lördag 28 maj 2011

Den synnerligen krassa verkligheten

Det stod att läsa i tidningen om vilket värde som de pollinerande insekterna genererar.Det är enorma summor. Pollineringen av Åpplen, jordgubbar, raps ökar skörden med i runda tal 200 miljoner och till det kommer pollineringen av klöver för foderändamål. Och märk väl då har inte pollineringen av andra bär vilda och odlade medräknats. Så det är enorma summor som “det allmänna”  kan tillgodoräkna sig genom vår verksamhet. Låt mig nu berätta om andra summor. De är inte lika stora. Till biodlingen så fördelar Jordbruksverket 5 miljoner som de olika organisationerna/verksamhetena  får “slåss” om. Hälften av den summan är om jag förstått rätt EU-medel. Ett annat faktum är att en del år så fördelas inte hela beloppen. Det måste finnas pengar i reserv gudbevars. I andra verksamheter så läggs en del pengar som riskkapital men inte här. Det har inte tänkts en ny tanke på de sista 20 åren inom biodlingen och det här är farligt. Om något inträffar som börjar att slå ut samhällen verkligt hårt så har vi inte någon som helst beredskap. Vi måste få till en förståelse att arbeta med helheten inom biodlingen inte bara komma med det vanliga svammlet att det är nog varroan. Detta med beprövad erfarenhet har fått stryka på foten för den så kallade forskningen. Och från den kommer inget nytt!!!  Och tyvärr så tar inte våra organisationer sitt ansvar. På grund av den snåla fördelningen av medel  så är alla sysselsatta med att försöka överleva. Hela upplägget är så korkat att man blir förbannad.
Hälsningar
Gidde

fredag 27 maj 2011

Svammel eller vetenskap??

Det här är landningsmärket vid Carnicas parningsstation.

Svammel eller vetenskap??
De flesta av oss vet hur bin blir när det är åska i luften. Argsinta och stingsliga! Men det hindrar inte att bin placeras nära elledningar och sedan gnälls det över stingsliga bin och dåliga drottningar. Men jag ska gå lite mot det som påstås vara svammel-hållet. Det finns något (påstås det) som kallas för curry-linjer. Enligt profeterna så ska man inte placera bin på korsningen mellan två linjer. Men man ska placera samhället så att en linje går genom flustret. Om det är svammel eller inte det diskuterar jag inte. Men onekligen så blir bin alternativt elaka eller utvecklas inte om de hamnar på ett kryss. Plus övervintrings-problematik.
Ett annat fenomen är vattenstråk. Ledningar eller sänkor. det är inte heller något lämpligt läge för bin.  Och när jag ändå håller på så är bergsprickor även under jord störande.
Det sägs att Currylinjer är bins sätt att navigera och det är mycket möjligt. Och i så fall så kan detta med mobilmasterna ha en viss substans. Det skapar felflygning. Svammel eller vetenskap????
Hälsningar
Gidde

torsdag 26 maj 2011

Det som skrivs!

Det som skrivs!
Inom biodlingen så finns det vetenskap. Det finns beprövad erfarenhet. Och så finns det svammel. Och vad som är vad det bestäms i betraktarens eget öga. Och då måste naturligtsvis frågan ställas: var någonstans står vi  med bloggen. Ja egentligen så står vi ingenstans. Vi förmedlar. Vi berättar men vi vet hela tiden att det finns alltid minst två sanningar när det gäller samma sak.  Så vi blandar, vi berättar om våra och andras erfarenheter. Och vi hoppas att ni ska få lust att prova även när det vi skriver enligt er hamnar i kategorin svammel. Så vi kommer att gå bakåt i tiden och berätta om biodlingen då och lite om hur framtiden bör se ut. Men naturligtsvis så försöker vi spegla nutiden! Biodling är spännande!!
Hälsningar
Gidde
Apidean hänger bra i en löpsnara.
Och problemen med grävlingar minskar

torsdag 19 maj 2011

Mänskliga drag hos bin!

Snälla hjälp till...........
Marie var snäll som inte helt mobbade ner oss drönare! Men det är en hel del mänskliga drag även hos bina. Till exempel detta att bins humör är beroende av både modern och fadern. Och det är där som våra tester kommer in. Vårt importerade avelsmaterial går till test innan det hamnar i avel. Några enstaka drottningar säljs också till enskilda medlemmar så att även vi kan kommentera importen. Men om någon påstår sig ha köpt en Österikisk drottning från någon av våra odlare så är det fel information. Det som kunden köper är en dotter eller vanligare en dotterdotter eller en dotterdotterdotter till importen. När våra databaser fungerar rakt ut så kommer vi att kunna berätta om härstamningen på drottningarna i flera led tillbaka när det gäller de som parats på parningsstationen. Och det brukar vara en garanti för ett bra resultat. Men.. så kommer vi till detta med friparning. Och detta som Marie snuddade vid. Om någon biodlare i närheten av en drottningodlare inte tar sitt ansvar och spärrar sina elaka drönare så kan det skapa problem. Men detta händer överallt! Så vi vädjar om er hjälp!!!
Men så en annan sak. På våren är många samhällen lite tuffa. Och det beror på den stora andelen gamla bin. Precis som när det gäller människor så blir en del bin åldringselaka..
Det kan vara jobbigt men går över längre fram på våren.
Och ni som tycker att era drottningar inte fyller måttet. Ring odlaren och fråga vänligt vad han anser!! Det mesta går att lösa med lite god vilja från båda partena!! Och odlaren behöver era kommentarer för att lyckas bättre!
     

måndag 16 maj 2011

Resultatet av det lilla problemet.



Resultatet av det lilla problemet...
Har en lite stressad tillvaro de här dagarna men Marie frågade hur det gick med drottningodlingen. Tack ganska så bra. Sex av sju celler antagna. Tyvärr så är det lite kallt här så det blir lite problem med att skära ut och flytta. Tyvärr så gör väl mina bilder inte helt rättvisa  åt resultatet! Och glöm den gula bandningen på bina. Jag odlar i ett av mina bastardsamhällen.
Hälsningar
Gidde

söndag 15 maj 2011

Ett litet problem....


Ett litet problem..
Jag har ett problem eller om man så vill ett antal problem.En inköpt dam visar tecken på inavels- depression. Hon visar långt ifrån förväntat resultat.Det naturliga vore att sätta tummen på henne och svälja förtreten med att hon var dyr. Men jag gör på ett annat sätt. Jag gör en snabbodling på henne. Om det är som vi misstänker så kommer hennes döttrar att ha ett helt annat “Go”.Och jag är lite för nyfiken!! Det enklaste för en sådan odling det är en flygbiavläggare. Och om vi då repeterar hur en sådan görs. Hela samhället flyttas bort med den gamla drottningen.Det räcker att flytta några meter med en annan inflygningsriktning. Jag sätter en ny låda på den gamlas plats med utbyggda ramar pluss minst tre yngelramar med utkrypande yngel och påsittande bin. Oftast så blir det lite blandat men helst en stor andel utkrypande. Till allt det här kan jag använda vilket samhälle som helst. Sedan så tar jag en yngelram med spätt yngel från depressionsdamen. Med tummen så trycker jag ner cellbygget ända till mellanväggen  på ett antal ställen. Spetsen på tummen ska vara där det finns mycket små larver eller liggande ägg.Riktningen på tummen ska vara i cellens riktning,nedåt.Nedtryckningen bör vara omkring 2 till 3 centimeter. Bina kommer att uppleva att ynglet vid nedtryckningen är lämpligt att göra drottningar av och det är förvånande hur effektiv den här metoden är. Men vad händer egentligen! Jo flygbina flyger "hem" till gamla platsen och upptäcker att dom är vicelösa. Utkrypande ungbin matar drottningarna tillsammans med de bin som satt kvar på ramarna. Men kolla tiden för kläckning. Och kolla andra celler!
Hälsningar
Gidde

lördag 14 maj 2011

Min Mentor..........

Min Mentor..........
Det var  för en mindre evighet sedan. Vi var biodlare sedan ett år. Och min broder Joel som var min mentor kom upp från Småland. Vi var inne i Augusti men broder Joel var helt bestämd: Vi skulle prova drottningodling. Alla mina protester var meningslösa. Vi skulle prova!! Punkt slut!!
Han hade tagit med sig omlarvningsnålen men i övrigt ingenting.
Vi gjorde cellkoppar av vax med fäste av tändstickor och vi letade lagom stort yngel som vi skar ut en liten bit av storlek 2 centimeter i fyrkant. Och sedan så blev det omlarvning hemma vid köksbordet. Cellerna skars ner så att larven var lätt att komma åt. och sedan så var det bara att jobba på. Det gick ganska så bra! Jag har ett förflutet inom verktygstillverkning så “småplock” är inte så svårt.
Vi gjorde en lite för sen yngeluppflyttning i ett samhälle och satte in cellerna där med tändsticksfästena rakt genom yngelkakan.
Hur gick det??? Naturligtvis inte!! Det var för sent på året. Det var inte förberett. I stort sett så var det alla fel som man kan göra! Utom ett!!
Min mentor lyckades att få mej att våga försöka och sett från hans perspektiv så var det helt lyckat. Han visste att hans tid var begränsad. Och han ville lyfta den spärr som vi alla har för att prova något nytt.
Om Marie och jag kan förmedla till er läsare att det är värt att prova lite av det här så skulle vi bli både stolta och lyckliga. Så välkomna i odlargänget!!
Hälsningar
Gidde

söndag 8 maj 2011

Göra rätt sak på rätt sätt på rätt plats.

Göra rätt sak på rätt sätt på rätt plats.
För att lyckas fullt ut med biodling så måste man: Göra rätt sak på rätt sätt på rätt plats.
Och det kan verka enkelt. Men det skapar en hel del problem.
Om jag gör en avläggare för tidigt innan det finns ordentligt överflöd i naturen så börjar de bin som söker pollen och nektar att söka runt. Och hittar de då en avläggare med nätbotten och inte så vaksamma vaktbin så är det ganska säkert kört. De börjar med att tigga under nätbotten och redan detta kan tömma avläggaren på mat. Men det foder som de tigger till sig har lite av signalsubstanser i sig så avläggarens vaktbin har svårare att stoppa rövarbina när de försöker komma in genom flustret. Det fungerar lite som en Trojansk häst.
Och naturligtsvis så är det de mindre avläggarna som lättast blir offer.
Så det är bättre att göra överstarka avläggare som och/eller sedan delas för att ge bin till både avläggare och parningskupor. Men se upp för drottningceller!!
Hälsningar
Gidde

lördag 7 maj 2011

Om avläggare


Om avläggare::
Det börjar bli läge att fundera kring drottningodlingen. Drönare finns i tillräcklig mängd. Men kylan ger en del bekymmer. Med ett fåtal plussgrader på natten så är det tveksamt med att plocka yngel till avläggare. Att göra en avläggare med nätbotten just nu det ställer jag mig lite tveksam till. Det kan lätt bli kylt yngel. Så ska jag göra avläggare så blir de ordentligt starka så jag vet att de klarar att hålla värmen. Och kanske jag kommer att sätta en hel botten de första dagarna tills tillräckligt med yngel har krypit ut. Ett problem som dyker upp i de starkare avläggarna är att kunna se eventuella drottningceller i den bimassan. Bommar jag några så blir det en ordentlig svärm när det gått några dagar. Och det är viktigt att komma ihåg att bin kan få fram en ny drottning på 10 dagar om de upplever att det är nödvändigt. Bin är häftiga!!  
Hälsningar
Gidde