälpa er!

Vid Nässjö träffen för några veckor sedan så svarade en av Svensk biavels mannar på min fråga att de höll varroaproblematiken aktuell hela tiden  gentemot respektive myndigheter.

Personligen så har jag den senaste månaden fått mycket olika uppgifter angående varroaläget. Den första: ”Mycket lågt varroatryck”! Den andra: ”Det är helt åt skogen, högt tryck”! Den tredje: Lugn, det är lågt tryck. I dag: Mycket kärvt: ”Högt tryck, och jag har behandlat”!  Med detta i minnet så hoppas jag att ni förstår. Det är inte läge att snacka varroabehandling från vår sida!!  Min personliga åsikt är att det kommer att slå hårt i år men jag hoppas att jag har fel.

Vår framtidsdröm  inom Carnica är kompetenta aktiva biodlare som är bra pålästa när det gäller biskötseln. För att lyckas så måste grunderna i genetik finnas. Förhoppningsvis så läser den här biodlaren det mesta som skrivs med ett kritiskt öga (även det vi skriver). Den här biodlaren satsar hårt på att ha vitala samhällen oavsett ras. Och han producerar pollinering och en helt underbar honung.  En helt komplett person!!
Om det sedan går att snacka om bin och biodling med den personen så blir det hela fullkomligt!


Hälsningar
Gidde

söndag 4 december 2011

Jag fick en kommentar!

Jag fick en kommentar på ett forum. Jag svarar på det forumet och här. Som  uppmärksamma läsare säkert har observerat så finns det möjligheter att kommentera  det som skrivs på en blogg. Det är en ruta som vi gärna ser att ni använder! Både jag och Stickan. Och det gäller både medlemmar och övriga.
När det gäller varrobehandling  så läser vi fortlöpande en massa mer eller mindre testade metoder där olika ”experter”  marknadsför sina metoder. Observera DET GÖR IN TE JAG!  Och kommer inte att göra det heller!  Det har redan varit för många som gjort en insats på den tråden. När det gäller SJV så framförde jag mina åsikter redan på Ebberstens tid på ett möte i Jönköping på jordbruksverket.
Det finns en öppning på gång när det gäller oss ”gräsrötters” möjligheter att påverka det som händer inom Svensk biodling. Troligtvis så blir det en träff för att diskutera någon gång i början på nästa år.
 Rasgrupperna sammanträffar flera gånger om året med stora delar av den referensgrupp som Jordbruksverket använder i biodlingsfrågor. Det är den grupp som jordbruksverket använder för att framföra sina tankar när det gäller biodlings frågor till berörda men det är också vår möjlighet att påverka åt det andra hållet.
En glädjande sak är att SJV är mer öppna för att vi på ”gräsrots” nivå framför våra åsikter. Och detta kan vi göra genom mail  eller brev. Och observera det kan vi också göra mot Landsbygds-departementet   och EU kontoret här i Sverige.  Det roliga är att vi får utförliga och konstruktiva svar.
Det viktiga är att vi har en konstruktiv inställning till biodlingen inte en massa åsikter mot personer sätt att agera.
Hälsningar
Gidde

fredag 2 december 2011

Svensk Biodling. Vart är den på väg??

Svensk biodling!! Vart är vi på väg?
För en del veckor sedan så var det träff i Nässjö mellan rasgrupperna, Svensk Biavel och ägargrupperna det vill säga SBR och BF. Vi skulle knyta an till vad som diskuterats på två tidigare möten och vad vi i respektive avelsgrupp ville göra av framtiden.
Observera att vi talade om framtiden samtidigt som vi var så gamla i gården så att vi hade ett stadigt tag om gårdagen. 
Men…….När vi läser på SBR-s hemsida så har en av de värsta antibiotikan hittats i honung och GMO debatten den går stadigt vidare. Och vi diskuterar vidare i olika forum vad som är bra eller dåligt. Till och med rabarbersoppan har varit på tapeten.  Det diskuteras och tack vare internet så kan vi lansera hur mycket som helst av teorier och hypoteser.  Man behöver inte ha så mycken erfarenhet det räcker med att vara en sjutusen-jävel på tangentbordet.  Allt det här är helt sjukt och för framtiden helt livsfarligt. Hur ska en nybörjare hitta vägen ur den här röran???
Om vi tar tag i kontentan kring all detta så bör vi förstå att Stickan inlägg här på bloggen för några dagar sedan var ett sammandrag av något mycket viktigt. Eller lite kortare uttryckt vi måste greppa erfarenheten och tänka oss för i nutiden och i framtiden. Och Jordbruksverket bör förstå allvaret i det här!!
Om vi inte beaktar detta. Så går det helt åt skogen!!!!!
Hälsningar
Gidde

söndag 27 november 2011

Det är så här att bra tur det måste man göra sig förtjänt av!

Vi människor är av naturen drömmare. Om det inte är den högsta vinsten som vi hoppas på så bör det i alla fall bli en ordentlig utdelning nästa gång. Men så blir det inte!! Och det är kanske bra att det inte blir så.

Det är så här att bra tur det måste man göra sig förtjänt av! Om du sköter dina bin på ett bra sätt så blir resultatet oftast lite mer mot plus. Det är ingen tillfällighet att vissa odlare får mer honung än andra. Samma när det gäller överlevnad på bina. Visst kan det hjälpa att be en bön till vår herre men det är inte fel att hjälpa till lite själv också.

Så gör avläggare och bygg på hela tiden.  Satsa hela tiden på att vara bäst. Skaffa de bästa drottningarna. Och para med de bästa drönarna!!  Se till att ni hela tiden utvecklar er biodling och naturligtvis er själva. Och så det absolut viktigaste. Se till att ni har det roligt hela tiden!!!
Hälsningar
Gidde
Välkommen i Carnica Gruppen!!

torsdag 24 november 2011

Att svara eller inte svara, det är frågan!


Vi läser på olika forum en massa angående varroabehandlingen. I vissa fall så är det frågan om att använda fästingpreparat som inte är godkända som varroabehandling. Sedan så har vi det motsatta. Låt oss kalla det ”rabarbersoppan”. Det svåra är att säga vilket som är värst???
Helt klart så fungerar fästingpreparatet. I Danmark har det används i många år. Men det är om jag fått rätt information ett fosformedel som inte bryts ner. Och då kommer nästa fråga. Bränner biodlaren de ramar som suttit närmast medlet och därmed kontanimerats mest. Det borde göras!!
Rabarbersoppan är väl ändå mycket tveksam som bekämpningsmedel om man ser det så här. Har grönsaker i kupan att göra? Blir det mögel eller jäsning? Går det att få rent efteråt?
 Om grannarna under många år gjort allt för att sköta bekämpningen och så kommer någon med ett tveksamt medel. Hur populär blir den personen?
Helt klart så har vi bestämmelser om att varroan ska behandlas . Och frågan är om rabarberkräm är behandling. Och får jag ur moraliskt perspektiv (mot mina grannar) välja något tveksamt allternativ??
Jag kan bara ställa frågorna.  Men har ni svaren??
Hälsningar
Gidde

söndag 13 november 2011

Om tidiga drottningar...................

Det finns ett problem som är lätt att glömma bort och det är svårigheten att få tag på drottningar tidigt på säsongen. Drottningodlarna har samma problem som vi vanliga odlare med bra drönare.  På våren och försommaren så gäller det att kolla att de samhällen som ska prestera drönare verkligen utvecklas så som de bör göra. Och samma sak gäller om man har en ungdrottning som ska ge en serie drottningar för en första test av hennes avkomma. Och så naturligtvis så är frågan: Har avelsdrottningarna klarat vintern på rätt sätt.
Och så tillbaka till frågan om att kunna få tag på drottningar tidigt på året. Antingen så lägger man en beställning redan nu eller också så borde man gjort det redan igår. Men om man har väntat så är det möjligheten att satsa på oparade drottningar som är det bästa alternativet. Det är nämligen så att det är i typ parningsdelen som de flesta drottningodlare har en flaskhals. Men ofta så kan man köpa oparade drottningar till lägre priser både nu på försommaren och under hela säsongen.
Problemet är att tillsätta dessa jungfrudrottningar. Och ni kan inte hoppas att lyckas lika bra med detta som med parade drottningar.
Bästa sättet är enligt oss den som inom carnica har används i många år. Drottningen skakas ner i en halv kopp med sockerlag  där hon får simma runt ett tag. Med en tesked så trycks  hon ner under ytan några gånger.  När man ser att hon börjar ”tappa tempot” så öser man ner två eller tre teskedar sockerlag genom cellhålet  i Apidean och några sekunder snare så tar man drottningen i en sked  med sockerlag och låter henne gå samma väg. Som regel så fungerar det här men låt gärna Apidean stå svalt några dagar. Och observera det måste vara en nygjord Apidea inte någon där bina har hjälpt en tidigare drottning.
Och drönaravläggaren bör vara klar på din parningsplats.
Hälsningar
Gidde  
Välkommen som medlem i gruppen!

fredag 11 november 2011

Det finns ett tema i det vi skriver som vi inte har redovisat.

Det finns ett tema i det vi skriver som vi inte har redovisat. Men som jag ska beröra nu. Och det är detta med att se helheten i biodlingen. Om vi inte lär oss att förstå att vi måste se hela spektrat i arbetet då blir det som om vi ger oss ut i skogen med bara en del av kartan och utan kompass.
Jag ska ta ett exempel. Detta med drönaravläggare är en teknik som vi inom Carnica har använt under många år. Tekniken är inte på något sätt svår men den tar stort spaltutrymme att beskriva och om inte beskrivningen blir riktig så tappar den en del av funktionen och blir inte den framgång som man skulle önska.  Men det är den teknik som rätt använd ger absolut bäst parningsresultat.
Fördelarna med tekniken är flera och jag ska dra en del här: Vi får en bättre parning med en bättre genetisk mångfald. Vi kan flytta mindre lättare enheter till platser där störningen av andra drönare är mindre.  Och drönargivarna står kvar i de bigårdar där de producerar mest och det är ju ekonomiskt viktigt.  Att det dessutom är en effektiv varroabekämpning  är väl inte heller något stort fel i sammanhanget.
Och varför envisas vi med att skriva om detta.  Jo som avelsgrupp så vet vi att det måste till en väsentligt bättre hantering av drönarmaterialet. Detta är helt nödvändigt om vi ska få till ordentliga avelsframsteg. Och detta oavsett om vi ser det från horisonten parningsstation eller friparning.  
Vi har flera sådana här skrivningar om andra ämnen som vi skulle vilja göra men de har alla det felet att det blir för stor textmassa. Tyvärr!!!
Hälsningar
Gidde

torsdag 10 november 2011

Drönaravläggare!!!!!

Som jag skrev tidigare så är drönarutskärning ett stort slöseri. Och varför har jag den åsikten! Jo enligt mej  så har bina gjort ett ganska så stort arbete när bina först byggde ut vaxet till ramen som drottningen sedan bestiftade. Sedan så har ägg och larverna hållits varma för att inte tala om att larverna matats väsentligt mer än vad en arbetsbi larv görs. Dessutom så har bina försökt att skydda larven  mot attack från varroaparasiten.
Nog förtjänar drönarramen ett väsentligt bättre öde än att skäras ut och smältas ner. Och detta görs även  om ramen kommer från det bästa avelsamhället.
Vi inom Carnica pläderar för att göra drönaravläggare. En utförlig beskrivning finns på hemsidan (carnica.se) men kortfattat så kan man säga att man gör en avläggare med drönarramar och vanliga yngelramar plus ramar blandat med foder och pollenramar. Lämpligt är omkring 4 drönarramar från olika samhällen. Till detta så behövs det antingen  några omlarvade celler eller att någon av yngelramarna kommer från samhällen värda att odla från. Detta senare  med ynglet är för att bibehålla samhällsbildningen. Jag förklarar lite mer utförligt i nästa skrivning.
Hälsningar
Gidde
  

måndag 7 november 2011

Det är ett enormt slöseri!!

 Detta med drönarutskärning är ett stort slöseri i de flesta fall. Under alla år som jag gjort detta så har jag inte hittat mer än ett fåtal varroakvalster. Jag vet inte om det är så att mina bin tar bort kvalstren  eller att jag har så lågt varroa-tryck att det blir så. Om jag hittar ett max två kvalster i drönarcellerna så är det inte mer per år. Och då är det inte rimligt att offra tid på drönarutskärningen. Det finns bättre sätt att använda sin energi på. Om detta längre fram.
Men det finns  ett fenomen som jag gärna vill att ni kommenterar. I de drönarceller som bina gör uppe i skattlådorna det vill säga de celler som äggläggande arbetsbin  skapar där hittade jag i år  kanske totalt  5-6 varroor. I ingen av de kupor som jag hittade varroa på detta sätt så fanns det någon varroa i drönarramen.  Det är svårt att hitta någon bra förklaring till fenomenet!!
Hälsningar
Gidde

fredag 4 november 2011

Så här ser varroan ut!!

Så ser varroan ut!!


För ett antal år sedan så sa jag liksom många biodlare gör nu att jag inte hade någon varroa. Det är som regel ett självbedrägeri. De flesta av oss förutom högst upp i landet har detta gissel i kuporna. Om vi inte behandlar så skadar vi vår egen biodling men också våra grannars. Och kom ihåg att det är lag på bekämpning av skadedjur i biodling. Tyvärr så är de Svenska biodlarna splittrade när det gäller vilken metod som ska användas men det ska i alla fall sägas att det viktiga är att alla gör något.
Det finns flera metoder att kontrollera förekomsten av varroan i samhällena en del lite mer brutala än andra men vi vädjar till er att ni nu till våren gör en koll. Men kom ihåg att bekämpning på våren inte är tillåten efter det att skattlådorna kommit på samhällena.
Hälsningar
Gidde 

måndag 31 oktober 2011

Det är fruktansvärt illa när biodlare undviker att vidareutbilda sig.

Det är fruktansvärt illa när biodlare undviker att vidareutbilda sig. Vi måste alla försöka att förstå vad det är som händer när vi renparar respektive friparar.  Om vi hårddrar det så kan avelsframstegen hos en stationsparad drottning efter bara några korsningar vara helt eliminerade.  Det finns en enormt motstånd att förstå orsak och verkan. Alla kladdar bara med sin grynvälling trots att man vid flusterobservation bara på färgen på drönarna ser att omgivningen har gett  mycket som inte borde vara där. Låt oss vara realister redan nu i höst och försöka läsa in oss på vad som borde göras när det gäller vår förståelse av genetik och avel. Jag vet att JV har gett pengar till utbildning. Det är bara att hänga på när det dyker upp.
Hälsningar
Gidde

tisdag 25 oktober 2011

Vintersnickerier det är i min sinnesvärld egentligen hur mycket som helst.

 Omkring vart tredje år så är det storrensning i mina kupor. Ramar rensas ut och mycket bränns upp i eldningstunnan. Kom ihåg ta inte fler än 5 ramar i taget om ni bränner med vax och alltsammans. Det flammar helt otroligt!!
Om man som jag disponerar Solosåg; klyvsåg: kompressor och ett antal handverktyg så eldar man lite mer  än om man måste köpa varje list till dryga pengar. Virke dyker alltid upp i olika sammanhang. Det är oftast bara arbetet och några kronor för spik och annat som jag behöver att räkna.
Det som är viktigt det är att hålla alla mått noggrant. Ska bottenlisten på ramen vara 366 lång så ska den absolut inte vara 367. Ramar som spänner och måste brytas loss gör både dig och bina tokiga.
Samma gäller höjden på ramen.  Absolut inte ramar som släpar i botten.
Och när det gäller lådor. Se till att hålla rätt mått och kom ihåg virkets torkning om ni använder massivt virke. Förlåt… det blev lite av moralkakor. Men det här är viktigt!!
Hälsningar
Gidde

fredag 21 oktober 2011

Svärmning och försäljning..... Spännande!!!

Stickan har skrivit om det som ofta sätter sina avtryck i den nyblivne biodlaren.  Detta att uppleva sin första svärmning det är verkligen stort. Att höra ljudet från de tusentals bina som är i luften ger mej personligen en känsla av ljungeltrummor. Det är som jag upplever det en känsla av det ursprungliga, det som fanns långt innan vi föddes.  Att vi förlorar bin och honungsskörd på svärmningen det är en sak men det är verkligen en känslomässig upplevelse.
En annan stark upplevelse är när vi möter kunderna ofta på marknader. Och här är det viktigt att man lär sig lite av hur man bemöter kunderna. Jag har sett säljare som gömt sig mer eller mindre bakom marknadsstånden.  Och på det sättet blir det ingen stor försäljning. Det som gäller är att vara aktiv. Att berätta om bin och honung det är viktigt.  Och så naturligtvis att den honung som man säljer har ett fräscht och aptitligt utseende. Om man sedan väljer att sälja smaksatt honung det är höll jag på att säga det är för säljaren hans egen smaksak. 
Hälsningar 
      Gidde        

tisdag 11 oktober 2011

Det går att göra saker på många sätt.

 Det som jag hyllar det är att göra en strategi som är hållbar och som på sikt kan ge resultat. Den inriktningen är också den som styrelsen inom Carnica Gruppen arbetar efter.  Och som jag enligt årsmötesbeslut för många år sedan ska arbeta efter.
Låt oss då syna vad vi har gjort och lite också vad vi är på väg att göra.
Vi kan till skillnad från de andra  rasgrupperna här i Sverige importera renrasigt Carnica avelsmaterial från främst Centraleuropa.
Vi har en uppbyggd testorganisation som tar hand om och testar importerat material allt enligt de normer som Svensk Biavel satt upp.
För två år sedan så tog vi första steget in i arbetet för att finna varroatoleranta bin. Vi importerade drottningar från varroatoleransprojektet i Österike/Tyskland. Och de här drottningarna gick direkt in i vårt testprogram. Vi ville se hur dessa drottningar stod avelsmässigt.
I år så gjorde vi ännu en import där vi gått ett steg längre. Och de här drottningarna ingår i våra tester nästa år i avelshänseende.  Vilken inriktning som vi sedan väljer för de fortsatta testerna av dessa drottningar är under diskussion med Svensk Biavel.  Där kan vi ha åsikter men kanske inte utslagsröst. Jordbruksverket ska också ha synpunkter här.
I Tyska databasen finns mer än 1500 drottningodlare registrerade som enligt ett mycket utvecklat testprogram söker efter de bästa avelsdrottningarna som också ingår i varroatolerans projektet i det här området.  Och de drottningar som vi importerar är de bästa från den främsta avelsstationen  i det här projektet.
Svenska Carnica Gruppen är inbjuden att delta i de här projekten.  Vi är inbjudna till att inregistrera oss i den Tyska Databasen och delta fullt ut. Och det här kommer troligtvis att ske under nästa år. Då kan vi registrera våra drottningar på databasen i Berlin. Vi får avelsvärdena beräknade. Och vi får kontakt med de bästa drottningodlarna med det bästa avelsmaterialet både när det gäller vanlig avel och varroatoleransavel.
Och kom ihåg att all det här är arbete som görs för att skapa bättre bin och bättre möjligheter inte bara för oss utan också för andra.
Hälsningar
Gidde





måndag 10 oktober 2011

Lite av en programförklaring

Det finns ett fenomen som kallas för: ”All sol på mig syndromet”. Förr i tiden så hette det Edvard Person sjukan. Vi möter det alla då och då. Och det är irriterande för omgivningen. Men samtidigt så finns det alltid folk som blir imponerade.
Men just det här är inte Stickan och min stil det får stå för andra!!
Vår målsättning är att bygga broar mellan nybörjare och oss lite äldre. Vi är inte några fantomer som kommer med idéer som inte är fullt applicerbara i alla biodlingar oavsett storlek och biodlarens egen erfarenhet. Däremot så minns vi fortfarande att det var lite darrigt de första åren som biodlare innan vi skaffat oss den erfarenhet som är grunden för all framgångsrik biodling. Vi talar om beprövade sätt att arbeta och vi försöker ständigt uppmuntra den nyblivna biodlaren till att se orsak och sammanhang.  Nybörjaren behöver någon som kan förklara sambandet mellan en bra drottning, plats i yngelrummet och en god skörd tex. Vi vill också dela med oss av såna enkla och beprövade råd som att ha en god planering och att ligga lite före bina därför att vi vet att dessa små detaljer är sånt som utgör skillnaden mellan en bra skörd och ett samhälle som gick ut i en svärm.   Vi har inte heller svaren på allt men vi ställer gärna de relevanta frågorna!
Intresset för vårt skrivande om vad som är viktigt för att lyckas som nybliven biodlare har varit över förväntan. Bloggen har många läsare både här i Sverige och utomlands och vi får ständigt nya läsare trots att vi inte alltid har så fantasifulla och imponerande ämnen. Det stora antalet läsare gör att vi också i framtiden kommer att skriva om dom små detaljerna men på ett sådant sätt att vi inte nedvärderar andra biraser och tråkar ut våra läsare med personangrepp som ibland är ett vanligt sätt att utrycka sig på i biodlarvärlden.

I nästa inlägg så ska jag berätta om det arbete som Carnica gruppen är i just nu och lite om den fortsättning som vi hoppas på.
 Hälsningar
Gidde






fredag 7 oktober 2011

Har jobbat på typ minimarknad i två dagar denna vecka.

Har jobbat på typ minimarknad i två dagar denna vecka. Sparbanken här hade ordnat försäljning av närproducerat och vi hade förmånen att bli inbjudna. Det är spännande med dessa möten med alla sorters människor. Allt ifrån den som sa sig inte gilla honung men som i alla fall köper både en och två burkar. Och så den som köper för bra många hundra kronor. Vi lovade två unga damer att sälja bin till dem när de blir klara med sina nybörjarkurser som dom ska ”hänga på” till våren. Det här med nybörjar kurserna är mycket viktigt. Vi som ställer upp som mentorer slipper att tugga det första elementära och nybörjarna förstår att det finns många sätt att uttrycka sig när det gäller biodling. 
Kom ihåg en verkligt viktig sak. Om du aldrig kommer att bli yrkesbiodlare så bör du välja en ingång in i biodlingen men om du tror att yrkesbiodlingen kan bli din grej så bör du starta på ett annat sätt.
Och kanske det viktigaste: Knyt kontakter . Du kan få  stor nytta av att kunna ringa rätt person och att får ett rakt och ärligt svar. Och kanske den du ringer förmedlar något till dej.  Lycka till!!
Jag försökte att vara lite lustigt på banken i veckan .  Några kilo honung  insatta på rätt konto borde ge  en bra avkastning.  Men damerna på banken förklarade att räntan på just honung hade dalat i veckan. Men en insättning i deras lunchrum skulle i varje fall noteras på mitt pluskonto.  F-n trot!! 
Hälsningar
Gidde   

onsdag 5 oktober 2011

Det största misstaget som man kan göra det sker oftast just när man startar som biodlare

Det största misstaget som man kan göra det sker oftast just när man startar som biodlare. Och då tänker jag på det kupmaterial som man startar med. Det är lätt att vara så ivrig att skaffa bin så att man köper i stort sett vad som helst som man kan få tag på. För egen del så blev det en vansinnigt tung trågkupa i svea format som blev det ena av de två samhällen som jag startade med.
Man kan säga problematiken kan ses från två olika synpunkter. Den ena synpunkten är din egen och den andra är binas. Svea är ett bra rammått från binas synpunkt sett. Det ger en stor kakyta för yngelsättning  och det är inte så dumt. Men från din synpunkt så märker du snart att ramarna är tunga att hantera. De ska lyftas och vändas och att bära en 10 ramars skattlåda det måste man vara mycket stark för att klara. Så här bör man fundera ordentligt på vilket som man klarar av. Inte bara just nu utan också längre fram. För vi hoppas att du kommer att ha mycken glädje av din biodling i många..  många  år. En mycket bra sak att göra är att ringa till en redskapshandlare och be om en katalog. Då kan man odla bin så att säga med ”torrsim” så att man får ett begrepp om en del faktorer att ta hänsyn till vid planeringen av framtiden. 
Hälsningar
Gidde 

måndag 3 oktober 2011

Det är enormt spännande med kunderna på marknader och annars.

Det är enormt spännande med kunderna på marknader och annars. Och en del kommer åter år efter år.  Många ringer sedan hem till oss och frågar om det är ok att komma och handla hemma hos oss. Och naturligtvis så utvecklas det under åren en viss relation till kunderna. Spännande och roligt.
En rolig sak i de här sammanhanget är kunder med utländsk  anknytning. Vi har kunder som handlar för att ta med till släkten i Syrien, Tyskland, Frankrike. Och det senaste tillskottet är en dam som ringde och skulle ha 12 burkar honung för att ta med till Japan.
En sak som är viktig när man som vi säljer på marknader det är att ha en egen etikett. Den ska vara så personlig att kunderna minns er .  Och naturligtvis det absolut viktigaste det är  att vara en glad positiv säljare.
Hälsningar
Gidde

fredag 30 september 2011

Som en fortsättning på Stickans inlägg i går så säger jag så här........

Som en fortsättning på Stickans inlägg i går så säger jag så här. Sluta upp med tönterierna i svensk biodling. Dra upp raka linjer för hur utvecklingen ska se ut. Ta vara på dom som kan biodling och se till att informationen blir tillgänglig. Biodlingsföretagarna la ner nybörjarspalten i sitt forum och sedan så slocknade forumet. SBR har inte ett forum värt namnet och så vidare. Det mesta i Sveriges biodling är lite ”dutta.. dutta”. Och hur ska vi då kunna få någon respekt. Det finns ingen stram ledning någonstans som drar upp raka linjer.
Kasta halmkupestuket åt sidan och presentera hur biodling ska se ut. Personligen växte jag upp med halmkupor och trågkupor men om vi ger för mycket utrymme åt det här så får vi töntstämpeln på oss från media. Och eftersom myndigheter är media fega så blir det lätt att ge fan i den lilla biodlaren.  Jag läser med förtjusning om halmkupetillverkning men det bygger upp en fel image om var biodlingen bör vara i dag.
Och varför ska gamla gubbar vara de som presenteras när det blir reportage om biodling i tidningarna.  Skitdumt och korkat!!! Töntstämpeln fastnar hårdare för varje sådant reportage.
Och varför tar inte biodlarnas högre organisationer gemensamt och satsar på att klart och tydligt tala om hur det ska se ut i biodlarsverige. 
Hälsningar
Gidde

onsdag 28 september 2011

Vi har planeringsträff i dag. Vi försöker att lista ut.........

Vi har planeringsträff i dag. Vi försöker att lista ut det som intresserar mest. Och vi diskuterar  vilket  vi ska informera  när nu bina snart har gått i vintervila.  Antalet besökare har varit mycket stort och det är roligt att se från vilka olika håll som våra läsare kommer.
Vi diskuterar också om vår framtidsplanering. För vi är verkligen inte nöjda med stillastående.  Inom Carnica så har vi helt klart för oss att vi måste gå vidare. Vi måste gå framåt!
När vi nu talar om att gå framåt så måste vi snegla lite över axeln. I Bitidningen som kom i brevlådan i dag så står det om import av Karnica-bin.  Det är en föregångsman som hette Hj. Stålhammar  Spjutsbygd. Redan år 1895 så förstod han vilka bin som är oöverträffat bäst.
Hälsningar
Marie  Stickan  Gidde

tisdag 27 september 2011

När ska vi börja tänka efter före i det här landet!

När ska vi börja tänka efter före i det här landet! Vi behöver pollineringen  för att bibehålla  mångfalden i naturen och satsningen från statsmakterna borde vara att säkerställa  att utvecklingen går åt rätt håll. Om vi studerar hur det här bör göras så förstår vi att det inte är helt enkelt. Får vi ett honungsberg lika våra grannländer  som dumpar priserna och som gör yrkesbiodling tveksam som yrkesval.  Eller vart tar det vägen med biodlingen.
Min egen åsikt är så här. Satsningen bör vara att utveckla biodlingen mot ett mer modernt håll. Visst skrivs det om olika nostagikupor men för en hållbar biodling så tror jag inte på det.  Satsningen från Jordbruksverket måste ge möjlighet för biodlarföreningar att skapa moderna demo- bigårdar så långt från trågkuporna som möjligt.
Satsningen i övrigt måste bli mot varroatolerans och dito bekämpning.  Vi behöver bekämpningsmedel med olika dignitet och det är på tiden att vi vanliga biodlare får möjlighet att yttra oss. Och att de på jordbruksverket ser sig som samarbetspartner och inte som myndighetspersoner.
Hälsningar
Gidde

måndag 26 september 2011

Sortering av ramar. Vilket dödansarjobb!! Jag tände i eldningstunnan och...

Sortering av ramar. Vilket dödansarjobb!!  Jag tände i eldningstunnan och eldade upp hela sk-ten. Det tar mindre tid att göra nya än det  tar att smälta ur och koka rent. Ofta så får man ju också justera tråden.  420 ramar eldade men det finns säkert ett hundratal till att skicka.
Det börjar att bli hög tid att klippa gräs under och omkring kuporna. Det är viktigt med tanke på möss. Kan man klippa riktigt kort så är det bra. Kan man sedan till vintern trampa ner snön omkring kupan så är det ännu bättre.  Men läs först skrivningen nedan.  Ska man klippa så är det bäst på kvällar och gärna med regn i luften.
Det var en biodlare med kupor intill ett koloniområde. Han åkte iväg en morgon för att klippa gräset omkring sina kupor.  Trimmersnöret  kom åt ett av kupbenen och en stor grästorva landade på flustret. Då var det klippt i dubbel mening. Bin forsade ut och min vän fick fly hals över huvud. Han lyckades att komma undan. Men bina var så uppe i varv att de som arbetade på kolonin fick gå hem för dagen.  Bina jagade allt som rörde sig. Sådana här saker kan hända om man stressar ett samhälle och sedan till exempel tappar en yngellåda med drottningen i. Men det gör ni väl aldrig!!!
Hälsningar
Gidde   

söndag 25 september 2011

Det saknas en övergripande planering när det gäller biodlingen i Sverige.

  Om vi tittar på hur utvecklingen av biodlingen är i våra grannländer så kan vi också gissa hur det blir i framtiden här i landet. Som exempel så kan vi läsa i Gadden, juli numret, om den kris som Dansk biodling har och varför skulle vi vara skyddade i det här landet.  Att påstå att jag har lösningen på problemet vore fel men det står klart att vi måste ha en strategi för hur biodling ska se ut i framtiden. Det ekonomiska stödet måste hamna på absolut rätt ställe för att styra biodlingen mot rätt utveckling. Och absolut rätt saker måste prioriteras med en långtidsplanering i botten.
Ansvaret för det här borde vila på jordbruksverket  allt annat vore fel. Men då behövs det mer tänkande än det som visas i årets fördelning av det ekonomiska. (2010-s ansökningar).
Hälsningar
Gidde      

fredag 23 september 2011

Stickan skriver här på bloggen om vad som är bra att kunna.

Den dag som vi närmar oss varroatoleranta bin så är detta helt meningslöst om vi på gräsrotsnivå inte kan eller förstår vad som gäller vid drottning och drönarodling.
Vi på bloggen satsar på att påverka. En del kan vi berätta om direkt men mycket måste ligga lite dolt tills vi får de första reaktionerna.
Snälla låt det vara så!! Vi arbetar för att Svensk biodling ska bli bättre inte för att framstå som några världsmästare på det gebitet.
Jag lovar att om vi skulle vilja slänga skit på någon så skulle vi lyckas synnerligen bra. Men det för inte biodlingen framåt.  Det blir bara skit kvar!!
Hälsningar
Gidde

tisdag 20 september 2011

Jag tänkte berätta lite om hur upplägget kring Nationella Programmet är.

Jag tänkte berätta lite om hur upplägget kring Nationella Programmet är. Och ni kan själva gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa mer om det här. Sökord Nationella programmet och humlor och bin och om jag minns rätt så fungerade väl också bin för att hitta rätt.
Du kan inte söka som privatperson utan det måste vara någon form av organisation bakom. Ni måste berätta vad  ni vill uppnå och hur ni har tänkt er det hela.  Ni måste ge en tidsplan. Och ni måste berätta om vad det hela kommer att kosta. Dessutom så måste en del av projektet finansieras av er själva.  Jag garanterar att det är flera dagars jobb att skapa en bra ansökan. Ofta så blir det tidsnöd när ansökan ska sändas in för tidsgränsen ändras. Ni kan också räkna med att det kommer begäran om kompletteringar med kort repliktid. Samtidigt så klarar inte en vanlig dödlig att förstå hur SJV tänker biodling i utveckling.  Och det är så här att ännu så har inte svaren kommit på de ansökningar som gjordes på försommaren. Och F..n vet när svaren kommer.
Det här är inte enkelt att söka så att det har rasat ut några pengar till ett antal projekt som är mer eller mindre seriösa. Det finns inte på kartan.
Som ni förstår så har vi inom Carnica kollat hur verkligheten ser ut. Vi slänger inte ut några lösa antaganden. Vi  gör här liksom när det gäller biodlingen vi testar.  Och det första resultatet av de testerna börjar att dyka upp nu.  Och jag kan berätta så mycket att det inte bara vi i Carnica som arbetar med det här.   
Hälsningar
      Gidde          

måndag 19 september 2011

Vi har fyra rasgrupper här i Sverige.

Vi har fyra rasgrupper här i Sverige. Och vi träffas en till två gånger om året för att diskutera hur rasbiodlingen i respektive rasgrupper bedrivs och kan utvecklas. Det intressanta är den skillnad i tänke sätt  som det är mellan grupperna. Den här skillnaden är värdefull och den bör vi vara aktsam om.  Tyvärr så har Jordbruksverket inte förstått vad som är en biodling i utveckling.
Verksamheten bör inte vara toppstyrd. Vi har personer med ett enormt bikunnande  i det här landet och att inte utnyttja det ser jag som ett enormt tjänstefel. Det viktiga är att lyssna på ”gräsrötterna” och deras tankar på utveckling.  För det är från den nivån som framstegen kan komma.
Det skulle vara mot vår grundtanke här på bloggen att kommentera andra rasgruppers tänkande så jag får hålla mig till vårt upplägg.
Vi  inom Carnica vill satsa på avel för att hitta varroatoleranta bin. Kontakten med biodlare i Österike/Tyskland  som är några år före oss  i det här arbetet ger oss möjlighet att få avelsmaterial från deras pågående projekt.  För vår del så blir det här mycket arbete och en hel del kostnader både för den enskilda biodlaren och gruppen som helhet.
Hur vårt upplägg är och kommer att bli det tar vi längre fram.
Hälsningar
Gidde

lördag 17 september 2011

På tjugo o tretiotalet så importerades det så kallade hedbin till Sverige.

På tjugo o tretiotalet så importerades det så kallade hedbin till Sverige.  Det var de bin som sedan kallades Krainer enlig vissa. Och under åren som följt så har det kommit än det ena biet efter det andra. Den mest naturliga frågan är var de här binas arvsanlag har tagit vägen. Vi importerade Buckfast för ett antal år sedan. Det var början på Buckfast intåg i Sverige. Jag vet för min bror var med bland de första odlarna.

 Det var bin från en ö någonstans. Det togs in några hundra drottningar därifrån. Det kommer en massa drottningar in i Sverige i västfickan på inte så nogräknade odlare. Och allt det här har hamnat i den lotterifortuna som vi kallar genetik. Att under sådana betingelser tala om att man odlar en speciell ras vittnar om ett stort mått av önsketänkande. Om man inte importerar och renparar alternativt inseminerar.

Varje år så får dessa så kallade rasområden sitt tillskott av någon ”främmande ras! Och från alla dessa områden så säljs det friparade drottningar som sägs vara rasriktiga. Om vi skulle testa dessa drottningar med nya metoder typ DNA så hittas det säkerligen spår ända från de hedbin som jag skrev om i början. Eller för att uttrycka det enkelt. Inget är vad det påstås vara!!
Hälsningar
Gidde

torsdag 15 september 2011

Testbiodling är en fråga både om arbete och kostnader.

Testbiodling är en fråga både om arbete och kostnader. Och därför så har vi det upplägget som vi har inom Carnica Gruppen. Testbiodlarna arbetar i grupper om till exempel  tre  personer.  Och det innebär att var och en av de avlarna drar fram 9 drottningar som paras på station med drönare från en systerlinje.   Observera det senare!  Om inte drönarna är från en systerlinje så blir de tänkta variablerna för stora för den  eventuellt fortsatta aveln. Och här är det bra att läsa Stickans inlägg om genetik.
Det innebär att varje testbiodlare testar  tre drottningar från sin egen odling och tre från var och en av de andra två odlarna.  De sista åren så har vi dessutom importerat  drottningar till vårt varroatolerans-projekt  som också får ingå i vårt test. 
Det här innebär att kostnaden för etablering av en testbigård hamnar på mellan 15-20-tusen kronor. Detta för var och en av testbiodlarna. Detta om man räknar saluvärdena på drottningarna och inversteringskostnaden på kupmaterielen.   Att det sedan är väsentligt mer arbete med en testbigård än en vanlig bigård det säger sig själv. Vi ska senare berätta mer om hur själva testerna går till. Och till dess ha det bra!!
Hälsningar
Gidde

söndag 11 september 2011

Inom Carnica så testar testbiodlarna.....................

Inom Carnica så testar testbiodlarna både sina egna drottningar och varandras. Det innebär att det personliga tyckandet om den ena eller den andra drottningen är helt satt ur spel. Testerna sker efter de regler som Svensk Biavel har satt upp. Och samma regler gäller för de importerade drottningarna. Helt klart så är det här upplägget både arbets och kostnadskrävande. Alla drottningar har ett marknadvärde och vi får inte på något sätt pengar för att finansiera den här verksamheten.
Men det har mycket plussvärden. Vi vet inom gruppen vad vi kan vänta oss. Och när vi nu startar upp vårt varroa-tolerans  projekt så vet vi var vi ska lägga ribban för produktiviteten på de drottningar som  importeras till detta.
Vår avelsgrupp är personer med lång biodlarerfarenhet som ställer stora krav både på sig själva och andra. Och deras beslut när det gäller avelsfrågor är inget som vi övriga ifrågasätter.
Vi söker hela tiden nya drottningodlare som kan bygga vidare på de kvalitet krav som vi ställer. Och det är i linje med detta som Stickan berättar om genetik.  Det är nödvändigt att ha i varje fall ha en del av grunderna i detta med sig i bagaget. Välkommen om du har lust att vara med! 

Hälsningar
Gidde

lördag 3 september 2011

Vilken ”mackapär”



När det gäller bins kärleksliv så framstår en Midsommardans i Bromma eller Roslagen som rena rama nunneklostret.  Det är därför som jag blev så vansinnigt lycklig när en person ringde mej i veckan och berättade om en ”mackapär” som en forskare i ”Vitryssland” arbetade med. Vissa prototyper verkade redan ha hittat hit till Sverige. Vi har ju en hel del pryltokigt folk här i landet.
Enligt min källa så hade man analyserat vingindex och Davinotekniken och fått fram en vibrationsanalysator som direkt genom en enda knapptryckning gav besked om vilken ras ett bi tillhörde. DNA släng dig i väggen!! Som referensmodul så använde man Buckfast rasen då den genom sin blandning av olika raser gav ett lagom utspritt resultat. Men för att klara de sista kalibreringarna så hade uppfinnaren planerat att helt slumpmässigt ringa en helst amatörmässig Buckfastodlare. Om uppfinnaren valt en av de verkligt kunniga av Buckfastfolket (som det finns många av) så kunde projektet helt spårat ur. Uppfinnaren trodde att han med sitt upplägg  skulle ha störst möjlighet att hitta kalibrerings tolkens referensmodul.  Och det tror jag är rätt tänkt!
Den närmaste planeringen enligt min sagesman vart att skapa appar för de smarta mobilerna så att även vi vanliga biodlare kunde ta del av det som Brommabiodlaren redan hade haft förmånen att testa. Vilken härlig ”Mackapär”.  
Nästa projekt till test är en parameterackumulator som via indexreglering och brytpunktsanalys lätt avgör om man ska ha plastramar och vilket rammått som är mest applicerbart i en teoretisk biodlingsmodell. Även denna underbara mackapär kommer som app till den nya smarta mobilen. 
 Hälsningar
Gidde

torsdag 1 september 2011

Det talas mycket om att smaken på honungen...........

Det diskuterades på Facebook om smaken på honung som hanterats på olika sätt. Intressant! för det bekräftade mycket av det jag skrivit om många gånger. Det är underbart att detta diskuteras därför att det ger den lilla biodlaren möjlighet att ta rimligt betalt för sitt arbete.

2011 så skrev jag om som så många andra gånger om honung Och varför inte! Allt är sig likt Nu som då!
Det talas mycket om att smaken på honungen ska ha kvar så mycket som möjligt av blommans  doftämnen. Och naturligtvis är det så att varje del i hanteringen tar bort sin del av den ursprungliga smaken. Men vi kan ju inte be bina att lägga honungen direkt i mun på oss. Vi har ju tyvärr inte traditionerna med kakhonung här i landet. Våra vänner från andra länder köper med förtjusning hela kakor. Men ofta så försöker dom sedan att få ut honungen med självrinning och då har dom inte vunnit något ur smakhänseendet. Nästa tempo som jag förstår att används i sammanhanget  är att honungen fryses och det intressanta är att när vi frös nyslungad honung  för något år sedan så var den helt perfekt i konsistensen när den tinade upp efter ett knappt år men smaken hade helt ”dött”. Kanske beroende på vilken sorts honung det var. Men jag vet inte.Bäst är att frysa kakhonung  3-4 dagar för att ta bort risken för vaxmal i den färdiga förpackningen. Och att sedan förvara den torrt, mörkt o svalt. Säkerligen kommer den att kristallisera olika beroende på vilken honung som det är i kakan./ Gidde

Jag testade att ympa på olika sätt, Och att röra sönder kristallerna i kanderad honung och ympa med den direkt ger ett sämre resultat än att ympa med traditionell ymp.Bilden här är från den testen.


  

onsdag 31 augusti 2011

Min fars kokkonst!!


Det var inte ofta som vi såg Far stå vid spisen hemma. Men det inträffade på hösten varje år. Far kokade sockerlag till bina. Ja kokade är lite fel uttryck. Först kokades vattnet upp och sedan rördes sockret ner lite i taget så att det inte skulle kyla ner allt för mycket. Och mor stod intill och kollade när amatören jobbade. När sockerlagen var blank, som man sa, så var den klar. Men att den inte fick koka det var helt klart redan då. När lösningen svalnat något så fylldes den på en matare av glas. För öppningen bands det sedan en bommulls-duk. Det var så man gjorde innan matarbrickorna kom till.  Sedan placeras mataren på halmkupan med en trasa över för att hålla värmen.  Struten av tjärpapp skyddade sedan för vätan.
För oss ungar så var det en underbar tid på året. Det låg flera kilo honungskakor nere i matkällaren om man vågade smyga sig dit och tjuvsmaka. Det fick inte vara för stor bit som man tog för då skulle man bli ertappad.
Hälsningar
Giddde 

torsdag 25 augusti 2011

Det är full fart på inmatningen


Det är full fart på inmatningen och det är ju sällan som en bikupa står helt i våg. Om man matar med Bifor hink så innebär det att det rinner ut en massa foder rakt ner i bisamhället. Jag gör små träkilar av lite olika modell. Och så har jag ett litet vattenpass i fickan.  När jag tippat upp hinken så kollar jag på botten av hinken med vattenpasset om den hamnat i våg. Som regel så behövs det lite justering med en kil mellan hinkens lock och matarbrädan. Det hela är klart på mindre än en halv minut. Enkelt och snabbt!
Hälsningar
Gidde

söndag 21 augusti 2011

Jag använder olika teknik för avtäckning av honungsramarna


Jag använder olika teknik för avtäckning av honungsramarna lite beroende på vilken tid på odlingsåret det är. Man bör veta att om man använder värmepistol så blir det en kant runt varje cell. Den kanten fångar upp lite honung som sedan tar åt sig vatten vid vinterförvaringen. Lika dant är det med den fransiga kanten när man använder avtäckningsgaffel. Men här fångar det upp mindre honung.
Så här års så använder jag en så kallad filekniv att avtäcka med och det här har flera orsaker. En vass kniv skär rakt genom cellbygget och honungen kommer ut ur cellen på ett bättre sätt. Samtidigt så kan jag justera formen på vaxbygget så att jag får jämna och fina ramar. I mitt lådlager så har jag en ganska så varierande fuktighet . Och det gör att om jag har honung kvar i ramarna så blir det kladdigt när fukten slår an.  Men tekniken måste vara rätt när man jobbar med kniv. Jag ställer ramen på högkant  och skär uppåt mot mig i sektioner på omkring 5-7 centimeter. Det går fort och blir verkligt snygga ramar! 
Hälsningar
Gidde 

fredag 19 augusti 2011

Så gör man bivaxsalva!!


Bivaxsalva
33gr bivax
200gr olivolja
33gr glycerol
2cl Propolislösning

Propolis-lösning:  Propolis löses i alkohol (80-90%) omskakas under lång tid.
Mättad lösning är mörkröd.

Blanda olivolja o glycerol,  värm , tillsätt förvärmt bivax, värm.
Blanda i propolis-lösningen, värm,  rör , vispa inte för då slås hartsen i propolislösningen samman till bruna klumpar.
Förpacka direkt.
Testa!!!

Hälsningar
Gidde

onsdag 17 augusti 2011

Propolis är en av de viktiga ingredienserna i bisalva


Propolis är en av de viktiga ingredienserna i bisalva. Och nu vid  slutskattningen så är det läge att samla in propolis. Det är stor skillnad på hur intensivt  bina ”kittar” och det som man svor över i somras det kollar man efter så här års. Propolis  samlar bina från lövträknoppar som de blandar med hartser från barrträd. Ofta så är det en del vax också inblandat. För min del så löser jag propolisen i 80% vodka  det är enklare att använda det än att jaga efter sprit på apoteket.  En dam på en marknad avslöjade att det var vodka som lösningsmedel för propolisen . Det var verkligen imponerande att gissa sig till det.   visst hade hon ett verkligt utvecklat luktsinne den damen. Imponerande!!
Hälsningar
Gidde

söndag 14 augusti 2011

Slutskattning , matning


Just nu så är det verkligt jobbigt! Arbetet med slutskattningen går tyvärr lite för sakta. Det är inte så mycket honung som är kvar i lådorna men det här är en av två gånger på året som vi går igenom samhällena helt. Bina ska helst ner på två lådor LN. Alternativt 3 HLS Eller en LN och två HLS. Problemet är att det är enormt mycket yngel kvar och det verkar inte som om drottningarna har tänkt att dra ner på äggläggningen ännu.  Nästan alla samhällena har årets drottningar och det gör också att yngelsättningen blir mer intensiv. Tänker att slutskattningen bör vara klar i slutet på månaden och sedan är det bara att koka sockerlag spetsad med ättika , ½ deciliter till en 15 kilos hink. De bästa samhällena drar ner en foderhink på 4dagar och det är bara att fylla på så fort som det går. Det är bäst om bina får hela givan i ett sammanhang. De har lättast att ta ner fodret om det blir så.   Jag räknar med  lite drygt 20 kg per samhälle. Det är unga drottningar som ynglar fortfarande och förhoppningsvis så kommer dom att starta tidigt nästa år. Och då går det åt lite extra foder,
Hälsningar
Gidde
  

tisdag 9 augusti 2011

Det är lätt att ha synpunkter på hur andra ska göra med sina bin

Det är lätt att ha synpunkter på hur andra ska göra med sina bin. Men de som skriver slipper att snygga till lådor och ramar när det blir utsot och framför allt så behöver dom inte köpa nya bin till den drabbade. Det är därför som jag och Stickan undviker att uttala oss kategoriskt om en del saker. Vi försöker  ge saklig information så att den enskilde  sedan kan ta egna beslut.
När det gäller socker och honungslösning som upphettas för lång tid så skapas ett ämne som binas mage inte tål. Det här vet gamla biodlare sedan Invintra skandalen för några år sedan då många samhällen dog i utsot. Det påstås att ämnet som bildas också har en tillväxt i fodret så att säga i tiden.
Hälsningar
Gidde

fredag 5 augusti 2011

Giddes Pollen...Pollen..

Pollen.. Pollen  Det var för några år sedan som en mycket erfaren biodlare förklarade för mig att pollen det kunde man plocka bort i stort sett allt samman vid invintringen för det var inget problem för bina att dra in när vårutvecklingen började.  Och på hösten så skulle i alla fall inget yngel bli till. Jag följde rådet och ni kan inte ana hur städat och fint det blev i mina invintrade samhällen. Här skulle minsann inget pollen spärra yngelsättningen till våren. Och lite fundersam var jag också varför jag inte förstått något så självklart själv.
Hur det gick!! Helt åt skogen!!  Efter en sen rensningsflykt så öppnade jag den första kupan. Och de ramar som haft små fläckar med pollen där var de fläckarna borttuggade ända ner till mellanväggen.Och någon snabb vårutveckling det blev det verkligen inte.  Bina sökte pollen!  Om vi sedan ställer frågan om det var fel information som min gode vän gett mej så kanske det inte var helt fel. Jag är Carnica-odlare men inte han. Och den skillnaden kanske gjorde att det som var rätt för honom det var helt fel för mej. Och frågan du måste ställa dig är. Vad är rätt för dina bin!
Hälsningar
Gidde

onsdag 3 augusti 2011

När det gäller svärmning så är det till 90% biodlarens fel !!!

När det gäller svärmning så är det till 90% biodlarens fel och inte drottningens. Det är oförmågan att hantera bina på binas villkor som triggar igång svärmlusten.  Och med detta för ögonen så förstår man hur enormt många bra drottningar som bytes ut därför att förståsigpåarna  lär ut att svärmdrottningar dom ska man ovillkorligen byta. I kupan liksom i det mänskliga livet så är det lyckliga hemförhållande som är en förutsättning för ett bra liv. Så om inte det ges utrymme på rätt sätt och inte ges möjlighet till stimulerande sysselsättning då blir det svärmning. Så i den svärm som landar hos er. Där kan det finnas en superdrottning som ni bommar på grund av gamla ”bigubbars” felsyn. Så mitt råd är att testa och lär er hur bina fungerar och upplev det spännande i att prova era egna tankar. Att lyckas och att misslyckas det är det som gör livet spännande. 

tisdag 2 augusti 2011

Det är nu planeringen för invintringen är som mest viktig!!

Det är nu planeringen för invintringen är som mest viktig. Skattning av det mesta av honungen och ner i yngelrummet för att kolla hur drottningen jobbar. Och kolla att svärmspärrningen  verkligen tagits bort. Lite medkänsla känner man också med de stackars drönarna som blir utknuffade.  Om det finns drottningar som behöver paras så gäller det att skapa drönaravläggare där man har en oparad ungdrottning  som håller samman samhällsbildningen.  Men det börjar bli kort om tid. Men ännu så kan det fungera. För egen del så är det en del drottningar som ska bytas. Och en del avläggare ska hamna på rätt samhälle för invintringen.  Drottningbytena i år har verkligen varit många och jag har funderingar hur detta ska visa sig nästa år. Första års Carnica-drottningar brukar ge både stor bi-massa och stor skörd. Så jag har en hel del att se fram mot till nästa år. En annan sak att komma ihåg är att öka lite på vinterfodret. Unga damer drar lite mer foder så nog blir det några kilon till vid vinterfodringen. 

måndag 1 augusti 2011

Tre marknadsdagar det är verkligen inte det makligaste!!

Tre marknadsdagar det är verkligen inte det makligaste!  Men om man bortser från att det är lite jobbigt så är det en rolig upplevelse med många positiva förtecken.  Blidö hantverksmarknad där vi jobbade torsdag-fredag-lördag det är verkligen en trevlig företeelse.  Här finns det mesta när det gäller hemslöjd och till det min fru och jag med våra honungsburkar. Det jag inte klarar att förstå är varför det är så stor skillnad på publik. Torsdagar är det full fart med företrädesvis kunder som köper storförpackning.  Fredag är strökunds-dagen . Och lördag det är dagen då hela sortimentet ska smakas igenom för att kunden ska kunna bestämma vilken burk av smakhonung som ska inköpas.
Men det roligaste är kanske i alla fall den möjlighet till att diskutera biodling som det blir. Under årens lopp så blir det flera som hamnat på nybörjarkurser genom de impulser som dom fått genom vårt bisnack.  Mycket kul!
Hälsningar
Gidde   

onsdag 27 juli 2011

Att gå på marknader och sälja honung

Att gå på marknader och sälja honung det är ganska så häftigt. Det är många år sedan vi började och det är fortfarande lika roligt. Många av våra kunder har handlat av oss sedan snart 20 år. Det spännande att se vad de olika kunderna vill ha. Så här års så är det den nyslungade honungen som är den stora primören. För egen del så är det inte det som känns som det godaste men smaken är som baken lite delad.

Andra saker som säljer bra är honungstvål och bistift.   Men efter några timmar så upplever man att det surrar lika mycket som om man jobbade i ett bisamhälle.

 En viktig sak är att ha sin egen etikett kunden ska känna igen dig och få en personlig relation till dej. Och naturligtvis så måste du ha en mycket bra produkt att sälja
HälsningarGidde  

måndag 25 juli 2011

Rövarbin är pest!!

Jag talade om en annan lösning i går när jag berättade om rövarbin och dagens arbete det var med att spika tätningslister.  I ena handen en hammare och i den andra sprutpistolen för fogmassa. Hela tiden med till en början godmodiga bin men allt efter att dagen led så blev det mer irritation. Jag har lite svårt på grund av astma att jobba längre tid  bitätt så det gällde att ta det i etapper och inte provocera för mycket.  Jag såg sedan skadeglatt på hur bina kämpade för att forcera fogmassan. Även en liten hämnd är en hämnd! Om jag hittat alla små hål det får framtiden utvisa! Detta med rövarbin har inte varit något problem tidigare år men nyslungade lådor intill ett hål i golvet drog igång det hela och att sedan få stopp på det var precis så svårt som jag läst om.  

söndag 24 juli 2011

Spåren avslöjar tjuven!


Något har gått snett med mitt lagerutrymme för lådor och ramar. Det läcker in tjuvbin i stora mängder. Och jag ville veta vilket eller vilka samhällen som var de skyldiga. Och jag garanterar att det var enkelt. Jag  skakade ut några matskedar  florsocker på tjuvbina och så borstade jag ut dom genom fönstret. Sedan var det bara att gå runt till kuporna. Och de tjuvaktiga vita änglarna kom hemflygande.  Ett vitpudrat bi är verkligt vackert men är trots allt ett tjuvbi.
Om det bara varit ett eller två samhällen så hade jag flyttat dom men nu var det tre så det blir någon annan lösning på problemet!  Men spåren avslöjar tjuven!!! 
Hälsningar
Gidde

lördag 23 juli 2011

Leta propolis! Fixa halsen!

Det är dags att söka propolis. Det mest rationella är naturligtvis om man använder ett propolis-galler. Men det går naturligtvis att göra det på det gamla sättet att söka det på ramarnas överlister.  Med en kniv så samlar man in det så att man kan sortera det efteråt.  Det är bra att ha bitar så stora som ett svavel på en tändsticka. Det är en lagom storlek för att behandla halsont. Men småbitar blir bra till att göra tinktur på som man använder till bisalva.
Vi ska berätta hur man gör vid halsont. Ett vanligt tuggummi tuggas mjukt och en bit så stor som ett tändstickssvavel bäddas in. Allt eftersom man fortsätter tuggandet så frigörs ämnet i propolisen  och känslan är att halsen blir lätt bedövad. Efter två till tre gångers tuggande så är i de flesta fall det halsonda borta.  En varning måste vi i alla fall utfärda. Är du pollenallergisk så ska du var försiktig !
Hälsningar
Gidde