måndag 31 januari 2011

Om vi vinklar lite på problematiken

Det är vårvinter med hög luftfuktighet Och varken du eller jag kan göra något för våra älskade bin. I kupan så sitter vinterklotet väl samlat. Den relativa fuktigheten i kupan är lite högre än den utanför för bina släpper hela tiden ifrån sig lite fukt. Vinterklotet innehåller bin men också varm fuktig luft. Varm luft kan hålla mer fukt än kall luft.Och varm luft stiger uppåt. Här stoppar vi upp och går lite fram i tiden.

Det är en varm dag och du tar ett glas isvatten ute i trädgården. Det är några timmar sedan det regnade men nu skiner solen från molnfri himmel. Det är mellan 25-30 grader varmt där du sitter. Yttersidan på glaset med isvatten blir helt fuktig av kondens.


Tillbaka i kupan så fortsätter vi i tankespåret. Den varma luften med fukt som sipprar ut från vinterklotet kyls ner och klarar inte att hålla kvar fukten när den träffar mot en kallare yta. Och den ytan kan vara i taket, väggen eller lite var som helst. Det här sker dag efter dag timma efter timma ända från invintringen tills våren. Det är många liter som kondenseras i kupan.
Hälsningar
Gidde

söndag 30 januari 2011

När vi börjar!!

Jag är avundsjuk på er yngre som är i början på er biodling. Ni har en spännande resa framför er.

Det är en liten evighet sedan jag stod med en nyinköpt bislöja och dito hanskar med min mentor vid sidan av. Vi gick igenom ett av hans bisamhällen. Det blev lite fumligt från min sida som det alltid blir i början. Och mentorn kom med lite små kommentarer under tiden vi jobbade.När vi var färdiga så frågade han lite provokativt: “Vad såg du!” Mitt svar minns jag inte. Men händelsen hänger med. Och är det viktigaste som hänt i min biodling. Men frågan bör vara mer komplett. Så min fråga blir. Vad hör ni. Ljudet i kupan säger mycket. Vad ser ni på fluster och inne i kupan. och hur luktar det inne i kupan. I början så tittar man varje vecka i kupan men alla dessa “tittar” drar ner på honungsskörden. Det tar tre dagar för bina att återställa det ni ändrar. Jag själv  går igenom kuporna en till två gånger om året. I övrigt är det skattlådor på och av. En eller två max tre ramar lyfts för att kolla yngelsättningen men i övrigt ingen störning om jag inte “lånar”  ramar för avläggare.  I övrigt så är det det fluster observationerna som gäller.

lördag 29 januari 2011

Vinterdödligheten

När jag tänker tillbaka på alla biodlarprofiler jag mött under åren så förstår jag att om vi samlar samman allt deras kunnande och tar lite från det vi vet i nutid, Då skulle vi slippa den stora vinterdödligheten som vi har nu. Svårigheten är att få dessa personer att berätta. Det finns hos dom en kombination av blyghet och “vrånggubbe”. 

För egen del så väntar jag på den stora smällen. Jag provar år från år lite olika tekniker för invintring men har ännu inte nått som jag tycker helt fram. På  6-700 invintrade samhällen under åren så har jag väsentligt under 5% dödlighet. Och det är för mycket som jag ser det. Och det är helt möjligt att jag gör en tabbe något år och åker på den “stora smällen”. Vi skulle behöva ett forskningsprojekt kring just vinterdödligheten så att vi löste den problematiken det skulle ge mer trygghet åt biodlandet.
Hälsningar
Gidde

fredag 28 januari 2011

Vår rensning

En äldre biodlare (typ bitvarg) sa för många år sedan. Bina ska göra jobbet! På vintern så är det fukten som är deras problem och på våren kylan och klåfingriga biodlare. Nu nästan 20 år senare så är det samma sak jag säger till er. Gubbens nästa predikan var; Peta bara ut så mycket genom flustret att bina kommer ut sedan klarar de resten själva. Om det nu är några bin att bygga på !! Och visst hade gubben rätt. Så fungerar det fortfarande. Förklaringen till detta är egentligen enkel. Bina har startat sin äggläggning. Och för detta så behövs det värme. Mer aktivitet ger högre värme i kupan och “värmebina” klarar en större yta med yngel. Biodlaren får ett samhälle som utvecklas i rätt takt i förhållande till ute temperaturen och till hur växtligheten startat.  Och inte att förglömma. Han slipper att städa botten! (Om bina sköter sig)!!!! 
Hälsningar
Gidde 

tisdag 25 januari 2011

Övervintring 4.

Problemsamhällen täcker 3-4 ramar eller mindre, flyger sparsamt och drar lite pollen. Har troligtsvis både mögel och utsot. Slår aldrig samman med normalsamhällen. Kan finnas sjukdom o starkt varroa tryck. Jag jobbar så fort jag kan när jag slår samman samhällena. Plockar ner dom på en låda utan att kyla ynglet. Letar ingen drottning. Om någon drottning är viktig så hamnar den lådan överst respektive underst med spärrgaller mot andra lådorna. Tidningspapper emellan om jag har med mej. Ett svagt samhälle hinner aldrig att bli så starkt att det kan dra in någon honung. Ibland så blir det 4 till 5 lådor högt Det är bara avelsdrottningar som jag prioriterar och sparar. Och med det här så är vi framme vid försommaren.
Vi har berättat lite olika Marie och jag om hur vi arbetar. Och så är det. Vi har lite olika utrustning och lite olika erfarenhet. Men grundsynen på det vi vill uppnå den är samma.
Hälsningar
Gidde

söndag 23 januari 2011

Övervintring 3

Det har gått några veckor. Den mesta snön är borta och bina flyger bra. Men det kan komma bakslag. Musskydden får vara kvar. Bina drar det första pollenet. Jag öppnar lite försiktigt bak i den översta lådan. Luktar och vet ganska bra med detta hur det är i samhället. Kollar foder men plockar absolut inte med ramarna om allt ser normalt ut. Bina har troligtsvis inte gjort den slutliga rensningsflykten. Det är frestande att hjälpa till med att rensa bottnar och städa men det är tveksamt vad man ska göra. Det är en bedömningsfråga. De samhällen jag måste hjälpa dom hamnar på listan för drottningbyte. Det är nu som de samhällen som har problem måste särbehandlas. Men det blir i nästa skrivning.
Hälsningar
Gidde

lördag 22 januari 2011

Övervintring 2.

Det är nu på våren som jag kan påverka hur samhället ska utvecklas. Har jag gjort rätt hela förra året så bör jag fortsätta med det i år. I februari (här i Roslagen). så kommer det ofta några varma soliga dagar i följd. 6-8 grader i två till tre dagar. Uppstaplingskupors bin går ut tidigare än de med ytterhus. Enstaka bin ligger på snön. Och helst inte utsotsfläckar på kupan. Jag kollar med en ficklampa i flustret om det är så öppet att bina kommer ut. Och så lyfter jag i ena kanten på kupan så att jag vet om bina har foder kvar. (Känner på vikten).  I övrigt så rör jag inget.Men kom ihåg. Det är bara bra om bina sitter stilla o lugnt.Det finns inget ute för bina att göra så varför störa så att dom går ut. Varje bi som övervintrar är värt fem öre. Det sa man förr. Och det är nog rätt!
Om allt ser bra ut så känns det i hela kroppen. Det är en helt underbar känsla. DET ÄR VÅR!!!
Hälsningar
Gidde

fredag 21 januari 2011

Är lite seg!

Var nere i Alvesta på  biträff. Det är mycket att diskutera. Helt klart så står Svensk Biavel för nytänkande som behövs här i Sverige. Jag kommer tillbaka till detta längre fram. Ha det bra! Vi hörs!!
Hälsningar
Gidde 

torsdag 20 januari 2011

Vi närmar oss våren....

...och vi vet att det i år kommer att bli ganska så stora problem. Snön/kylan kom lite för snabbt så för många så blev varroabehandlingen ofullständig. Det kommer att skapa problem. En behandling nu på våren kommer att “lappa” in över dragperioden och kan kontaminera honungen. Samtidigt så kommer vi att ha mer skador på vinterbina av varroan. Vi måste skapa en strategi för att minska den här problematiken.

måndag 17 januari 2011

Avelsvärdesberäkning

Detta med avelsvärde kan kanske anses vara överkurs. Men det är bra att veta hur grunderna för detta ser ut. Och det som vi gör vid testbiodling, det kan sägas vara grunden för dessa beräkningarna. Bra gener och en lycklig barndom har också betydelse när det gäller bin.

Avelsvärde i www.beebreed.eu
För att kunna få jämförbara resultat från olika raser och linjer på olika platser med olika miljövillkor (t.ex. väder, dragförhållande m.m.)så måste en beräkning göras för att få en balans av de olika effekterna. Information om lokalmiljö och drottningens härstamning och släktskap måste ingår i avelsvärderingen.

Vid avelsvärdering beräknas avelsvärden för honungsproduktion, temperament, kakfasthet, svärmtröghet, varroatolerans och inavelskoefficient enligt de senaste vetenskapliga metoderna. De uppgifter blir tillgänglig för varje testade drottning i  databasen (beebreed.eu) incl. släktskapet .

Resultatet av det enskilda samhället (drottningen) anges i procent baserat på ett genomsnittligt värde (100%). Ett värde över 100% betyder att samhälle ligger över genomsnittet i just denna egenskap.
Hälsningar
Gidde

söndag 16 januari 2011

Länderinstitut für Bienenkunde Hohen Neuendorf e.V

Har en bidatabas www.beebreed.eu som har en unik kompetens att erbjuda. Här registreras drottningar från både det egna landets föreningar och andra länders.( Exempelvis ACA i Österike). Det speciella är att  drottningarnas värden både registreras och beräknas så att vi kan söka efter drottningar med kanske mer specifika egenskaper. Vi kan på detta sätt hitta avelsmaterial  som matchar det vi redan har här i Sverige. För oss inom Carnica så hittar vi  avelsmaterial som vi kan importera. Och i framtiden så kommer även vi att vara med genom Svensk Biavels testprogram. Med större urval får vi fler möjligheter. Bra!!!
Det är bra att vi håller koll på det som händer i Europa i övrigt. Och vi har de som fortlöpande hänger med.. Det är ett stort plus för oss inom Carnica.
Hälsningar
Gidde

lördag 15 januari 2011

Övervintring 1

Så här års så går jag långa omvägar kring kuporna. Men egentligen så är det så här. Korta enstaka störningsmoment skapar inga problem. Men återkommande. (bergsprängningar, klåfingriga biodlare,hackspettar och dyl). Det här är också relaterat till om jag använder trälådor eller plast. I trälådor så kyls vinterklotet ner snabbare efter en störning. I plast lite långsammare. Det här påverkar foderåtgång och därmed också hur mycket fukt som bildas i kupan. Detta med kupmaterialet och hur det hanteras är mycket undervärderat som faktor för en bra övervintring.

Hälsningar Gidde

torsdag 13 januari 2011

Roligt att höra från er!



I dag 20-dag Knut så tänkte jag dra den sämsta vits jag hört. “Julen för bin är på Knutdagen”. För då är julen “för-bi”. Dåligt!!!
Vi tänker att ta mycken tid på oss att berätta om vårbestyren med bina. Om.. vi biodlare gör rätt nu på våren så följer det med hela biåret. Med större honungsskörd och bättre bin som följd. Och snälla ni; skriv tydligt när ni skickar in medlemsavgiften. Det är så roligt med alla nya medlemmar. Men vi vill veta vem ni är.
Hälsningar

Gideon

måndag 10 januari 2011

Att köpa bin!


Är det svåraste som finns för en nybörjare. Oftast är ”fyndet” det dyraste och sämsta du kan köpa. Du ska vara kritisk!!
Fråga säljaren om bina är besiktade och vilken bitillsynsman som har gjort det. Be om telefonnumret till den personen och ring sedan upp. Är de här frågorna  besvärande för säljaren så bör du bli tveksam. Det är ont om bin men dåliga bin är värre än att leta ett tag. Fråga bitillsynsmannen och ägaren om varroan. En dålig behandling gör ett köp tveksamt. Smutsiga och dåliga ramar ger också tveksamma signaler. Liksom gamla drottningar.

Tveksamma samhällen bör man vara erfaren för att ta hand om. Det är inget för nybörjaren!


lördag 8 januari 2011

Att bli en bra biodlare!



Jag skrev om att bli biodlare men det kanske är ännu viktigare att bli en bra biodlare. Och för det så behövs det kunnande.
Studieförbunden brukar ha nybörjarkurser oftast i samarbete med den lokala biodlarföreningen. De här kurserna leds som regel av en äldre biodlare (liksom jag) med bäst före datum  sedan länge passerat. Och de här kurserna ger grunderna i biodling och det är mycket bra. Men oftast så saknas en del i den information som man får. Främst har jag upplevt detta när det gäller utökningen av samhällena. Det övriga som man behöver mer kunskap om är hur man gör en avläggare; Om hur man gör en drönaravläggare; och det mycket viktiga hur man hanterar honungen.  Vi kommer här på bloggen att berätta en del omkring den här problematiken. Men vad vi kommer att hinna med det vet vi inte ännu.

  

fredag 7 januari 2011

Att bli biodlare



Det är ofta ett samverkande resultat av nyfikenhet och tillfälligheter.
Man ”snubblar” på ett bisamhälle och så är man igång. Men ibland så skulle man önska sig att det var lite mer ifrågasättande inblandat. Som jag ser det så är det ett ansvar att arbeta med alla husdjur och dit hör bin. Det borde vara naturligt att gå någon slags utbildning eller att ha en bra mentor.  Det tjänar man på med mindre tabbbar.
Men när du nu har samhället i din trädgård så kan du välja vad du vill göra. Kanske du går och tittar och småjobbar med bina. Samtidigt så gläds du åt att äpplen och bär blir större och fler. Och visst så blir det en del honung även från ett enda samhälle. Riktigt bra blir det om du lär dig hantera honungen rätt med ympning o annat.
Det andra alternativet är att du satsar på fler samhällen. Och det är ganska så lätt att ordna detta. Du delar och kan på några års delning komma upp i kanske 50-100 samhällen. Och gör du det på rätt sätt med rätt bin som grund så får du både mer samhällen och bra med honung.   

torsdag 6 januari 2011

att planera sin biodling

 Biodling är intensivt och det gäller att ha allting hemma. Därför brukar jag göra en liten inventering av utrustning och förbrukningsmaterial vid den här tiden.
1.       Antalet ramar med utbyggt vax  +  tomma rengjorda ramar
2.       Mellanväggar
3.       Lådor
4.       Tak o bottnar
5.       Burkar, lock och etiketter
Beställ hem det som fattas i god tid!


I planeringen av säsongens biodling ingår också ev. drottningbyten. Välj din drottningodlare med omsorg för det är hans/hennes drottningar som kan vara skillnaden på ett bra och ett dåligt år för din biodling. Att byta alla drottningar i en bigård samtidigt är mycket praktiskt. Byter du på hösten så har du det relativt bekymmersfritt nästa år. Alla samhällen har nu nya starka drottningar så du behöver inte bekymra dig om svärmningstendenser. En ny Carnicadrottning har resurser för äggläggning, 3 lådor LN för yngelklotet kan vara ett riktmärke. Behöver jag säga att också skattlådorna ska finnas på plats i god tid?
Nya Carnicadrottningar, stort yngelklot och flera skattlådor: då blir det en bra skörd!



onsdag 5 januari 2011

Drottningar jag minns

Den första var lika stor och svart som en NewFoundlandstik och väckte avunden i mig, för hon var
inte min. Habegäret blev inte mindre av att hon gick där så majestätiskt och uppförde sig precis
som en drottning ska. Den drottningen var helt i harmoni med sitt stora fina samhälle. Självklart var
jag framme med omlarvningsnålen och resultatet blev några högst ordinära drottningar som blev
förvånansvärt ljusa och inte alls gjorde någon biodlare lycklig……..

Göta, så hette hon den friparade dottern till en riktig Carnicadrottning från Olle i Edsbyn. Hon
parades med Götes drönare och då blev det alldeles naturligt att kalla henne för Göta. Hon var en
riktig superdrottning som vid sitt fjärde år höll jämna steg med stationsparade yngre kollegorna från
Hans o Inger Lindberg. Hon och hennes samhälle mäktade med att fylla 3 lådor LN med yngel och
lika mycket honung när det var dags för skörd. Ett mycket bra resultat hos mig där rapsåkrar saknas.
Götas genetiska arv slarvade jag bort med friparade döttrar och nu finns hon inte längre.

Det finns också en hel del drottningar jag inte vill minnas, såna med ett temperament på sina
samhällen som får gängrelaterat våld att framstå som rena kindergarten………;)

Hälsningar från MARIE

tisdag 4 januari 2011

Snö........... och åter snö



Översnöade bikupor och "insnöade" biodlare. Vedhuggning!

Hälsningar
Gidde

Nytt biodlingsår

snön ligger vit på taken, endast biodlar`n är vaken.....


År 2011 börjar lika kallt som 2010 slutade. Men nu finns tiden att planera och fundera på den kommande säsongens arbete.
Vi Carnicaodlare vill så klart att våra samhällen ska ha de för Carnica så karaktäristiska egenskaperna:  god skörd från starka samhällen som övervintrar bra. För att försäkra oss om att våra bisamhällen fortsätter att vara starka med bra övervintring så väljer vi noga våra drottningodlare. De drottningodlare som använder sig av testat avelsmaterial väcker givetvis störst intresse hos oss vanliga biodlare.


                                Hälsningar från GIDDE