lördag 26 februari 2011

Min goda honung!! Så här gör jag!!

Det här är min variant på den så kallade Ekobi metoden för ympning. Men jag tycker ni ska läsa mer än min variant innan ni provar tekniken. Att det fungerar bra för mig garanterar inte andras resultat.Vi har alla olika möjligheter och det gör att vi alla måste finna vår egen teknik.

Om tiden medger så får honungen stå kvar i tunnan någon dag. På det sättet så stiger de små vaxpartiklarna upp till ytan och den honung som jag tappar genom kranen vid botten har mycket lite vax. Jag tappar i 15 kilos hinkar som är hanterliga att bära. Samtidigt som jag börjar slunga så startar jag med att göra ympen. Jag kör den i en huhållsmaskin. Först en del kanderad honung som jag kör till slät konsistens. Till detta tillsätter jag 3-4 delar nyslungad honung. När detta blandats ordentligt så lossar jag degskålen och sätter in den i kylen. Efter 12 timmar så körs den i 5 minuter. Och sedan in i kylen igen. Efter 5 gånger så är ympen klar att använda. Men efter sista körningen får den stå framme så att den får rumstemperatur.

Innan jag rör ner ympen så skummar jag av det vax som stigit upp i hinken.Mängden ymp till varje femtonkilos hink blir omkring 4 deciliter.  Jag rör tills färgen på honungen är absolut jämn utan ljusare eller mörkare strimlor När ympningen är klar så tar jag ner honungen i källaren där jag har omkring 12 grader varmt. och efter omkring 3 -5 dagar så  har den “satt sig”. Men... akta hushållsmaskinen. Det går tungt mot slutet. Prova och skapa er egen teknik. 
Hälsningar
Gidde

tisdag 22 februari 2011

Min Goda Honung !!!!! Fortsättning!!

Det är en viss tröghet att komma igång med slungningen. För min del så är det omkring midsommar. Jag vet att det kommer att bli flera intensiva månader med avtäckning av ramar och slungning, silning,tappning, ympning.
Avtäckningen blir lite olika beroende på  hur ramarna ser ut och hur jobbet flyter på. Lite tjockare ramar täcker jag av med en filekniv. Är kniven vass så går det bra när man fått in tekniken. och samtidigt så blir ramen perfekt i formen. En vanlig avtäckningsgaffel med böjda nålar är väl annars det verktyg som är mest användbart.
När ramarna ska ner i slungan så blir det ofta svordomar över avståndsstiften. De är sällan på rätt plats i förhållande till hålen i slungas gallerkorg. För att slippa detta så har jag på ramar jag gör nu bara ett stift åt varje håll.
Silningen sker i flera steg. Dels grov och finsil direkt vid slungan och sedan grov och finsil ner i honungstunnan. Och det verkligt viktiga. Torra rena verktyg. Slunga. hinkar, tunnor. Vattendroppar kan starta jäsning. Alltid lock på tunnor och hinkar. Dels för insekter o damm men också för att minska exponeringen för luft. Och naturligtvis så ska inte solljuset från fönstret till slungrummer kunna påverka honungen. Sammanfattningsvis så undviker jag fukt , luft, solljus.
Hälsningar
Gidde  

söndag 20 februari 2011

Min goda honung!!!!!!!!!

Att få honungen bra, det är ingen självklarhet. Det är ett mödosamt arbete hela vägen från kupan fram till burken. Och vi ska följa det hela en bit på vägen. I kupan så är det en självklarhet med rena ramar för bina att lägga honungen i. Visst är det så att bina gillar mörka ramar för ynglet. Men lika klart är det att mörka ramar till slut får en inte så god lukt. Dom luktar rent ut sagt skit. Och honung är en produkt som tar åt sig lukt. En annan faktor är fukten. Skattning tidigt på morgonen så att det inte finns nyindragen nektar i ramarna med hög fuktighet. Skaka ramen. Kommer det mer än enstaka droppar så låt den vara kvar i kupan. Och så detta med renlighet. Aldrig en ram ner på marken. Aldrig en smutsig biborste att borsta av bina med. Hellre då en vippa av ormbunkar,tistlar eller i stort sett vad som helst. Men rent!!! Ta bort topparna på “vippan” för det är dom som mest retar bina vid borstningen.Att sedan frakta ramarna till slungrummet i rena fuktfria lådor med botten och tak på det är naturligtsvis också viktigt. Och allt det här är starten till den där goda honungen som du är ensam om att göra!! Fortsättning följer.
Hälsningar
Gidde  

onsdag 16 februari 2011

Honung..Tak...Svärmar...Bottnar

Ibland så kan saker. användas på flera sätt. Nacka tak och botten är just för mej sådana prylar. Normalt så använder jag inte Nacka taken så mycket men dom är suveräna (om man vänder dom) som “spillplåt” under kladdiga honungslådor i bilen och i slungrummet. Det fina är att förutom att de fångar kladdet så behöver jag inte spola av dom. Rättvända liggande på gräsmattan så tar markfukten hand om honungskladdet som blivit kvar. Enkelt och bekvämt!!
Nacka nätbotten upp o ner. ger ventilation vid transporter av bin och fungerar bra när man gör avläggare och fångar svärmar. Lite lätt att knäcka bin när man sätter ner ramarna men annars helt funktionellt.
Mitt “kitt” för oförutsedda lägen i bigårdarna är:Tak o botten o låda täckplast spärrgaller sprayflaska slidkniv och naturlgtsvis min “pryllåda” men den tar vi en annan gång.  
Hälsningar
Gidde  

måndag 14 februari 2011

Smaka Honung: Den är vansinnigt god!!

Smaka Honung!
Varje gång jag har möjlighet att provsmaka andra biodlares honung så gör jag det. Det är så givande att uppleva vad andra har gjort. Honung är ju inte bara en söt produkt och ett livsmedel det är också något som bör jämnföras med vin. Den ska ha rätt konsistens för att vara bredbar och den bör ha lite kvar av blommans doft. Det här gör det lika spännande varje gång du närmar dig en biodlarkollega för att smaka och utbyta erfarenheter. Hela tiden så måste vi biodlare utvecklas och sträva efter att bli bättre både som biodlare och som “Honungshanterare”. Så väl mött i smakburken.
Hälsningar
Gidde

söndag 13 februari 2011

Biodlingens krassa verklighet

Förnuftsmässigt så  borde de småpengar som går i stöd till biodlingen fördelas i proportion till antal samhällen. Och här kommer jag att fortsätta med skrivningen senare. För det här kan diskuteras och ska också diskuteras så fortsättning följer................................................

lördag 12 februari 2011

Sponsring!!!!!

Efterlysning
Naturen är mycket bättre än vi människor. Om vi går förbi en trädgård så ser vi fram mot hösten hur samspelet mellan växter och insekter har gett dignande bärbuskar och överfulla äppelträd. Men hur gick det med biodlaren kontra trädgårdsägaren. Blev det någon korg med äpplen till biägaren. Hamnade all sylt nere i källaren eller fick biägaren en välförtjänt burk. Visst biodlaren fick en del honung men vi vet alla vi som arbetar med det här att värdet av pollineringen är 10 gånger högre än värdet av honungen. Av tradition så kommer biodlaren med mössan i hand och ber om att få biuppställningsplats men egentligen så  är det här fel. Den största delen av förtjänsten från bina hamnar hos de som inte gör ett endaste dugg. Villaägare, bönder skogsägare, jägare är de stora vinnarna inte vi biodlare. Detta utan att räkna med alla bärplockare och naturfolk. Vem vill gå i en skog utan blommor och bär. Om.. vi gör en jämnförelse med andra företelser i samhället så kan vi säga att biodlingen “sponsrar” Sveriges natur och innevånare, företag och vad du vill med mängder av miljoner varje år. Samtidigt så säljs det importhonung för stora belopp.Och frågan måste ställas: När börjar sponsringen ge något tillbaka. Det borde vara nu.  

tisdag 8 februari 2011

Att göra reklam för biodling

Varje år när jag möter blomsterhavet i min omgivning så känner jag en stor tacksamhet till bina. Det är dessa små insekter som gör detta möjligt. Och en av de saker som stör mej det är att vi är så dåliga att göra reklam för oss själva. Det är vi småbiodlare som är de viktiga personerna i  samspelet med naturen. Men vi glömmer att berätta att det är våra bin som skapat mångfalden. Äpplenas jämna form och bärens storlek det är dina bins förtjänst. Det är vi småbiodlare som bär Sveriges pollinerimg på våra axlar det är inte storbiodlaren. Men låt oss berätta hur det är! Berätta om hur viktigt det är med pollinering  för blommor och frukt.

Pollinerande bin i äppelblomma

söndag 6 februari 2011

fredag 4 februari 2011

Bipallar

-Ett problem brukar vara vad man ska ställa bikuporna på. Det finns hur många som helst  olika konstruktioner den ena mer eller mindre konstfärdig. Det enligt mej enklaste sättet är att skaffa 2 lecablock av lite kraftigare modellen. Om det gäller flera kupor så kompletterar jag med 2x4 tums reglar. Det blir en stabil pall kostnaden för det här blir troligtsvis under 200 kronor. Ett annat sätt är ett gammalt bilhjul med fälj o allt men då bör du lägga reglar under kupan. Det här senaste är lite mer tveksamt för längre uppställning. Detta med tanke på luftläkaget ur däcket.En synpunkt är höjden och utrymmet vid sidan om. 5 lådor LN lådor blir högt även om jag har lågbotten. Jag står hellre på knä vid vårgenomgången  än på pall vid höstarbetet. Att ha plats för att ställa undan saker vid arbetet i kupan. Det är värdefullt.
Hälsningar
Gidde

torsdag 3 februari 2011

Utbigård

Det var namnet på den bigård som låg lite hemifrån på den så kallade “Gamla Goda Tiden”. Att ha en uppställningsplats en bit hemifrån det är mycket praktiskt. När man gör avläggare så är det enklast att ställa upp dom någon kilometer bort. Så hade jag det i flera år. Men det enklaste för mej  är att ha min utbigård hemma. Avläggare och problemsamhällen hamnar hemma på min tomt. Där kan jag i lugn och ro byta och sätta till drottningar. Omlarvning inne vid köksbordet. Och vid märkningen så har jag full koll så att inte drottningen flyger bort..En annan positiv sak är att det är nära till lusthuset  för eftermiddagskaffet och en liten sillbit när den andan faller på. Just detta att sitta och koppla av när vi planerar nästa verksamhet i kuporna det är skönt......
Hälsningar
Gidde

onsdag 2 februari 2011

Carnica Gruppen bedömning testbiodling

Vi har berättat om den stora Bidatabasen i Berlin men egentligen så är det viktiga det vi har här i Sverige. Och mycket viktigt det arbete som vi gör. Som renrasgrupp så känner vi det som viktigt att bibehålla renrasigheten. Och den försöker vi att bibehålla med import av renrasigt avelsmaterial ,men även med parning på vår parningsstation. Vi väljer noga de drönargivare (drottningar) som vi använder på stationen. Här lägger vi lika mycket energi som när vi väljer drottningmödrar. Det är den kombinationen av drönarmödrar kontra drottningmödrarna som är så viktig att träffa rätt med. Vi i Carnica satsar på att testa det material som vi får fram och köper in på speciella testbigårdar. Där mäter vi alla de viktiga egenskaperna på avelsmaterialet. Till ex. honungsproduktion,snällhet m.m. Allt det här registrerar vi på Svensk Biavels bidatabas där det på sikt kommer att finnas de drottningar som nu ligger i produktion. Och drottningens mor och farförädrar. Det här gör att vi kan följa en avelslinje och se hur stabil den är. Att redan i starten kunna veta vad vi kan vänta oss av en drottning det är helt underbart. En linje som är t. ex. sjukdomsbenägen får inte gå till avel oavsett hur högproducerande drottningarna är.
Hälsningar
Gidde

tisdag 1 februari 2011

Vinterproblem!

Det är väsentligt mer än hälften av fodret som lämnar kupan som fukt/ vatten. Av 12 kilogram foder så blir det mer än 7 kilogram vatten. Problemet med fukten är dels att bina i klotet kyls mer dels startar det  mögel och jäsning, det här senare upplever vi på våren i kuporna. Dessutom så verkar det vara så att de kondensdroppar som droppar ner på vinterklotet slickas upp av bina och kan starta upp utsots utbrott. Tarmen på bina är vid den här tiden fylld med “bajs” och tillskottet  av vatten kan bli för mycket. Det blir laxerande och startar utsot!! I samband med detta så har vi angreppen av nosema men detta går vi inte in på här. Det finns det andra som kan berätta om detta bättre  än vi. Problemen för bisamhället är inte kylan utan just fukten. Starka samhällen med god fodertillgång fryser inte ihjäl. Men fukten med utsot och annat kan slå ut dem. Förlåt att jag blir lite långrandig! Men det här är min käpphäst. Hela mitt biodlarliv så har har jag testat och provat vad som kan göras och nu tror jag att jag börjar förstå problematiken. Och mina tankar går lite tvärs med det etablerade.
Hälsningar
Gidde