måndag 17 december 2012

Tänkte tacka alla läsare för det här året!


 De sista veckorna har varit lite stressiga med marknader och snöskottning förutom vedbärning och eldning! Och nu glömde jag i alla fall detta marginella att leva lite också. Och vad jag förstår så har ”Stickan” haft det lika körigt. Lite ledigt kommer vi att unna oss nu men om det dyker upp något som vi funderar om kring i mellandagarna så skriver vi.
Ibland så kontrollerar jag var våra läsare kommer ifrån och det finns en funktion som gör att det går att se vilket land som läsaren kopplat upp sig ifrån. Den sista månaden så har det varit många läsare från Ryssland ( över70) från USA (lite under30 ) Till detta kommer ett bra antal från i stort sett hela Europa. De mest speciella var från Tanzania och Australien för någon månad sedan. Visst är det underbart med översättningsprogrammen. Och till er alla från andra länder vill vi säga att det är roligt att ni är med!
Carnica Gruppen ska ha en träff i början på nästa år för att kolla hur uppkopplingen mot wwwbeebreed.eu ska göras på bästa sätt. Och när vi nu träffas så blir det både planerings och bisnack. Det ska bli spännande!!
Vi har mött mycket spännande folk under det år som gått. Det är både roligt och lärorikt! Och mycket av det som ni har berättat kommer att dyka upp nu på det nya året! Men till dess så vill vi inom Carnica önska er alla en God Jul och ett synnerligen Gott nytt År!! 
Hälsningar 
Gidde o Stickan 

måndag 10 december 2012

Alla mina kupor är ordentligt översnöade........


Alla mina kupor är ordentligt översnöade och jag gör inget för att skotta fram dem. Dels så är snön ganska så lätt ännu så den släpper genom den luft som bina behöver och dels så har jag toppventilation så det brukar inte bli några problem. Det sämsta med den här hösten är att det var många veckor med fuktigt väder efter invintringen. Det absolut bästa är när temperaturen så snart som möjligt går ner helst till omkring 4 grader minus. För oss som använder träkupor så innebär det att bina mycket snabbt sätter sig i klot. Det går inte åt så mycket foder och en liten foderåtgång gör också att det bildas mindre fukt i kupan.
Det enda vi kan göra nu är att invänta Julafton för bina. För ni vet väl att på Tjugondag jul då är ”Julen för bi”!  
Hälsningar
Gidde

fredag 7 december 2012

Ett av de goda råden från förr var att när snön hade kommit......


Ett av de goda råden från förr var att när snön hade kommit så passa på när det var kramsnö och då trampa till snön runt kuporna. Det kan vara en bra tanke att trycka ner snön mot marken så att inte mössen trivs med att krypa fram i gräset under snön. Säkerligen så hör mössen ljudet från binas surr i kuporna så att de söker sig mot kupan men samtidigt så vill inte mössen göra sig synliga över snön med tanke på rovfåglar och annat. Men kom ihåg att bin är känsliga för vibrationer så att stampa och hoppa runt kupan är inte någon bra tanke. Kom ihåg också att en del bin alltid flyger ut ur kuporna. Det är oftast lite för gamla bin som i alla fall skulle dött före våren. Bin liksom bilar har vissa ”driftstimmar” som dels hänger ihop med tid men också är en fråga om hur aktivt biet har varit. Det är därför det är viktigt att biodlaren hjälper sina bin att skapa bra vinterbin! Annars kan det bli alldeles för glest i kupan på vårsidan.
Hälsningar
Gidde

lördag 1 december 2012

Nu har jag förstått att jag lider av ”självplågeri” syndrom!!


Nu har jag förstått att jag lider av ”självplågeri” syndrom eller vad det nu kan kallas. Tänk er själva att stiga upp före klockan en lördag. Äta havregrynsgröt före kaffet! Och sedan skotta ut bilen u r garaget för att åka till marknaden. På plats så är det en stressig timma för att ställa upp bord och honung. Och sedan kämpa för att få till en hyfsad försäljning. Frågan hela tiden är hur en presumtiv honungskund ser ut. Gubben med tunnelseende och händerna djupt ner i fickorna det är ett hopplöst fall! Han äter inte honung och/eller han har hela skafferiet fyllt med honung, det är i alla fall det han säger om du får stopp på honom. Då är det mycket lättare att sälja till den lite nördiga damen som berättar att hon älskar bin men är lite tveksam om det är de som bor i sådana där lådor eller det är de insekterna som håller till i runda pappersbollar. Men allt skämt åsido; de flesta kunderna är mycket pålästa både när det gäller bin och biodling. Och det är ofta bland dessa som man hittar de som till våren kommer att börja en nybörjarkurs i biodling till glädje både för dem själva och för mig själv! Men trots allt så känner man sig ganska nöjd när marknaden är över och bilen är packad för hemresan. Det är kul att snacka bin och honung några timmar!
Hälsningar
Gidde

onsdag 28 november 2012

Jag håller på att ladda för årets julmarknader.


Jag håller på att ladda för årets julmarknader. För min del så innefattar det här inte bara att ha honung att sälja utan också att skapa det blickfång som jag använder. Jag har under snart 15år gjort granriskransar att hänga på dörren. Det här började lite av en tillfällighet men sedan så har det fortsatt. Det var en säljare som bodde i samma område som vi i Järfälla som betonade att för att kunna få riktig fart på försäljningen så behövde man något som fångade folks uppmärksamhet. Jag tror nog att det är rätt! Den mannen var den optimala försäljaren. Han hjälpte oss på en marknad en gång och det var en ordentlig uppvisning. Det kom damer som förklarade att de absolut inte åt honung men det hindrade inte att de gick därifrån med både två och tre burkar. Plus en bunt hårdbröd från grann-ståndet. Det var bara att titta på och imponeras av honom!
Hälsningar
Gidde

måndag 26 november 2012

För 14 år sedan så var det ett regnigt år och min fru och jag murade grunden till vårt hus i Roslagen


För 14 år sedan så var det ett regnigt år och jag och min fru murade grunden till vårt hus i Roslagen. På grund av fukten och kylan så fick jag ordentligt ont i ryggen. Det gjorde så ont att jag funderade på om jag skulle trilla ner från byggställningen om jag flyttade fel fot åt fel håll. Det var verkligt kämpigt! Så kom då huset och solen! Det var den 6 juli det året! Med solen så kom också svärmarna ! Och som bitillsynsman så var det bara att gilla läget! Det var fem svärmar i mitt närområde. Och ingen annan som ställde upp och hjälpte till. Den sista svärmen satt högt upp i en gran så den tog jag ner med hink på en stång. Bi-jackan gled upp i ryggen och det hittade bina. Säkerligen över 20 stick just i svanken. Men svärmen kom ner och även jag från stegen. Väl hemma så var min fru arg! Att ta så många stick helt i onödan, det var enligt henne helkorkat. (Helt riktigt!) Efter gaddborttagning och sprittvätt av sticken så blev det sängen på direkten. Efter en natts sömn så vaknade jag till en tillvaro utan smärta i ryggen. Det var helt underbart! Det råder ingen tvekan om att det var sticken som tog bort ryggvärken, men mina vänner jag rekommenderar inte att ni prövar. Det kan gå helt snett med allergi och annat elände.
Hälsningar
Gidde 

lördag 24 november 2012

Jag skrev om att inte bina talade samma språk beroende på var de kom ifrån!


Jag skrev om att inte bina talade samma språk beroende på var de kom ifrån! Och det är verkligen bekymmersamt! Men det som är tusen gånger mer bekymmersamt är att vi har styrande i det här landet som inte förstår Svenska språket. När det gäller naturresurser så får man verkligen inte blunda för det som måste göras för på sikt så blir detta vansinnigt dyrt! Om vi tappar biodlingen så barkar det utför med en enorm hastighet! Nu i år så var det inte något gynnsamt år för pollinering men det är inte någon ursäkt för att en enorm massa av Svenska äpplen är skeva och visar alla tecken på att pollineringen inte fungerat tillfredställande. Vi ser också på olika bär att pollineringen ligger på en bottennivå! Och min fråga är: Har vi råd att vara så nonchalanta? Hur mycket kommer det att kosta att bygga ifatt det som vi nu förlorar? Och ingen ska berätta för mig att de styrande inte känner till verkligheten! Det här är frågor som är av sådan vikt att ansvarig minister bör avskedas med omedelbar verkan!!!!
Hälsningar
Gidde      

onsdag 21 november 2012

Nu börjar tillvaron bli lite förvirrande!


Läste om en biforskare som påstod att binas dans var olika bland de olika bi stammarna  Låt oss fundera så här. Om binas dans är olika så borde rimligtvis också binas övriga språk också vara olika. Jag kan mycket väl tänka mig att bina här i närområdet (Skandinavien och norra Europa) ”talar” en viss dialekt men att de förstår varandra ganska så bra. Men … det har blivit importer på väsentligt större avstånd hit till Sverige (Argentina, USA) för att nu nämna några. Och det här tycker jag inte är så värst bra! Borde det inte vara lite krav på hemspråksundervisning även när det gäller bin. Och rimligtvis så bör detta ske genom ansvariga myndigheters försorg. Samtidigt så bör vi begära att all illegal invandring blir föremål för ordentlig granskning. Och att normal straffet för att medverka till något sådant bör var fängelse. 
Hälsningar
Gidde  

söndag 18 november 2012

Kompromisser ???


 Om man ser på biodlingen så är det mesta en form av kompromisser. I varje fall så upplever jag det så. Det som är bekvämt för biodlaren är inte det som är optimalt för binas överlevnad. Låt oss fundera omkring bikuporna! Det som är enkelt att tillverka för biodlarens leverantör är inte det optimala för bin. Plastkupor är lätta att tillverka och det är lätt att övertyga biodlare om att isolerade kupor det är det som bina verkligen behöver. Isolering där det verkligen behövs är nästan något av en slogan. Men verkligheten är att bin är insekter med helt andra livsbetingelser än oss människor. Det blir ingen stor skillnad om du övervintrar bin på träkupor eller plastkupor. Bin värmer det som de behöver värma! Det talas om värmeförluster och kondenszoner och en hel massa annat tjafs som inte har med verkligheten att göra när det gäller insekters överlevnad.
Problemet för bin är fukten och det som följer på det nämligen möglet och jäsning i foder. Det är detta som är det stora problemet i ett bisamhälle. Men om man inte vill förstå orsak och verkan då är det problem.
Om man väljer att testa med några samhällen så kommer man att upptäcka att det som skrivs i biböcker mycket väl kan ifrågasättas. Se till att det som ni nu upplever som problem i framtiden mer och mer kan upplevas som något positivt. Det är på det sättet som utveckling skapas!  
Hälsningar
Gidde     

onsdag 14 november 2012

För år 70 år sedan när jag började intressera mig för bin .....


För år 70 år sedan när jag började intressera mig för bin så var bina verkligt ojämna. Det var synnerligen sällan som vi hemma hade bin av typen vi är snälla och glada och trivs med husse och alla andra i familjen. Det var ofta som vi belönades med stick när vi kom inom binas-flyg sektor. Problemet var att bina stod intill trädet med de godaste äpplena. Dåtidens kupor var ofta halmkupor och rätt skötta så var det här bra kupor för övervintring. Tekniken för att få större utrymme var ofta att det sattes en förhöjningsring under kupan oftast ungefär 15 centimeter hög. Och skattningen skedde på den tiden genom trumning. Där man fick bina att lämna kupan och gå över till en annan kupa genom att trumma på den liggande kupan.  Det var ett stort steg framåt när en liten skattlåda storlek med en 8 ramars lågsvea placerades över matarhålet och vi var mycket lyckliga när damen inte gick upp i skattlådan och vi fick verkligt fina utbyggda ramar med honung. Och bina på den tiden var som regel svarta och ofta med ett humör som gjorde skyddskläderna helt nödvändiga i alla lägen. Men det var synnerligen sällsynt med handskar på dåtidens biodlare. Skördarna var oftast väsentligt under 10 kilo och genom sättet att odla bin så var det ofta mörka ramar. När jag nu läser om att bevara det ursprungliga biet så är det för mig lite problematiskt. Det köptes drottningar redan på den tiden från utlandet,så jag blir fruktansvärt tveksam. Bin flyger och svärmarna drog iväg eller kom till våra kupor. Så vad var det som vi hade i kuporna egentligen? Var det hedbin från Tjeckien eller gula från Italien eller var det Nordiska. Helt klart så var det värsta sortens bastarder! Som ibland jagade en liten kille runt gårdsplanen! 
Hälsningar
Gidde

fredag 9 november 2012

Vi inom Carnica brukar här på bloggen säga att vi inte kritiserar personer,


Vi inom Carnica brukar här på bloggen säga att vi inte kritiserar personer, Vi kritiserar företeelser! Vi blir lite fundersamma när vi i Bitidningen läser om SVENSKA  BIPRODUKTER  Där berättas om APIPOL KOMBIKUPA.  Låt oss tänka att det här får genomslag här i Sverige!! Och vad leder det till! Som jag ser det så kommer vi att tappa biodlarkompetens. Vi kommer att öka risken för att få in diverse sjukdomar. Och det här kommer att satsas på ställen där stordrift är det mest lönsamma. OCH DET VÄRSTA AV ALLT DETTA SKA TYDLIGEN TILL EN DEL FINANSIERAS MED EU MEDEL Inte med bästa vilja i världen kan jag få till det att detta skulle vara gynnsamt för svensk biodling och Svensk Natur.
Har vi jobbat i årtionde med biavel och att utveckla biodlingen och sedan kommer sådant här uppdykande! Det här är väl mycket lång över gränserna för det vi vill ha här i Sverige!  
Hälsningar
Gidde 
   

lördag 3 november 2012

Årets testresultat för testbiodlingen är nu säkerligen klara..


Årets testresultat för testbiodlingen är nu säkerligen klara men jag tjatar inte på de avelsansvariga att få förhandsbesked om hur det gått! Det verkligt spännande är när avelsvärdena för drottningarna är beräknade och kommer att dels publiceras på databasen i Berlin och dels så hamnar de hos Robert innan de kommer till oss andra.
Det är en ung dam som på ett annat forum försöker att berätta om att friparning över alla avelsgränser är det enda som är bra för bina. Och det är klart att till en del så är friparningen bra. Men… bara om man hela tiden uppdaterar drönarmaterialet.
Varje omgång testdrottningar ger också respektive testvärd mellan 6 till 9 tänkbara drönarmormödrar.  Och dessa damer kommer från varroatoleransavel projekt. Det borde rimligtvis vara ganska bra gener på dessa damer. Men de går inte direkt ut i vår avel! Först ska dessa damer testas och sedan ska deras döttrar testas efter att de parats på någon av våra parningsstationer. Det är först efter att detta är klart som det kan bli fråga om att använda någon dam i aveln. Det här är jobbigt och tidsödande men det är den enda möjligheten om vi ska få bra bin!
Hälsningar
Gidde

fredag 2 november 2012

Detta med varroan!!


 I samband med slutskattningen i slutet på augusti så gjorde jag en slumpmässig varroa-kontroll med florsockermetoden. Rimligtvis så borde varroatrycket i samhällena vara högt. Nästan alla drönare är utkrupna det är bara några enstaka celler kvar.  Jag satsade på hälften av samhällena i bigården det vill säga fem stycken. En deciliter bin motsvarar omkring 300 bin och jag ville ha klart för mig hur läget i bigården var. I samtliga samhällen så var antalet varroa när jag tog prover i skattlådorna noll. När jag sedan kollade i yngelrummen så blev resultatet på de första 3 samhällena en till två varroor på det 4 ingen men på det 5 samhället så hittade jag 3 i yngelrummet. Jag skulle egentligen enligt en del kunnat låtit bli att varroabehandla men samtidigt gjorde tanken på mina biodlande kollegor gör att min behandling med Apistan ändå gjordes i samband med vinterfodringen. Har man varroa så har man skyldighet att behandla och någon minsta gräns känner i varje fall inte jag till. 
Hälsnigar
                         Gidde                           

tisdag 30 oktober 2012

Vad letar testbiodlarna efter?


Vad letar testbiodlarna efter? Det är en helt berättigad fråga! Men den enklaste förklaringen är kanske den här. Vi letar drönar och drottningmödrar till drottningar som vid friparning ger ett  fruktansvärt bra bi. Vi inom Carnica har gjort detta ännu svårare för oss! Vi har lagt till varroatolerans till de övriga egenskaperna.
Egentligen så skulle det här vi gör vara heldumt om det inte var så här att vi i många år har arbetat med avel och testbiodling. Dessutom så har vi genom anslutningen till bidatabasen i Berlin fått möjlighet att få en enormt mycket större bredd att jämföra vårt avelsmaterial mot. Eller för att vara mer konkret: Vi ingår med våra testbigårdar i den stora helheten. Och vi kan hela tiden gå in på databasen och kolla vad vi själva har hos våra olika testbiodlare och dessutom vad våra tusentals kollegor i Europa kan hjälpa oss med.
Hälsningar
Gidde       
Det finns mycket att göra inom detta med testbiodling och avel! Har du lust att vara med?

söndag 28 oktober 2012

Hur är det möjligt att en verksamhet som har så stor betydelse för samhället som biodlingen till största delen bedrivs som hobbyverksamhet.


Hur är det möjligt att en verksamhet som har så stor betydelse för samhället som biodlingen till största delen bedrivs som hobbyverksamhet. Och de flesta funktionärer inom föreningarna gör detta som ideellt arbete. Jag har svårt att föreställa mig att det är ett rimligt upplägg!
Över 70 % av bisamhällena ägs av biodlare typ hobby-biodlare. Och när nu verkligheten är så här så borde i alla fall avelsarbetet inom biodlingen ägnas mer uppmärksamhet. För verkligheten ser ut så här att utvecklingen mot bättre bin är helt nödvändig för att bibehålla och förbättra biodlingen.
Hur är det möjligt att överlämna ansvaret för Sveriges pollinering till hobbyverksamhet! Det är inte rimligt! Det är nationalekonomiskt ett risktagande att förlita sig på att verksamheten ska ske med till största delen ideella aktörer.
Rimligtvis så borde varenda krona av det stöd som finns till biodling hamna hos de aktiva biodlarna och inte som nu till diverse projekt typ ”syjunta”. Men inte! Pengarna hamnar lite varstans med de mest konstiga motiveringar. Som jag ser det så måste det vara så här att har vi en tillsynsmyndighet så har den inte bara en skyldighet att hålla koll på oss biodlare utan ännu viktigare: Att hjälpa oss att utveckla och förbättra biodlingen. Men det här har ännu inte hänt!  
Hälsningar
Gidde    

fredag 26 oktober 2012

Vi upplever att det börjar komma ett nytt medvetande till Svensk Biodling.


 Från alla håll så har det talats om toppdrottningar för drottningodlingen. Men nu börjar medvetenheten om hur viktigt drönararvet är i aveln att få fäste i biodlarnas medvetande. Inom Carnica så gör vår testavel att vi får en enorm bredd på vårt drönarmaterial. De flesta testdrottningars avelsvärde ligger väsentligt över snittet för bina som finns runt om i landet. Och med det för ögonen så är det inte konstigt att de friparade drottningarna hos testbiodlarna är oftast mycket bra. Testdrottningarna på testbigårdarna visar också en brant kurva uppåt när det gäller jämnhet i testvärdena. Ibland så talar våra avlare om att just den här tendensen är det verkligt lyckosamma i avelsarbetet.
Hälsningar
Gidde

tisdag 23 oktober 2012

Läs.... det är viktigt!!

Hej!!

Stickan och jag vädjar till er att gå tillbaka till söndagens inlägg och läsa kommentarerna.Det finns så mycket i detta vi alla borde ta till oss. Även om ni mycket uppskattade läsare inte kan ta till er allt så är det bra att försöka. I en framtid så måste aveln tas på fullt allvar och ges bättre resurser. Vi kan inte tro på att det naturliga urvalet ska göra hela jobbet. Det kan vi inte vänta på; tyvärr!

lördag 20 oktober 2012

Det är så fruktansvärt naivt att tro att utvecklingen stått stilla i alla år.


 Vi arbetar med avel och köper bättre drottningar och samtidigt så sitter biodlare på våra träffar och påstår på fullt allvar att det räcker med två yngellådor under högsäsong. Är det inte på tiden att biodlare vaknar till. Avelsarbetet har pågått över 100 år. Och frågan då måste vara: Tror vi att det inte har hänt något? Får man som biodlare vara hur korkad som helst? I ena ändan så arbetar vi med att hitta det bästa avelsmaterialet som producerar mycket. I den andra ändan så sätter vi de här bina så trångt att de helt enkelt måste svärma. För bina har varken utrymme eller byggmöjlighet. Och då börjar vansinnet (pendeln) slå åt det andra hållet. De bin som inte svärmat borde enligt den inskränkta åsikten vara något bra. Och de bina odlar man på,men det här är att gå bakåt. Utvecklingen backas och det påstås att det är något bra. Utveckling kräver utrymme. Och vitalitet har samma inverkan. Inget konstigt eller svårt för någon att förstå! Välkommen i tankesmedjan!!
Hälsningar
Gidde

Stackars bin! Regn och fukt ända in i den första snön! Skit!
  

torsdag 18 oktober 2012

Kan någon ge mig en vettig förklaring!


 Binäringen genererar många miljarder till det Svenska samhället . Men gensvaret till biodlingen genom det Nationella Programmet är ynkliga 5 miljoner. (Varav hälften är EU Medel). Och dessutom mina vänner så försvinner det omkring en miljon till forskning som väl rimligtvis borde bekostas genom andra pengar än NP medlen.  Att sedan biorganisationerna bränner pengar på mer eller mindre meningslösa projekt med SJV-s goda minne det gör att förtvivlan bara blir större. Varför ska det finnas två bitidningar (Bitidningen och Gadden).
Varför ska det genomföras projekt typ väckelsepredikanter med tema där vi alla vet att de projekten bara fungerar i predikantens egen bigård.  Och hur kommer det sig att vissa projekt godkänns och andra förkastas trots att det rimligtvis finns större möjligheter för det som refuserats. Varför har vi inte en fullt sakkunnig som helt opartiskt ser till biodlingens bästa.

Vi begär att det skapas en strategi för hur biodlingen ska utvecklas inom Sverige. Vi begär att ett rimligt belopp avsätts för aveln. Och då menar vi verkligen avel och inte något annat. Svensk Biavels upplägg var från start riktigt och det borde vara Sjv-s skyldighet att se till att de håller sig till den raka målsättningen.  Att i ett land som Sverige inte ha någon riktig målsättning för biavel det är en skam utan motstycke. Vi får inte bättre bin om vi inte har en klar målsättning med klara regler för urval och tester som redovisas öppet på ett ärligt sätt. 
Hälsningar
Gidde
Idag är Gidde sur! Det kunde ha varit så mycket bättre inom Biodlingen! 




onsdag 17 oktober 2012

Vi närmar oss den tid på året då det är flest marknader


Vi närmar oss den tid på året då det är flest marknader. Och varje år så funderar man hur årets skörd har blivit. Det spännande är när kunderna kommer och provsmakar. Och jag minns med lite skräck  det året då honungen från den här trakten i stort sett från den första droppen  var typ hösthonung. För egen del så smakar jag gärna en sked hösthonung då och då men när hela skörden i stort sett har den lite brända karamellsmaken som jag upplever att hösthonung smakar då blir det helt enkelt för mycket. Jag vill att honung ska smaka lite av de blommor som bina har flugit på och ha en frisk och lagom söt smak.
Och så är det detta med konsistensen. Jag säljer alltid bredbar honung. För det är så jag själv vill ha den. Finns det något mer underbart än morgonmackan med en smakrik ost med ett lite lagom honung  bredd över. Det finns egentligen bara ett fel med det här: Det är starkt beroendeframkallande!
Hälsningar
Gidde
Just detta att möta kunderna på marknader är spännande och ibland så leder det till att vi värvar en ny biodlare.. Det käns verkligt roligt!

söndag 14 oktober 2012

Stickan skrev om uppfinningar och efterlyste utveckling!


Stickan skrev om uppfinningar och efterlyste utveckling! Och naturligtvis så är det så. Men ibland så är de tips som kommer ganska så tveksamma. 
I början på säsongen så var det en person som berättade om hur bra det var med tre-ramars avläggare/parningskupor.  Men det är så här att det mesta i biodlingen har provats och inte bara en gång utan flera gånger.  Och det här är en sak som verkligen inte faller mig på läppen! Tekniken att dela en 10 ramarslåda i fyra 3 ramars fack har de flesta av oss testat men det är inte många som anser att det är värt en fortsättning.  Det är plottrigt och det ”biter” inte om det är avläggarproduktion som vi vill uppnå i slutändan.  
I oktobernumret av Bitidningen  så visas hur biodlare lyckas att hantera varroan genom att öka ramavståndet i kupan.  Och det fungerar säkerligen på den platsen men det kommer inte att fungera här i Sverige därför att vi har ett annat klimat så att bina helt enkelt har ett annorlunda beteende. Och det här är ett av de stora problemen inom biodlingen. Vi kan inte flytta bin och förvänta oss samma resultat på den nya platsen.  Och det samma gäller att flytta teknik mellan länderna.
Vi inom carnica väljer drottningar från platser som har likartat klimat som här. Varför ska vi kämpa med att anpassa drottningar till vårt klimat när vi kan göra det enkelt för oss. Men det innebär inte att vi avlar för avsalu från dessa damer. I vår verklighet så är tester ett honnörsord.  Och i de här sammanhangen så anammar vi detsamma som våra yrkesbröder i Tyskland/Österrike. Så damerna som vi importerar testas här i Sverige mot vårt egna material och resultaten registreras i den tyska databasen.  Häftigt och spännande!
Hälsningar
Gidde
Nu har jag bara lite kvar att fixa när det gäller årets biodling. Skönt!! Det har varit ett jobbigt år! 
  

torsdag 11 oktober 2012

Det borde vara läge för att dra upp riktlinjer för hur biodlingen borde se ut i framtiden


Det borde vara läge för att dra upp riktlinjer för hur biodlingen borde se ut i framtiden. Det är helt osannolikt hur viktigt det är med en massa käbbel. Vi måste vara på det klara med att bina har funnits i miljontals år och kommer säkerligen finnas här på jorden långt efter det att vi har tagit livet av oss själva. Och med tanke på vår oförmåga att jobba gemensamt för att nå mot vettiga mål så tycker jag inte att det är synd om oss. Jag har en naiv föreställning och förhoppning om att de nya biodlarna förstår lite mer och närmar sig problemen med mer öppet sinne.  Vi måste ta till oss gammalt kunnande och sätta in det i rätt sammanhang.  Och framför allt: Vi måste förstå att bina här i Sverige lever annorlunda och utvecklas på ett annat sätt än de som förekommer på alla resereportage från varmare länder. De enda vinnarna i de sammanhangen är att resenärerna får en klädsam solbränna att visa upp för oss andra.    
Hälsningar
Gidde

söndag 7 oktober 2012

Problemet inom biodling är alla de odlare som tror att de kan det här jobbet!


Problemet inom biodling är alla de odlare som tror att de kan det här jobbet! Men då stiger riskerna för den biodlaren och alla som finns runt om kring honom. I det sammanhanget så kan vi tala om varroan och vi kan TALA OM BIODLINGEN i allmänhet. Det behövs bara att någon biodlare tror att han har lyckats bli fri från otyget varroa därför att han inte får några nedfall. Eller att han inte ser några varroer i samhällena.  Då kan det vara läge för att uppsöka en optiker ! Det kan bli billigare än att förlora samhällen! Men det kan också vara en svärm som sitter i närheten och spyr varroor över omgivningen. Det är garanterat inte roligt. Och då hjälper vare sig böner eller Fader Vår. Hur du än behandlar så är du beroende av din omgivning.
Låt oss tänka på ett annat omgivningsproblem! Ni är 20 biodlare som försöker odla renrasigt men ni har den 21-sta biodlaren som anser att han har rätt att ha vilka bin som han har lust till. Rimligtvis så borde det gå att snacka sig fram till en lösning på ett sådant problem. Vi behöver inte vara ”bonntjyvar” mot varandra!! Hjälp varandra så får ni hjälp själva!
När ni nu närmar er vintern med allt vad det innebär om utbildnings aktiviteter. Gör så här! Läs på olika  forum, det finns hur mycket som helst att läsa. Och ställ frågorna! Det finns inga dumma frågor men ibland lite dumma svar! Satsa så kommer ni att komma långt!
 Hälsningar
Gidde

fredag 5 oktober 2012

Övervintring.... Varroatolerans .Utrensning..


Hur kommer övervintringen att bli? Det är en mycket svår fråga att besvara. Yngelsättningen slutade ganska så tidigt om man inte drivfodrade och då blir frågan vart det tog vägen med varroan. Drönarna blev utknuffade ganska så tidigt och den varroan som finns i samhällena den sitter på vanliga arbetsbin. Och säkerligen så kommer allt det här att påverka.
Inom Carnica så arbetar vi intensivt med vårt projekt varroatoleranta bin. Vi importerar drottningar från  Österrikes varroa-toleransprojekt. Det här är drottningar från det bästa av det bästa som vi kan få tag på. Testresultaten från årets tester är nu klara men inte databehandlade på databasen i Berlin ännu. Så vi vet inte hur resultatet ser ut ännu.
De nya drottningarna som ska testas under 2013 är på plats i sina test-bigårdar. En sak som vi ser speciellt fram mot är resultatet från utrensningstesterna på de ny testserierna. Vi fick så höga siffror på utrensnings-testerna i år så vi funderar  om den tendensen står sig. Utrensning är en egenskap som det går att avla på och en utrensning på väsentligt över 90% det är verkligen häftigt på en drottning med höga produktionsvärden.  Får vi höga värden 2013 då börjar det bli läge för hårdtest om varroatolerans  och utrensning verkligen hänger samman lika mycket som det sägs!

Hälsningar
Gidde
Och kom ihåg! Vi inom Carnica vi inte bara snackar vi jobbar!!

tisdag 2 oktober 2012

För en evighet sedan när jag var en grön biodlare med bikuporna vid en kolloniträdgård i Jakobsberg


För en evighet sedan när jag var en grön biodlare med bikuporna vid en kolloniträdgård i Jakobsberg så var jag synnerligen stolt över den utveckling jag fick på mina samhällen. Drottningodlingen fungerade redan andra året med fin parning. Och jag var naturligtvis mycket glad!  Det var först året efter som jag fattade att en yrkesbiodlare som bodde en knapp kilometer från mig var det som hjälpte mina bisamhällen att utvecklas. Men det är ju bara att tacka och ta emot!
Det här fenomenet förekommer hela tiden över hela landet. En del skriver småstöddigt om att de aldrig odlat en drottning och nästan aldrig byter vax. Om detta nu är något att skryta om! Samtidigt så var pappan till den personen en framgångsrik drottningodlare.  Kan det här kanske hänga samman?
Det finns mycket naivitet inom biodlingen . Det talas om att bevara. Men vad ska bevaras när vi vet att det finns både drottningar och drönare inblandade. Låt oss vara realister! Vi måste använda parningsstationer med utvalt drönarmaterial när det gäller avelsmaterialet. När det gäller friparningen så kan vi vara mer generösa när vi väljer bredden på drönarmaterialet. Men vissa saker ska vi inte göra avkall på. Och det är humör och städning/utrensning.
Hälsningar
Gidde

söndag 30 september 2012

Carnica Gruppens verklighet!



 När ni nu har läst Stickan sammanfattning av SJV skrivning om bidöd så är det läge att berätta om vad vi gör inom Carnica.
Så här det Carnicas verklighet ut!
Låt oss säga så här: Vi har biodlare A-son ;  B-son;  C-son. De här biodlarna bor med ett avstånd från varandra på omkring 20 mil. Ingen av de här biodlarna odlar för avsalu på samma linje. De har sedan många år egna linjer som de odlar på.

Vid testbiodling så skickar A-son 3 drottningar till B-son respektive C-son.  B- son skickar i sin tur 3 drottningar till A-son respektive c-son. Och C-son slutligen skickar sina 3 + 3  drottningar till A-son repektive B-son.

Till detta kommer:  3 drottningar till vardera biodlaren från en import synnerligen noga utvalda från testprogrammet för varroatoleranta bin i Österike. De här 9 drottningarna är från det bästa av det bästa som går att hitta i beebreed – databas i Berlin.

Det här innebär att varje biodlare har 12 drottningar för test! De här drottningarna sätts upp för test i bigårdar oftast ganska långt från andra bigårdar. Och det här har nu blivit klart hos respektive biodlare för några månader sedan.

Nästa år så genomförs testprogrammet. Och i detalj hur det går till det tar vi en annan gång. Men jag garanterar att det är stora krav för att bedömas att det är en plus-drottning.

Alla de här testvärdena rapporteras in till: beebreed-databas i Berlin. Där samlas det in testvärden från många tiotusental drottningar. Och snittvärdena av respektive egenskap bildar grundvärdena för beräkning av avelsvärdena för respektive drottning.

Det här är ett fortlöpande skeende inom Carnica år efter år. Och nu i år har vi utökat antalet testbigårdar med 300%. Och alla tester sker med sikte att hitta varroatoleranta bin utan att göra avsteg på andra egenskaper.

Det här är det vi gör: Vad gör ni??  
Hälsningar
Gidde   


fredag 28 september 2012

SBR har debuterat på facebook.. och ska där berätta vad dom sysslar med


.
Det borde nu vara läge för alla biorganisationer att öppna upp och berätta om mål och inriktning. I de flesta fall så är det EU-medel  inblandade och då bör det rimligtvis redovisas vart pengarna ska ta vägen. Ett annat önskemål är att slutredovisningen ska ske på öppet forum. Så i det här läget kan inte medlemssidor dit bara medlemmar har tillträde användas.  När det gäller det här har det syndats i många år och det är på tiden att det rättas till. Samtidigt så bör huvudorganisationernas möjlighet att omprioritera pengar starkt begränsas. Utan att nämna några namn så har det i år gjort omprioriteringar av en organisation så att i stort sett alla beviljade medel hamnat på andra projekt.  Får vi be om lite skärpning när det gäller sådant här!! 
Hälsningar
Gidde
Observera!! Vi kritiserar inte personer i det här inlägget även om det känns mycket frestande. Vi kritiserar företeelser som absolut inte bör förekomma om man sitter på en förtroendepost. 

onsdag 26 september 2012

Om... bönderna förstod det här för hundra år sedan så varför förstår inte biodlare det nu!!!


För omkring 100 år sedan så förstod bönderna att deras möjlighet att förbättra mjölkproduktion det var avhängigt om deras kor blev bättre. Det enklaste var då att de skaffade tjurar med goda anlag. Resultatet var mycket bra. Tjurarna byttes med några års mellanrum så att man inte fick inavel. Om jag inte minns fel så var det Hushållningssällskapet som var den drivande när det gäller det här.
När det gäller bin så har vi inte nått lika långt. Biodlare inbillar sig att bara för att de har en drottning av god härstamning så är allt bra. Det sägs att tomten är far till alla barnen . Men när det gäller drönare  så tycks allt vara bra hur tokigt det är i verkligheten.  Får vi be om lite skärpning! Detta oavsett vilken ras som det gäller!  Och vi begär att SJV tar tag i det här problematiken . För det är kostnader med renparningsstationer och de kostnaderna måste vi som sysslar med biavel få hjälp med!
Hälsningar
Gidde 

tisdag 25 september 2012

Det är viktigt att vi alla förstår vad som är vad i svensk biodling


Om jag köper några drottningar från vem det vara vill och sedan producerar drottningar från de damerna så är det inte avel som jag håller på med. Det är drottningodling och inget annat. Om jag dessutom friparar damerna så kan jag inte heller påstå att det är en viss ras som jag odlar. Det är helt nödvändigt med lite självkritik och med ett kritiskt öga mot det som vi producerar. Men medvetenheten om det här har försvunnit lång ut i rymden. Vi har en massa som påstår något annat än verkligheten. Om jag inte inseminerar utan friparar så är den produkt jag skapar lite av en bastard. Eller för att vara lite snäll är det en drottnin g med starka inslag av en speciell ras. Att den drottning vi fått fram är en helt underbar dam med hög prestanda i all avseende det är en helt annan historia. Men den historien betyder inte att jag är biavlare. Dit är det en lång och svår väg! 
Hälsningar
Gidde

lördag 22 september 2012

Mångfald skapar mångfald!


 Och det är just detta faktum som har fallit bort i folks medvetande. Om vi i alla lägen är för klåfingriga för att det ska vara format på absolut rätt sätt i vår omgivning då går det åt skogen. Vi dikar ut så att kanterna på våra odlingar ska se så bra ut som möjligt. Sälg och annat sly tas bort för det kan vi inte ha i närheten av våra drömmars åkermark. Hela tiden så inbillar vi oss att vi skapar framsteg, Men låt oss granska aldrig så lite! Varför blir våra vattendrag övergödda? Jo därför att de naturliga barriärerna har tagits bort. Om vi inte dikat ut och slyet tagits bort så hade inte gödningsämnena haft så lätt att komma ut i vattendraget. Det som borde göras är att vi tillskapar barriärer som fångar upp gödningsämnena. Gödningen ska komma till nytta inte skada vattendraget. Med rätt utformning och rätt växter så skulle en typ energiskog lite före strandremsan inte bar göra nytta som broms för gödningsämnena. Det skulle hjälpa pollinerande insekter under vårutvecklingen och inte minst skapa ekonomiska mervärden för ägaren. 
Hälsningar
Gidde 

fredag 21 september 2012

Vem ska ansvara för pollineringen?


Det är egentligen en fråga som bygger på ett stort feltänkande. Låt oss fundera omkring det! Du köper ett fruktträd. Du köper jord för att kunna plantera det på din tomt.  Och du köper gödsel för att det ska växa. Allt det här betalar du för i den mån det inte är ditt eget arbete som det gäller. När sedan fruktträdet börjar blomma så upphör på en gång ditt ansvar. Det behövs pollinering och då ska det inte bara vara gratis utan dessutom så skadar du dina hjälpare genom att bespruta och skada de insekter som är förutsättningen för pollineringen. Så egentligen så borde det vara vapenlicens på alla besprutningsburkar. Om det dyker upp en geting så ska spray-burken fram. För tänk om getingen kommer dig för nära. Och när du ändock köper giftet för att döda getingen så köper du dessutom en sprayburk för att döda bladlusen. Verkligheten är, att om getingen fått leva så hade den plockat bort bladlössen. Samtidigt som du dödar geting och bladlöss så skadar du också en massa insekter som annars skulle ha pollinerat en del av växterna i din trädgård inklusive ditt fruktträd. Visst… mina vänner! Jag överdriver en del! Men tyvärr så ligger det en hel del i det jag skriver. Men det absolut jäkligaste det är att vi inte lär våra barn hur verkligheten ser ut. Var snäll mot naturen så är den snäll mot dig!!!
Hälsningar
Gidde 

torsdag 20 september 2012

Hur ska vi säkerställa pollineringen i framtiden?


 Jag har av olika anledningar funderat omkring hur pollineringen kommer att se ut i framtiden. Om vi ser tillbaka så ser vi att det under ett så kort tidsperspektiv som fem år så har pollineringen väsentligt försämrats. Och med det för ögonen så funderar jag på om vi ska låta detta fortsätta eller om vi aktivt ska arbeta för att antingen vända den trenden eller att i varje fall bromsa den utvecklingen.
För ett antal år sedan så inträffade en händelse som gjorde att jag började fundera ännu mer omkring den här problematiken. Jag hade bin på en gård belägen på en halvö här i närheten.  Mina bin stod på två olika bigårdar med ett avstånd av 300 meter.  Intill den ena bigårdens 4 samhällen hade vi en havreåker med ett starkt inslag av tistlar. Den arrenderande bonden valde att bespruta tistlarna trots att det i åkern också fanns en blommande undervegetation. Och det här är helt mot de regler som gäller.  Dessutom så fanns det en bäck intill åkerkanten dit bekämpningsmedlet läckte ut. Och just den bäcken var binas vatten försörjning. Två samhällen slogs ut direkt, ytterligare ett blev mycket skadat och ett hann jag flytta lite halvskadat till en annan bigård. På min andra bigård så skadades ett av tre avelssamhällen.
Men vad har detta med pollinering att göra? Jo det är så här! Markägaren är en mycket intresserad bär och fruktodlare. Han hade mycket bra kontroll på vad han kunde vänta sig som skörd av sin trädgård. Han fick första året en halvering och de följande åren en markant minskning i förhållande till normalläge. Detta trots att jag hade omkring 20 parningssamhällen och dubbla drönaravläggare på plats, förutom de två samhällen som stod där stationellt.
Det här visar att det behövs inte bara bisamhällen utan också alla de andra insekterna som hjälper till med pollineringen. Besprutningen slog inte bara ut mina fem samhällen. Den dödade också många små hjälpare som finns runt våra bikupor. Det tog dryga tre år innan läget blev något så när normalt.
Hälsningar
Gidde
Har vi råd att inte hjälpas åt med att aktivt arbeta när det gäller de här frågorna?

onsdag 5 september 2012

I år så blir det tre veckor tidigare invintring än vanligt för min del


I år så blir det tre veckor tidigare invintring än vanligt för min del. Det som ställer till det en aning är att jag har en del samhällen som fortfarande har en bra yngelsättning men jag har också de som i stort sett inte har något yngel. Jag räknar med att slå samman omkring 8 avläggare för att få starkare samhällen inför invintringen. Lite fundersam är jag inför att det är så stor skillnad i yngelsättning och vad detta sedan betyder för åldern på vinterbina.  Så min fråga till mig själv är så här är att om jag slår samman nu så kanske de samhällena är starka på våren och jag kan göra avläggare av några av dessa. För ett svagt samhälle på vårsidan det kommer aldrig ifatt och kommer inte att ge mig någon skörd och det är inte heller så starkt att det kan säljas med gott samvete.
Hälsningar
Gidde

söndag 2 september 2012

Det är ganska så besvärligt att bedöma hur starka samhällen behöver vara...


Det är ganska så besvärligt att bedöma hur starka samhällen behöver vara för att kunna övervintras med full säkerhet.  Och det är den dilemman som jag är i just nu. Ett antal avläggare som inte har full styrka dem är det verkligen ingen mening med att satsa vinterfoder på. Så det blir att slå samman och att sedan försöka  att ge tillräckligt med foder. Samtidigt så måste man kolla om även de vanliga samhällena är i det skick att de klarar vintern. Och mina vänner ni kan inte ana hur fort ett samhälle slocknar om inte damen har tillräcklig kapacitet. En sak som är lite bekymmersam i det sammanhanget är när avelsdrottningar faller för strecket . Det som gäller är att räkna ramar som bina sitter på och mängden ännu ej utkrupet yngel. Och i det resonemanget så kommer det också in vad jag vill ha samhället till i fortsättningen. Tror jag på det som avelssamhälle eller är det ett samhälle för produktion. Så mitt problem är att försöka räkna samman och lägga ihop och absolut kolla så att jag på de sista samhällena inte står inför det faktumet att det jag gjorde i början var verkligen inte så genomtänkt. Det här är svår matematik!!
Hälsningar
Gidde 

fredag 31 augusti 2012

Att skapa sitt eget avelsmaterial är egentligen ganska så enkelt och det är billigt


Att skapa sitt eget avelsmaterial är egentligen ganska så enkelt och det är billigt om man använder lite enkel planering. I nästan hela landet så finns det parningsstationer som till i varje fall en del finansierat genom Nationella  Programmet , och det innebär att ni kan få tillgång till parning där för en mindre kostnad. Ta reda på vilka parningskupor som används på den parningsstation som du vill använda och när och hur de vill ha dina kupor.
 I de flesta fall så har man i varje fall en eller två drottningar som ligger lite plus. Och då satsar man på att odla fram ett antal drottningar efter den eller de damerna.
Vi inom Carnica använder Apideor och det är en enkel och bra kupa som man lätt lär sig att hantera. Priset för en sådan kupa ligger omkring 200 kronor.
Och vad kostar nu det här för dig?  10st. Apideor det blir omkring 2000:-. Om du odlar drottningarna själv så kanske du inte räknar något för det. Parningsavgiften bör ligga väsentligt under 100. Och sedan så blir det kostnaden för resor o dyl. Rimligtvis så får du 8 damer som blir parade för ibland så bommar damerna hemflygningen.  Det här innebär att första året så kostar dina drottningar något mellan 3 till 400:- kronor/styck.
Men.. det riktigt roliga det är nästa år för då har du dina Apideor och då sjunker kostnaderna väsentligt. Och här är det läge för att samarbeta kompisar emellan. Det blir roligare och hela tiden så kan man räkna med att ni får bättre och roligare bin att jobba med. 
Hälsningar
Gidde  
Det finns så mycket roligt och spännande att prova! Det är klart att ni måste prova!

söndag 26 augusti 2012

Det är viktigt att inte vara för klåfingrig!


 Jag och andra biodlare har ibland varit på och skrapat bort vildbygget mellan lådorna när vi gör klart för vintern. Jag minns att jag läste att det i USA för många år sedan fanns en ”maskin” som skapade tappar mellan lådorna för att bina skulle lättare gå mellan lådorna på vintern. Kontentan till slut blev att det var bättre att lämna vildbyggena för de var väl så effektiva som det som maskinen gjorde. Och varför detta? Jo för att det minskar risken att bina ska "fastna" i en låda utan att klara att flytta sig till fodret i andra lådan.
En annan skrivning var att de samhällen som hade trasig täckning var de som övervintrade bäst. Och det här är ju helt i linje med min åsikt om vad som är bra för bina. Bin värmer precis det som de behöver värma! Så det som behövs på vintern det är bra bin av rätt ålder i tillräcklig mängd och foder så att det räcker över vintern. Detta är det primära och om sedan biodlaren tror att det är bäst med tätt kupa eller som jag påstår med toppventilation det måste vara den ”resandes ensak”.
Hälsningar
Gidde

måndag 20 augusti 2012

Stickan och jag skriver ofta om hur saker kan göras enkelt..


 Vi är inte allergiska mot plastramar men ibland så funderar vi om inte bina är det.  Men om man har problem så tar man vad man haver. Det har Stickan sagt så det måste vara rätt!
Förlåt!! Det var ett försök att vara lite lustig.  Men det är så här att vi vill ge er lite tips som om vi har tur hjälper er när det gäller biodlingen.
När svärmen hänger i äppelträdet och är  på väg att flyga bort. Då är det bra att veta att lite dusch med vatten ger dig flera timmar att planera intagningen.
Om svärmen sitter högt, så kan det vara läge att helt enkelt spola ner den, hellre än att den flyger bort och sätter sig i en skorsten eller en vägg någonstans.  Lägger ni en plast under, så  kan ni om ni har tur rädda drottningen och en del bin. Men det ska erkännas att då ska ni ha tur.
Jag berättade om att mata bin med strösocker på ett burklock. Det fungerar helt perfekt! Och kom ihåg mina vänner! Gratis är dubbelt bra!
Hälsningar
Gidde

lördag 18 augusti 2012

Det är under tusentals år som vi har haft biodlare....


Jag skrev om samarbete och utveckling. Men vad menar jag helt konkret! Jo jag menar att vi måste se till att respektive Organisation har sina klara ansvarsområden . Avel, värvning av nya biodlare utveckling av yrkesbiodlingen och så vidare. Och varje organisation ska sköta det som ligger inom deras ansvarsområde.  Och det är först när det här fungerar fullt ut som vi kan satsa på att få till en stabil utveckling.
Det är under tusentals år som vi har haft biodlare och bina är inte mycket annorlunda nu än när det var ler och halmkupor. Det är inte läge för att påstå att det är stora framsteg när vi gör ramarna av plast. Och det är inte säkert att bina mår bättre i cellplastkupor. Vi har isolerade kupor egentligen helt i onödan. Möjligtvis så påverkas foderåtgången något. De gamla typ-Smålandskuporna hade flera kilo mindre foderåtgång än en Nackakupa men de hade inte mindre dödlighet. Halmkuporna var i många avseende bra kupor för bina men besvärliga att jobba med.
Jag påstår att kuporna ännu inte har den maximala utformningen. Biodlare fortsätter i gamla fotspår och tar inte till sig möjligheterna att koppla samman gammal erfarenhet med nytänkande. Och det finns inte så stor slägga så att vi kan ändra på detta. Samtidigt så kan vi testa och bedöma drottningars egenskaper så  vi vet att de i alla avseende ligger över snittet men det ger ingen garanti för att det är de drottningarnas avkommor som vi köper.
Om vi påstår att vi är seriösa biodlare så bör vi också uppträda så att vi lever upp till det. 
Hälsningar
Gidde

torsdag 16 augusti 2012

Samarbete o utveckling det är det som saknas i Svensk biodling


Samarbete o utveckling det är det som saknas i Svensk biodling . Märk väl på alla nivåer!
Om du  i ett område där det är ett antal rasbiodlare envisas med att ha en helt annan ras eller kanske ännu värre du har bastardbin då är du inte en juste person. Men det är ofta det som händer! Kom ihåg det kostar så lite att byta drottningar och det gör så mycket för umgänget oss biodlare emellan.
Och när vi ändå är inne på detta med  samarbete så nästa gång du är på bimöte så varför inte dra en lans för just samarbete oavsett vilket bimöte det är. Det för biodlingen framåt!
Och så detta med utveckling! Vi skriver på bloggen för att närma oss andra biodlare. Om vi berättar om  våra och Carnica Gruppens förehavande. Och vi får mycket tillbaka. Ofta ett litet mail som berättar om någon vinkling som vi inte tänkt på. Och det tackar vi för.
Om vi ska lyckas inom biodlingen så måste vi samarbeta och när det gäller utveckling så finns det enormt många små vardagsuppfinningar som skulle ge både ekonomiska och andra fördelar.
Hälsningar
Gidde

måndag 13 augusti 2012

Lite funderingar om lite olika saker..


När jag nu förbereder för vinterfodring så hittar jag ibland enstaka drönarceller med ännu inte utkrupna larver.  De här är det läge för att ta bort. För ofta så hittar jag varroa i de här cellerna.
Oc h det är så här att varje varroa som försvinner ur samhället är ett steg framåt i bekämpningen.
Idag så har jag och min fru letat drottningar för att kunna byta. Normalt så hittar vi drottningarna utan svårighet men idag så lyckades vi inte i ett av samhällena. Vi gjorde tre genomgångar och ändå så höll sig damen undan. Och det är alltid de damer som man absolut vill byta som är svåra att hitta.
Jag bor i ett område där skiftningarna i vädret är mycket stora och detta sett på små områden. Om vi åker några kilometer så har vi där ett helt annat väder. Så min biodling som är koncentrerad till ett mindre områden kan därför sägas vara verkligt väderkänslig.
Arbetet nu är helt inriktat på att dra ner storleken på samhällena så att det blir läge för att ge vinterfodret. Men jag vill vänta lite med vinterfodring för det blir så lång vinter för damerna.  Men det känns lite oroligt om vädret blir väsentligt kallare. Visserligen så vinterfodrade jag bina mitt första år som biodlare när snön låg på marken. Och det gick också bra! 
Hälsningar
Gidde

lördag 11 augusti 2012

Giddes strösocker fodring!


Stödfodra något samhälle är i sig själv inget problem men när det gäller flera och man inte har den utrustning som skulle behövts (foderfickor) så känns det lite grinigt.
Men jag har löst det så här! Locken till lösgodislådor och några träpinnar fungerar hur bra som helst. Och, det jag gör, det är detta.
Jag lägger locken med flänsen uppåt, direkt på ramarna. Pinnarna ska vara omkring 6-8 millimeter tjocka och lite längre än lockets bredd. Två pinnar läggs med lite avstånd (två till tre centimeter). Sedan är det bara att tömma på strösocker och jämna ut till nivå med överkant på pinnarna.  Täckplasten läggs över men det ska vara lite mjukare plast så att den sjunker ner mot lådans kanter.  För egen del så lägger jag ett hopvikt tygstycke över plasten så att jag säkert vet att det inte blir någon springa för rövarbin. Ja sedan är det bara på med locket!
Jag har testat på 3 avläggare och ett lite större samhälle och det fungerar hur bra som helst. Fukten under plasten hjälper bina att smälta sockret .  Säkerligen så räcker inte sockret de tar åt sig till hela energibehovet men jag tror att det kan stimulera yngelsättningen. Ska bli spännande att se hur det går. Och det är ju egentligen ingen kostnad för ”utrustningen”! Det är omkring ett halvt kilo socker som jag givit på varje lock och det är ännu ingen som ätit upp.
Hälsningar
Gidde

fredag 10 augusti 2012

Drivfodra/stödfodra.


Drivfodra/stödfodra.. det är kanske samma sak som vi gör men utfallet blir ofta mycket olika. I vissa fall så kan man mata direkt med strösocker men ibland så vägrar bina helt att ta till sig givorna.
Låt oss fundera vad som man kan göra. Eller mer rätt sagt vad jag har provat och hur det fungerade för mig.
På våren när rensningsflykten  är över och botten är rensad så kan man mycket väl ge bina några deciliter socker längst bak förutsättningsvis att det inte är hel nätbotten som man har. Då det rinner rakt igenom. 
Många biodlare har foderfickor med socker hängande i kuporna hela säsongen och hävdar att bina bara tar sockret när det inte finns något drag. F..n trot!
I min sinnevärld så vill jag vänta ännu några veckor att vinterfodra. Anledningen är att jag har lite för utspritt yngel och vill dessutom få upp yngelsättningen en del före vintern.
Jag vill inte hålla på med att fixa med sockerlag för det känns bökigt och jag har inte foderfickor så att det räcker. Så just nu så är det mycket provande för att få till något som fungerar. Målet är att skapa något så att bina tar sockret eventuellt med en klick honung som start. Helst utan att öppna kuporna för mycket.
Hälsningar
Gidde

onsdag 8 augusti 2012

Varför håller vi på egentligen??????????


Svenska biodlare är säkerligen de i särklass sämsta förhandlarna. Vi tillför samhället miljardvinster och får några få miljoner i stöd. Och man måste fråga sig varför det har blivit så här.
En av anledningarna är naturligtvis den oförmåga till samarbete som våra biodlar-organisationer visar  och det som retar mig är att de är stolta över det de håller på med. 
Om vi hade organisationer som gick i takt med varandra så skulle vi ha ett helt annat läge. För det är så här att splittrade organisationer är mycket lättare att hantera än om organisationer som håller ihop.  Om ni tittar på hur fackföreningarna agerade en gång i tiden så förstår ni vad jag menar.
Om vi ser på årets skörd på sina ställen i landet så blir man orolig. Om en liten biodlare går back med ett antal tiotusen samtidigt som personen börjar komma upp i åren då är det lätt att det blir en före detta biodlare.
Ta det här och lägg samman . Stökigt och bråkigt! Ogina statsmakter! Och du måste lägga till från andra inkomster. Varför håller vi på egentligen??????????  
Hälsningar
Gidde

söndag 5 augusti 2012

Att tänka positivt...


I de dagar då jag konstaterar att det här året har varit mitt sämsta skördeår någonsin så försöker jag att tänka positivt.
Vi har en mycket bra utveckling inom Carnica. Vår testbiodling går åt rätt håll med en stark ökning av numerären både når det gäller testbiodlare och testsamhällen. Och det här är en underbar utveckling som på sikt ger oss stora fördelar.
En gång i tiden före varroans insteg i bivärlden  så var det tal om att Österrikiska och Tyska biodlare ville köpa avelsdrottningar från oss här i Sverige och det kanske blir aktuellt igen.
En dröm skulle vara om vi hittar varroatoleranta bin så att vi med full trygghet kan gå in i övervintringen medvetna om att bina klarar problemet. 
En av möjligheterna med den Tyska databasen är att vi i framtiden kan få stöd i urvalet i avelsarbetet. Men oftast så kommer det här att säkerligen bara bekräfta det som en bra avlare redan har sett.
Eller som Robert ofta betonar; det gäller att välja de testdrottningar som i alla egenskaper ligger väsentligt över snittet.  Visst är det häftigt att kunna köpa drottningar som är döttrar till de bästa som finns av flera tusen testade. Och inte bara det! Det är ett lika hårt urval när det gäller drönarna som har används vi parningen.  Kan det vara bättre?? 
Hälsningar
Gidde

torsdag 2 augusti 2012

Stickan och jag berättar.....

Stickan och jag berättar här på bloggen om vad vi inom Carnica satsar på för att få ännu bättre bin med större motståndskraft mot varroa och sjukdomar. Och väl att märka det sker under helt öppna former med full möjlighet för alla att kolla vad vi håller på med.  Det är det som gör att tillgången till ordentliga databaser är så viktig! Att hålla på med att svamla om hur bra bin man har ger inga framsteg och inget förtroende om man inte sedan kan verifiera det över testresultat. Alla mätvärden måste vara fullt möjliga att följa upp och ställas mot hur hela den testade populationen ser ut. Och väl att märka att någon testning där hela testförloppet sker i drottningodlarens egen regi det är inte en väg som vi har valt.
Jag fick i dag två drottningar där jag kollade testvärdena hos både moder och mormoder och där de väsentliga testvärdena låg betydligt över medelvärdet för en population om flera tusen drottningar.
Nu går de här drottningarna in i mitt eget testprogram. Och samtidigt så kommer mina drottningars systrar att på ett antal testbigårdar ställas mot de bästa drottningar som våra drottningodlare tagit fram. Och hur resultatet blir det vet vi om ungefär ett och ett halvt år. Kan satsningen vara mer ärlig och uppriktig!

Hälsningar
Gidde

tisdag 31 juli 2012

Inom Carnica Gruppen så arbetar vi med testbiodling


Inom Carnica Gruppen så arbetar vi med testbiodling för att hitta de bästa drottningarna.  I detta sammanhang så är testbiodlingen bara en del av det som händer.
Testbiodlingen gör att vi kan registrera värdena i den Tyska bidatabasen och får våra drottningar  jämförda mot de drottningar som finns nere på kontinenten. Och det roliga är att våra drottningar här i landet mycket väl hävdar sig i jämförelse med de andra.
Sedan några år så har vi arbetat med bin med varroatolerans. Och vi är nu inne på att lägga till den egenskapen i testerna. Och våra tankar i det här sammanhanget är att vi inom Carnica inte bara ska arbeta för att hitta varroatoleranta bin utan vi ska också genom samarbetet över Tyska Databasen få tillgång till det avelsmaterial som testats fram där nere.
I sammanhanget så vill jag berätta en riktigt intressant sak. I testerna ingår att i en yngelram så avdödas ett antal bin. Efter 24 timmar så kontrollräknas hur många av dessa bin som rensats ut. Ett normalvärde för vanliga samhällen ligger omkring 40-70 %. I tre av de samhällen som hade importdrottningar så var utrensningen väsentligt över 90%.
Det är med spänning som vi ser fram mot vilka värden som avkommorna av dessa drottningar får och naturligtvis också var vi hamnar på de nya importerna.
Hälsningar
Gidde
Stickan funderade i går omkring avelsarbetet. Och det som jag berättat här är en del av vårt arbete för att lyckas hitta det bästa av det bästa..  

söndag 29 juli 2012

Vi måste begära att SBR drar upp riktlinjer......


Vi måste begära att SBR drar upp riktlinjer för hur biodlingen bör bedrivas i olika sammanhang. Det bör inte förekomma bisvärmar inom tät bebyggt område. Det är ur PR synpunkt helt ohållbart att biodlare måste rycka ut och ta hand om bisvärmar i Stockholms innestad. Och alla vi som arbetat med bin i några år vet att bin som har varit på driven några dagar de kan vara riktigt otrevliga.
Och när vi nu har godtagit ”takbiodlingen” så måste även räddningstjänsten vara på det klara med vad som bör göras. Först och främst bisamhällen på taken ska ha spärrbotten! Tillsynen av samhällena måste vara regios! Det här är inget jobb för förhoppningsfulla nya biodlare. Det fodrar erfarenhet och kunnande. Och det här bör SBR och distrikten ta till sig.
Och .. om bisvärmen sitter illa till så är det brandslangen som gäller och detta på ett så tidigt stadium så att inget allvarligt hinner att hända. Rätt hanterat så kan det här ge biodlingen plus PR mässigt men fel hanterat så kan det bli rena katastrofen!
Hälsningar
Gidde
Marknadsdagar är jobbiga! Jag tar det som ursäkt för att kolla OS istället för att jobba med bina.

lördag 28 juli 2012

Vi har varit bortresta både Stickan och Jag!


 Om jag fattat det rätt så är Stickan på utbildning av något slag och för min del så har det varit marknadsdagar.
Det roliga är det inte bara är honungsförsäljning på agendan utan också marknadsföring av biodlingen. Om det klaffar som det bör göra så kommer tre personer att börja på nybörjarkurs nu till våren Och två av dem skulle gärna ha köpt bisamhällen om det funnits några till salu.
Det är så underbart med det stigande intresset för biodlingen som vi noterar. Och det roligaste är att det är både damer och herrar som vill satsa på biodlingen. Observerade ni min skrivning; Damer och Herrar. För ålders fördelningen är verkligen stor. Och det är så det ska vara! Mogna personer som söker en stimulerande hobby. Och nyfikna ungdomar som vill testa om biodlingen är deras framtid!
Det är verkligen roligt för oss äldre att möta de här personerna! 
Hälsningar
Gidde
Det börjar bli hög tid att kolla upp samhällena. Mina bisamhällen kan inte svärma på grund av min högbotten med spärrgaller. Men det kan bli ett eller annat drottningbyte.  

onsdag 25 juli 2012

Vi har haft ett lite udda biår i år.


 En lite tveksam start men sedan tog det fart men så tog det stopp igen. En ny liten period av fint flygväder och så stopp igen. Och allt det här upprepas. Det här skapar svärmlust samtidigt som drottningodlingen haltar.
Och den frågan jag ställer mig är denna. Kommer jag och ni andra att dra någon lärdom av det som hänt i år? Det kommer att ta någon månad att kolla vilket läge jag har i mina kupor. Och en del samhällen som jag velat behålla har säker satt sig på den röda listan. Så ser mina egna funderingar ut!
Nyfiken som jag är av naturen så har jag ringt runt till några av våra testbiodlare. Slutskattningen är ju inte klar och inte heller de sista varroatesterna . Och det jag till sist får fram är att Hans har en dam som verkligen producerar väsentligt över snittet för den bigården. Robert talade lyriskt om tre olika damer. Som dels hade hög honungsproduktion och dels hade utmärkt sig i utrensningstesterna.
Det går inte att förneka att detta med testbiodlingen ger ett plus till spänningen med att vara biodlare. För vår del inom Carnica Gruppen så har vi genom anslutningen till den Tyska databasen också möjlighet att jämföra våra drottningar mot en stor del av Europas bästa. Det är verkligen häftigt!
Hälsningar
Gidde
  

tisdag 24 juli 2012

Varför flyger drottningarna när de parar sig?


 Ja egentligen så är det flera svar på den frågan. Rent logiskt så borde det vara enklare om det skedde som en ”ormgrop” inne i kupan men nu är det inte så det händer. Och i det här fallet så måste vi säkert gå tillbaka fler miljoner år. För det år troligtvis den tidsrymd som det gått åt att utveckla det beteendet som bina har idag.
 Det finns ett mycket vackert ord och det är ordet ”ÖVERLEVNAD”. Självfallet så är inte varroan det första hotet som drabbat bina utan det har hänt både det ena och det andra under årmiljonerna som  har skapat utvecklingen för bina. Och i det  perspektivet så tror jag att drottningarnas parningsflyckt har utvecklats.
Och när jag nu har glidit lite fram och tillbaka i mitt resonemang så kommer jag till det jag verkligen vill betona. Vi måste satsa på att utnyttja drönarna bättre. Vi väljer hur noga som helst när det gäller drottningmödrar men när det gäller ”killarna” så är det inte lika stor skärpa i bedömningen. Det är inte några stora kostnader att i varje fall para några drottningar varje år på de parningsplatser som finns.
I år är det för sent men fundera på om det inte vore bra att låta några drottningar få en mer gedigen uppvaktning. På sikt så ger det garanterat en hel del framsteg!

Hälsningar
Gidde

måndag 23 juli 2012

Jag skrev igår om att två bisvärmar.......


Jag skrev igår om att två bisvärmar gav ett starkt medie genomslag här i Stockholm. Helt klart så har ”biodling i stan” kommit för att stanna men vi måste se realistiskt på hur det bör genomföras. Det är inte tillräckligt säkert att vingklippa drottningarna. Det behövs bara att bina gör ett stilla byte så är det kört. Med det väder som vi haft i år så kan det mycket väl bli både en eller fler svärmperioder.  Det enda som är tänkbart för att få någotsånär säkerhet det är att använda spärrgallerbotten. Och att se till att använda den på rätt sätt.
Som jag personligen ser på det så är det ett stort ansvar som den tar på sig som förutsätter att det räcker med att kolla igenom samhällena och att vingklippa drottningarna.
Om… det händer det som inte får hända. Att en svärm går ut och ett regn kommer innan den blivit omhändertagen.  Och fortsätter då vädret så att det inte blir flygväder på flera dagar då är inte den svärmen trevlig för de som kommer i vägen för den.  För kom ihåg: Hungriga bin är griniga bin!  
OK.. Det här som jag skriver det är att måla f-n på väggen men tyvärr så är det fullt möjligt. Och min fråga är: Har vi råd med den dåliga PR som det här skulle ge? 
Hälsningar
Gidde

söndag 22 juli 2012

Som biodlare blir man skogstokig när det blir mer uppmärksamhet för två bisvärmar....


Som biodlare blir man skogstokig när det blir mer uppmärksamhet för två bisvärmar inne i Stockholm än det blir för hela insatsen av den samlade pollineringen. Det är så fruktansvärt diskriminerande när vi står inför det faktumet att det är mer intressant med att skriva om lite bin på en vägg i storstan än det är att konstatera att bina gör en enorm samhällsinsats.
Denna tingens ordning återspeglas i att vi inom biodlingen får stå med mössan i hand när det gäller de ekonomiska villkoren.
För mej som ordförande i Carnica Gruppen så är det en liten tröst att det var en av våra medlemmar  (Owe Björkman) som gjorde en verkligt fin insats när det gällde att ta hand om bisvärmarna. Det imponerande var att Owe inte bara tog hand om bina. Han gjorde dessutom en fin insats när det gäller att förklara varför bin svärmar och gav biodlingen fin PR både som bi-infångare och som intervju objekt.
Bra jobbat Owe!! 

Hälsningar
Gidde

onsdag 18 juli 2012

Man kan som biodlare aldrig vara säker på hur året utvecklas.


 En hållpunkt för mig är veckorna i slutet på juli. Jag har en marknad där jag bland annat säljer nyslungad honung och på något sätt så är det ofta en bristvara med täckta honungsramar. För några år sedan så var det en kall vår och en sommar som inte riktigt kom igång så det var de sista dagarna som räddade situationen.  I år så är det ett lite liknande läge. Här i Roslagen så har regnet hindrat allt aktivt arbete i kuporna under många veckor. Så de senaste dagarna med lite solglimtar har varit välkomna! Så nu har lådorna med honung som jag behöver bärgats . Jag räknar med att det liksom tidigare år så kommer naturen att ge mig den honung som jag behöver så att mina kunder inte blir besvikna. Den som lever får se!
Hälsningar
Gidde

lördag 14 juli 2012

Unga damer vet hur de vill ha det!!


Jag letar slickade ramar till de parade drottningar som jag ska tillsätta/ göra avläggare med. Jag har hört och tror att det är viktigt. Om drottningen som tillsätts måste fara runt och leta efter celler att sticka sin söta rumpa i så förefaller det mig att bina kan fundera vilken dam som jag försöker lura på dem.  Och damerna i kuporna är verkligen kritiska på hur cellen ser ut!
Så just nu så letar jag runt efter ramar som mina drottningar förhoppningsvis gillar. Just nu så är det inget superenkelt med drottningtillsättning.
Men den andra möjligheten att låta damerna gå på parningskuporna det lockar inte det heller.
Helst så ska drottningarna gå ut hårt och öka hela tiden!!
Hälsningar
Gidde
Det är lite jobbigt med vädret men nu måste jag ta en vända till och rensa i kuporna oavsett om det ser lite mulet ut!

tisdag 10 juli 2012

När vi läser på olika forum ..................


När vi läser på olika forum i år så är det svärmningen som är det stora problemet. Och det är ännu inte över! Det finns flera veckor framför oss som det kommer att forsa svärmar ur kuporna.
För egen del så har det inte varit något stort problem. Dels så har jag relativt svärmtröga bin och så fungerar min spärr/högbotten helt suveränt. Så även om det blir svärmlust så förlorar jag inga bin det blir ett byte av drottning men påverkan på honungsskörden den blir inte så stor.
Men en tanke slår mig! Det anses att det är godtagbart med vinterförluster på mellan 10-20% och nu i år så blir det ett svärmår av inte skådat slag.
Och man frågar sig varför? Det finns kunnande om hur man undviker de här problemen men det hindrar inte att det händer.  Men samtidigt som den här tanken slår mig så tänker jag på vad Robert berättade på Carnica–Gruppens träff den 30 juni. Han berättade om sitt sätt att göra flygbiavläggare . Och då förstod jag att det trots min ålder har en del kvar att prova.
Hälsningar
Gidde
Mina vänner! Vi har mycket kvar att berätta om här på Bloggen. Det är mycket som vi kommer att ha olika åsikter om men det är så det ska vara. I alla åsikter så ligger det alltid en gnutta sanning! 

lördag 7 juli 2012

Jag var tvungen att leta igenom parningskuporna.....


Jag var tvungen att leta igenom parningskuporna och se hur drottningarna såg ut. Vi inom Carnica får ofta mycket hög parningsprocent och för min del så fördärvade jag inte statistiken. 100% som det bör vara! En mardröm för oss inom Carnica är när drottningarna har gulbandning när det är avelsdrottningar som vi jobbar med men om det är vanliga bruksdrottningar så blir det inte lika viktigt. Vi funderar i de här banorna att en drottning ska ha omkring 50 potenta herrar tillgängliga för att parningen ska bli bra.  Och de här drönarna ska komma från rasrena systerserier.
 Problemet här på Djupa är just nu att det är för trångt i drönaravläggarna på grund av att det är så häftigt drag på den platsen. Så det blir en bra honungsskörd på de två avläggarna till glädje för Hans.
I den kommande veckan så blir det drottningtillsättning och kanske det blir en vända till för Apideorna. Det är ganska så lätt när det nu är på gång.
Hans! Han är en glädjedödare! Hanpåstår att det av en parningsserie blir en tredjedel drottningar som är lite si så där. En tredjedel blir ganska bra. Och den sista tredjedelen blir över snittet! Av hundra drottningar så kommer det en eller två verkliga spjutspetsar. Men……. det gäller att förstå vilka det är så man kan ta hand om dem! Tyvärr så har han rätt! Det har jag lärt mig!!

Hälsningar
Gidde
Jag har alltid älskat att se vackra damer röra sig! Numera så heter damerna Carnica i efternamn!

fredag 6 juli 2012

Jag var och hämtade mina parningskupor på Djupa parningsplats.


 Oftast så är det så här att man laddar kuporna med 500 gram foderdeg och sedan så är det mesta av foderdegen slut när man hämtar kupan efter omkring 14 dagar. I dag så var det helt annorlunda! Kupan var väsentligt tyngre i dag än när jag hängde upp den. Det var smockfullt med indragen honung! Det kommer att bli vissa problem att lirka upp ramarna för att kolla om drottningen är parad för det är hur mycket vildbygge som helst. Och om bina har lämnat någon plats för hennes äggläggning det får jag se eventuellt i morgon.
Hälsningar
Gidde

Borde man slunga lite av ramarna så att drottningen får plats att lägga yngel? (OBS!! Ett litet skämt).

torsdag 5 juli 2012

Svärmning i spärrat samhälle!


Jag har vid en del tillfällen fått möjlighet att studera hur det ser ut när ett spärrat samhälle försöker att svärma. I går så var det dags för mitt Gammelmor samhälle att göra ett försök. Jag har inte skött mig med urval på avkomman av den linjen så de bin som aldrig visade sig ha svärmlust de har blivit lite åt andra hållet. Under några år så har den linjen haft stilla byte vart annat år som sitt signum men jag bommade att odla på rätt damer så nu är det kört!
När jag kom förbi bigården igår så var hela flusterbrädan täckt med ett lager på säkerligen 4 centimeter svärmtokiga bin. En synnerligen häftig upplevelse. Jag kände mig ganska så trygg att drottningen inte skulle komma ut förbi spärrgallret så jag tog det helt lugnt.
Om… det här hade varit i början av min biodlarkarriär så hade jag säkert lyft på täckningen och försökt göra något. Och det hade varit helt korkat! Nu är det bara att vänta några dagar och sedan fälla upp spärrgallret så att den nya drottningen kan komma ut och para sig.
En nybörjarfråga i detta sammanhang blir säkert varför jag inte försöker leta upp den nya damen och byter henne. Och mitt svar det bli att det är svårt att hitta en liten dam som inte rör sig med en drottnings avmätta rörelser. Och kom ihåg det är omkring 60 000 tusen bin i det samhället. Och det är inga lugna bin just nu.

Hälsningar
Gidde

Det är jobbigt med väderomslagen både för bina och biodlaren!

onsdag 4 juli 2012

Oj vilket snurrande just nu!!


 Jag tänkte berätta om fortsättningen av bålgeting problematiken.
Jag berättade om damen som fick en bålgeting i håret och en massa arga bin som bara stack henne. Och hur gick det sedan! Jo jag var där och tittade i kupan i dag.  Och det var lite förskräckande det som vi såg. Det har varit lite regnigt så det har inte varit flygväder utom för bålgetingar. Och det har hittas en bålgeting utanför samhället som bina dödats. Säkerligen så har det varit flera attacker in i kupan!
Vid genomgången av samhället så var där en ny drottning som var i full fart omkring 12 yngelramar men i stort sett inget foder. Kanske 2 hektogram i hela samhället. Kan någon förklara för mig hur bina klarat det här. 12 ramar yngel + en ny drottning och dessutom en drönarram med fullt med nylagt yngel.  Tala om drottning med kapacitet!
Om vi får flygväder så kommer kanske det här samhället klarar sig. Spärrgaller hindrar bålgetingarna att komma in i kupan. Lite fodring och att det hålls koll på att drottningen fungerar fullt ut det kan fungera.men vad kan man göra mot getingen/getingarna. Vi vet inte var den har sin billa. Och det är lite frusterande att vara tvungen att knäcka det här om vi mot förmodan hittar billan. Är det någon som har något förslag!

Hälsningar
Gidde 

söndag 1 juli 2012

Det blev en tuff dag i dag!


 Det blev läge för den första skattningen och det är nästan två veckor före normal tid för min del. Vi hann med 10 samhällen men det var inte överallt som det var läge att ta något.  Det som är spännande är att se om de tankar som man hade vid den första vårgenomgången verkligen stämmer fortfarande.  Min gammel-mor en linje som följt mig hela tiden sedan jag började min biodling har spårat ur och kommer att mönstras ut. Adelsö 16 en av Hasses och Ingers linjer är mycket bra.  Och Singer drottningens dotter är lugn och bra producerande. Men…. Bäst av alla är 8-tan! En bastard-drottning som byter sig själv omkring vad tredje år och alltid ligger ett antal kilon över medel för den bigården.  Det här är egentligen biodling i ett nötskal. Jag tror att jag gissat nästan helt  rätt i år! Och det är bara att hoppas att de drottningar som hänger i Djupa blivit parade allesamman för de är alla representanter för de här drottningarna.
Jag har ett talesätt! Att om jag på en biodlarträff får ett enda verkligt bra tips. Då var det värt besväret att åka på den träffen!
 Vår testbiodlar-träff i går var säkerligen en sådan träff! Vissa saker är så enkla och självklara så man blir förbannad  för man inte kommit på det själv!  Ska bli spännande att testa bland annat Robert tips när det gäller flygbi avläggare! 
Hälsningar
Gidde!

En hälsning och tack till alla som var med på gårdagens Testbiodlarträff! Det var instruktivt och lärorikt och vår testbiodlargrupp har nu ökats med över 100%. Häftigt!! Ett särskilt tack till Horst för all hjälp med fika och annat. Verkligt värdefullt för oss!!   

onsdag 27 juni 2012

Vi ska ha möte med testbiodlarna och avelsgruppen inom Carnica nu på lördag.


 Vi arbetar nu efter de Tyska normerna  för testbiodling men vi kommer att köra testbiodlar och kalibrerings  normen- klaturen  efter bägge normerna. Både den Tyska  och den enligt Svensk Biavel.  Vi ska också testa med pudersockermetoden för att kolla varroatrycket i något samhälle. Det är alltid lättare när man har tillfälle att se hur man gör.
Vi är nu inne i brinnande biodlings/avels verksamhet så det blir säkerligen ett tajt program med dels testbiodlings instruktionen och allt planeringsarbete för  varroatoleransprojekten.
Det här som vi arbetar med i de här sammanhangen  har stor betydelse för avelsarbetet inte bara för oss inom Carnica utan också för de andra avelsgrupperna. För all information ges och tas mellan grupperna.  Och om du som läser det här har lust att vara med så tveka inte att komma med oavsett vilken biras som du jobbar med. 

Hälsningar
Gidde

Både jag och Stickan har Apideor hängande på parningsplatsen på Djupa. Det är bara att hoppas på bra flygväder för våra små sötnosar. Det är aldrig bra med för mycket regn i de här sammanhangen. Så det är bara att hålla tummarna!

torsdag 21 juni 2012

Det finns en naiv inställning när det gäller biavel!!


Biodlare talar om vilka fantastiska drottningar som de har och som de odlar drottningar ifrån. Och det är säkert bra på sitt sätt. Men låt oss gå till det mänskliga! Vi hör fäder tala med stolthet om sina döttrar och att det är arvet från deras person som gått vidare.  Berätta för mig varför det skulle vara någon skillnad på bin och människor när det gäller arvet av egenskaper.  Under årtionden så har vi kastat ut ungen med tvättvattnet! Vi skär ut drönarvax och kastar bort möjligheten att göra stora avelsframgångar med hur lite arbete som helst. Om Sveriges biodlare började arbeta med drönaravläggare där de använde de bästa samhällenas drönare så skulle deras framsteg inom aveln stiga brant. Minst lika viktigt är att spärra de sämsta  drönarna.  Observera jag skriver att vi ska spärra de sämsta drönarna. Alla vet att det inte är bara i drönarramen som det skapas drönaryngel det dyker upp en hel del sådant på andra ställen också. Det borde vara på tiden att vi gör rätt saker på rätt sätt! Gör drönaravläggare för all parning! Ni får bättre parningsresultat för ni parar era bästa DROTTNINGAR MED ERA BÄSTA DRÖNARE. Och ni får en parning med större parningsprocent. Se till att ni kan vara stolta över era döttrar oavsett i vilka sammanhang som ni berättar om dem. Men då måste den ”Goda”fadern vara med!!

Hälsningar
Gidde

söndag 17 juni 2012

Grästrimmern och bina och så naturligtvis jag!!


 Jag har mitt eget sätt att testa humöret på mina bin och det är när gräset vuxit så långt att det fodras en insats från min sida. Det är en bensindriven Stiga klippare som jag har och ljudnivån är verkligen ganska så hög. Och det är detta som gäller! Det får inte förekomma någon attack på mig oavsett om jag klipper runt kupben och in emot flustret.  Men det är viktigt att klippa under flygtid eller mot kvällen. Om man klipper tidigt på morgonen så kan det bli lite mer irritation. Men oavsett vad jag gör så är en störtbombning  mot mig inte godtagbar! 
Jag testade i veckan och det var bara det samhället som står i skamvrån för att de är för tuffa som reagerade olämpligt.  Ett samhälle som är vicelöst (byte) reagerade när trimmer-trådarna slog mot spärrgallret.  Det kanske jag får ha en viss förståelse för!
En annan test som jag ofta gör är att jag går utan skydd runt kuporna. Om det är något bi som då går till attack så är det inte OK.  Det får inte hända!!
När jag har gjort något ingrepp i kuporna så ska jag kunna gå till bilen som står några meter ifrån kuporna och plocka av mig hanskar och slöja.
Men det finns saker som kan göra bin tokiga! Det kan vara öl och spritlukt i alla former. Och inte att glömma parfymerat sköljmedel som används vid klädtvätt.
Hälsningar
Gidde

Den 30/6 så har Carnica-Gruppen kalibrerings och testbiodlar träff. Den blir omfattande med både de Svenska och de Tyska normerna för testbiodling på agendan. Även de utanför Carnica som vill vara med på den Svenska delen är välkomna men föranmälan krävs.

torsdag 14 juni 2012

Jag snurrar runt och ökar på med en skattlåda....


Jag snurrar runt och ökar på med en skattlåda (HLS) till. Och samtidigt så kollar jag svärmstämningen. Det verkar tämligen lugnt. På ett ställe där jag varit lite sen hela säsongen så var det en kupa med svärmceller. Jag tar aldrig och letar celler. Jag vet av egen bitter erfarenhet att till sist så kommer bina att lyckas gömma en cell så den gamla drottningen är körd om jag inte hittar henne och flyttar bort henne.  Och då kommer den eviga frågan om hur värdefull drottningen är. En vanlig bruksdrottning som drar viceceller den lägger jag ingen tid på att rädda men om det är en äldre dam på kanske tredje året som jag bommat att utöka då funderar jag på om det är mitt eller binas fel att det sitter celler i det samhället.  Min gammelmors linje som jag haft sedan jag började som biodlare sjunger på sista versen.  Hon och hennes döttrar är bra produktiva men humöret har blivit väsentligt sämre de sista åren . Adelsö 16 linjen är bättre produktionsmässigt med lugnare humör och har den avundsvärda egenskapen att den ger stilla byten i de flesta fall. Ska försöka odla lite döttrar efter min Singer drottning. Hon går på sitt sista år och hennes döttrar verkar lovande i friparad version.
Hälsningar
Gidde
Det står ett antal Apideor med bruksdrottningar i källaren. 3-4 dagar brukar de få stå så att de boat in sig i kuporna. Om jag varit 20 år yngre så skulle min satsning varit annorlunda både när det gäller Gruppen och min egen biodling. För det händer så mycket spännande inom Carnica just nu!  

måndag 11 juni 2012

Varför svärmar bina,.....


Varför svärmar bina, det är den stora frågan och egentligen så finns det lika många svar som det finns biodlare.  
Låt mig presentera mina tankar omkring det som enligt mig skapar svärmlusten.
I bikupan så finns det ett starkt revirtänkande. Och så länge som det är gott om utrymme och ett mindre mängd bin så fungerar det utan problem.  Låt mig då spalta upp det hela! Drottningen behöver fria ytor för sin äggläggning så det gäller att inte ha kvar massvis med pollen sen förra året och vinterfodret bör vara bortrensat det som inte bina har gjort slut på. Byggmöjligheterna måste finnas och detta på rätt sätt. Binas möjlighet att gå uppåt på rätt sätt glöms ofta bort.  Och aldrig aldrig vänta med att sätta på lådor. Jag måste hela tiden ligga före bina!
Och hur hänger revirtänkandet ihop med det som jag redovisat här. Jo enligt mej så fungerar det så här!  Starten för svärmlusten är flygbina.  Om jag har högbotten så ser jag flygbina sitta som en kudde under de nedersta ramarna . Har jag lägre botten så måste de bina gå upp på ramarna i den nedre lådan eller som man ser ibland de sitter utanpå till långt in på natten. I bägge fallen så är flygbina ett störande moment men i olika hög grad.
Vi får här ett orsak och verkan  moment i flera steg. Flygbina stör de bin som normalt finns i den här regionen på kupan och dessa bin trängs undan så att de i sin tur stör bina ovanför o.s.v. hela vägen upp. Till sist så når det upp till där drottningen arbetar och de bin som sköter ynglet.  Störningen här är den sista delen av kedjan som i slutet ger svärmning.  Drottningen blir oroad och rör sig mer och mer hastigt. Och allt eftersom så blir hon så hetsad att hon inte lägger ägg utan stressar runt så att hon blir nedbantad och på det sättet blir flygfärdig. Det är katten på råttan och råttan på repet. Och svärmen går ut ur kupan!
Som biodlare så måste jag se till att bromsa det här skeendet.  Och det gör jag med de åtgärder som jag beskrivit ovan men också genom att göra avläggare eller att plocka yngelramar för att minska främst  på yngre bina för det är hos de bina som det här skeendet som jag beskrivit kulminerar.  Men oavsett vad jag gör så finns de här faktorerna som påverkar.

Hälsningar
Gidde
    

torsdag 7 juni 2012

Stickan skrev om risken för svärmning....


Stickan skrev om risken för svärmning och att det var viktigt att hålla koll på bina. Naturligtvis så gör jag detsamma men för min del så är det omöjligt att lyfta och kolla ram efter ram det blir för tungt.  Det här förstod jag för många år sedan och då konstruerade jag den högbotten som jag visade här på bloggen den 30 mars (2012-06-07) Jag har sett att flera biodlare har haft liknande tankar och konstruktionen fungerar verkligt bra.  Bottnen hindrar svärmning under sommaren och den ger musskydd på vintern. 


Det konstiga är att om bina får svärmlust och drar fram en drottning så blir den gamla drottningen dödad och den nya drottningen blir nedbantad så att hon tar sig genom spärrgallret både ut och in.  Men observera med ett liggande spärrgaller så fungerar inte detta. Troligtvis därför att drottningen tror att hon kommit hem till kupan när hon hamnar i mellanrummet mellan bottnen och spärrgallret.  Så ett stående spärrgaller det är att föredra!
Nackdelar?? Ja det finns sådana också. Bina bygger under ramarna på nederlådan. För min del så låter jag det hända. Om det är bra bin så blir det bra drönare. Och ett visst drönaröverskott minskar svärmlusten. Med en hålplåt skulle bygget försvinna men jag har faktiskt inte provat själv.   

Hälsningar
Gidde

Drottningodling snart ??