söndag 27 november 2011

Det är så här att bra tur det måste man göra sig förtjänt av!

Vi människor är av naturen drömmare. Om det inte är den högsta vinsten som vi hoppas på så bör det i alla fall bli en ordentlig utdelning nästa gång. Men så blir det inte!! Och det är kanske bra att det inte blir så.

Det är så här att bra tur det måste man göra sig förtjänt av! Om du sköter dina bin på ett bra sätt så blir resultatet oftast lite mer mot plus. Det är ingen tillfällighet att vissa odlare får mer honung än andra. Samma när det gäller överlevnad på bina. Visst kan det hjälpa att be en bön till vår herre men det är inte fel att hjälpa till lite själv också.

Så gör avläggare och bygg på hela tiden.  Satsa hela tiden på att vara bäst. Skaffa de bästa drottningarna. Och para med de bästa drönarna!!  Se till att ni hela tiden utvecklar er biodling och naturligtvis er själva. Och så det absolut viktigaste. Se till att ni har det roligt hela tiden!!!
Hälsningar
Gidde
Välkommen i Carnica Gruppen!!

torsdag 24 november 2011

Att svara eller inte svara, det är frågan!


Vi läser på olika forum en massa angående varroabehandlingen. I vissa fall så är det frågan om att använda fästingpreparat som inte är godkända som varroabehandling. Sedan så har vi det motsatta. Låt oss kalla det ”rabarbersoppan”. Det svåra är att säga vilket som är värst???
Helt klart så fungerar fästingpreparatet. I Danmark har det används i många år. Men det är om jag fått rätt information ett fosformedel som inte bryts ner. Och då kommer nästa fråga. Bränner biodlaren de ramar som suttit närmast medlet och därmed kontanimerats mest. Det borde göras!!
Rabarbersoppan är väl ändå mycket tveksam som bekämpningsmedel om man ser det så här. Har grönsaker i kupan att göra? Blir det mögel eller jäsning? Går det att få rent efteråt?
 Om grannarna under många år gjort allt för att sköta bekämpningen och så kommer någon med ett tveksamt medel. Hur populär blir den personen?
Helt klart så har vi bestämmelser om att varroan ska behandlas . Och frågan är om rabarberkräm är behandling. Och får jag ur moraliskt perspektiv (mot mina grannar) välja något tveksamt allternativ??
Jag kan bara ställa frågorna.  Men har ni svaren??
Hälsningar
Gidde

söndag 13 november 2011

Om tidiga drottningar...................

Det finns ett problem som är lätt att glömma bort och det är svårigheten att få tag på drottningar tidigt på säsongen. Drottningodlarna har samma problem som vi vanliga odlare med bra drönare.  På våren och försommaren så gäller det att kolla att de samhällen som ska prestera drönare verkligen utvecklas så som de bör göra. Och samma sak gäller om man har en ungdrottning som ska ge en serie drottningar för en första test av hennes avkomma. Och så naturligtvis så är frågan: Har avelsdrottningarna klarat vintern på rätt sätt.
Och så tillbaka till frågan om att kunna få tag på drottningar tidigt på året. Antingen så lägger man en beställning redan nu eller också så borde man gjort det redan igår. Men om man har väntat så är det möjligheten att satsa på oparade drottningar som är det bästa alternativet. Det är nämligen så att det är i typ parningsdelen som de flesta drottningodlare har en flaskhals. Men ofta så kan man köpa oparade drottningar till lägre priser både nu på försommaren och under hela säsongen.
Problemet är att tillsätta dessa jungfrudrottningar. Och ni kan inte hoppas att lyckas lika bra med detta som med parade drottningar.
Bästa sättet är enligt oss den som inom carnica har används i många år. Drottningen skakas ner i en halv kopp med sockerlag  där hon får simma runt ett tag. Med en tesked så trycks  hon ner under ytan några gånger.  När man ser att hon börjar ”tappa tempot” så öser man ner två eller tre teskedar sockerlag genom cellhålet  i Apidean och några sekunder snare så tar man drottningen i en sked  med sockerlag och låter henne gå samma väg. Som regel så fungerar det här men låt gärna Apidean stå svalt några dagar. Och observera det måste vara en nygjord Apidea inte någon där bina har hjälpt en tidigare drottning.
Och drönaravläggaren bör vara klar på din parningsplats.
Hälsningar
Gidde  
Välkommen som medlem i gruppen!

fredag 11 november 2011

Det finns ett tema i det vi skriver som vi inte har redovisat.

Det finns ett tema i det vi skriver som vi inte har redovisat. Men som jag ska beröra nu. Och det är detta med att se helheten i biodlingen. Om vi inte lär oss att förstå att vi måste se hela spektrat i arbetet då blir det som om vi ger oss ut i skogen med bara en del av kartan och utan kompass.
Jag ska ta ett exempel. Detta med drönaravläggare är en teknik som vi inom Carnica har använt under många år. Tekniken är inte på något sätt svår men den tar stort spaltutrymme att beskriva och om inte beskrivningen blir riktig så tappar den en del av funktionen och blir inte den framgång som man skulle önska.  Men det är den teknik som rätt använd ger absolut bäst parningsresultat.
Fördelarna med tekniken är flera och jag ska dra en del här: Vi får en bättre parning med en bättre genetisk mångfald. Vi kan flytta mindre lättare enheter till platser där störningen av andra drönare är mindre.  Och drönargivarna står kvar i de bigårdar där de producerar mest och det är ju ekonomiskt viktigt.  Att det dessutom är en effektiv varroabekämpning  är väl inte heller något stort fel i sammanhanget.
Och varför envisas vi med att skriva om detta.  Jo som avelsgrupp så vet vi att det måste till en väsentligt bättre hantering av drönarmaterialet. Detta är helt nödvändigt om vi ska få till ordentliga avelsframsteg. Och detta oavsett om vi ser det från horisonten parningsstation eller friparning.  
Vi har flera sådana här skrivningar om andra ämnen som vi skulle vilja göra men de har alla det felet att det blir för stor textmassa. Tyvärr!!!
Hälsningar
Gidde

torsdag 10 november 2011

Drönaravläggare!!!!!

Som jag skrev tidigare så är drönarutskärning ett stort slöseri. Och varför har jag den åsikten! Jo enligt mej  så har bina gjort ett ganska så stort arbete när bina först byggde ut vaxet till ramen som drottningen sedan bestiftade. Sedan så har ägg och larverna hållits varma för att inte tala om att larverna matats väsentligt mer än vad en arbetsbi larv görs. Dessutom så har bina försökt att skydda larven  mot attack från varroaparasiten.
Nog förtjänar drönarramen ett väsentligt bättre öde än att skäras ut och smältas ner. Och detta görs även  om ramen kommer från det bästa avelsamhället.
Vi inom Carnica pläderar för att göra drönaravläggare. En utförlig beskrivning finns på hemsidan (carnica.se) men kortfattat så kan man säga att man gör en avläggare med drönarramar och vanliga yngelramar plus ramar blandat med foder och pollenramar. Lämpligt är omkring 4 drönarramar från olika samhällen. Till detta så behövs det antingen  några omlarvade celler eller att någon av yngelramarna kommer från samhällen värda att odla från. Detta senare  med ynglet är för att bibehålla samhällsbildningen. Jag förklarar lite mer utförligt i nästa skrivning.
Hälsningar
Gidde
  

måndag 7 november 2011

Det är ett enormt slöseri!!

 Detta med drönarutskärning är ett stort slöseri i de flesta fall. Under alla år som jag gjort detta så har jag inte hittat mer än ett fåtal varroakvalster. Jag vet inte om det är så att mina bin tar bort kvalstren  eller att jag har så lågt varroa-tryck att det blir så. Om jag hittar ett max två kvalster i drönarcellerna så är det inte mer per år. Och då är det inte rimligt att offra tid på drönarutskärningen. Det finns bättre sätt att använda sin energi på. Om detta längre fram.
Men det finns  ett fenomen som jag gärna vill att ni kommenterar. I de drönarceller som bina gör uppe i skattlådorna det vill säga de celler som äggläggande arbetsbin  skapar där hittade jag i år  kanske totalt  5-6 varroor. I ingen av de kupor som jag hittade varroa på detta sätt så fanns det någon varroa i drönarramen.  Det är svårt att hitta någon bra förklaring till fenomenet!!
Hälsningar
Gidde

fredag 4 november 2011

Så här ser varroan ut!!

Så ser varroan ut!!


För ett antal år sedan så sa jag liksom många biodlare gör nu att jag inte hade någon varroa. Det är som regel ett självbedrägeri. De flesta av oss förutom högst upp i landet har detta gissel i kuporna. Om vi inte behandlar så skadar vi vår egen biodling men också våra grannars. Och kom ihåg att det är lag på bekämpning av skadedjur i biodling. Tyvärr så är de Svenska biodlarna splittrade när det gäller vilken metod som ska användas men det ska i alla fall sägas att det viktiga är att alla gör något.
Det finns flera metoder att kontrollera förekomsten av varroan i samhällena en del lite mer brutala än andra men vi vädjar till er att ni nu till våren gör en koll. Men kom ihåg att bekämpning på våren inte är tillåten efter det att skattlådorna kommit på samhällena.
Hälsningar
Gidde