måndag 27 februari 2012

Sammanfattning invintring!

När jag var 8-9 år så gick jag så nära som jag vågade när min Pappa arbetade med bina. Mina bröder Joel och Lennart blev sedan ganska så fanatiska biodlare. Och Lennart var med i den grupp som introducerade Buckfast här i Sverige.  Tyvärr så är de personerna döda sedan länge liksom många andra av mina mentorer.  Så att hitta de personerna på nätet är nog ganska så svårt. Internet var inte på gång när de här personerna dog.
Helmuth Preibst  var när jag började med bin utbildningsledare i Sundbybergs- Spångaortens biodlarförening och han älskade att hålla låda om olika fenomen i kuporna.
Låt oss bena i problemet med invintring! När bina drar ner vinterfodret så bearbetas det så det blir gynnsamt för bina att ta till sig under vintern. Att vattenhalten minskar är en nödvändighet för att minska risken för jäsning och för att fodret ska ta mindre plats. Och kom ihåg sa Helmuth: Bina flyttar om det i flera omgångar under det arbetet. En gammal regel var att plocka bort täckningen för att kyla ner bina. Bin som sitter stilla gör av med mindre foder och risken att bina smygynglar minskar. En fördel med mitt matarhål med nät är att bina sätter sig där ventilationen är gynnsammast det vill säga vid hålet.
Honung och sockerlösning är hydroskopisk och det betyder att foder i öppna celler späds ut av fukten i kupan och blir lättare för bina att ta till sig. I en oisolerad kupa så är ytterdelen på klotet omkring fyra grader varmt inne i mitten där drottningen finns så är det omkring trettio grader. Det här innebär att ytterdelen av klotet är nästan i dvala och kan inte röra sig medan innerdelen sitter så trångt att rörelsen begränsas av detta. När bina i centrum blir hungriga så börjar de att leta mat, vilket betyder att de rör sig. Temperaturen stiger och ytterbina blir rörliga så att de når till fodret. Men med kylan i kupan så avtar aktiviteten så snart bina i klotet har blivit mätta.
Det som är problemet är överskottsfukten. Och där fungerar mitt matarhål med nät. Kondenseras den mot lådsidorna så blir det oftast mögliga ramar och det är inte nyttigt för bin. Mitt sätt att övervintra är inte optimalt, det blir lite omständigt,men jag tror att vi gemensamt kan hitta något bättre. Vinterförlusterna har emellertid varit mycket låga (mindre än 5%) när jag inte lockats att prova något dumt!
Hälsningar
Gidde

söndag 26 februari 2012

Min egen invintring är verkligen inte glamorös.

Min egen invintring är verkligen inte glamorös. Täckplasten åker av vid slutskattningen och över vintern så är det foderbräda o täckbräder som gäller. Foderbrädan vill jag som regel ha liggande något framför centrum.  Ramarna står på varmbygge. Det vill säga parallellt med flustret.  Sparad  honung minst fem kilo. Fodergiva 15 kilo. Jag matar med biforhink i två omgångar första givan en full hink. Och i andra en halv hink. Det vill säga omkring 15 kilogram totalt. Till varje hink så tillsätter jag en halv deciliter 12% ättika. Efter slutmatningen så täcks matarhålet med ett plastnät med en trasa över för att skydda täckningen. Som endast består av en hopviken filt. Jag invintrar på en till fyra lådor LN och det fungerar lika bra.
Det fungerar så här att den fuktiga  luften ”sipprar” igenom nätet med trasan och in i täckningen där den frystorkar bort. Täckbräderna som blir fuktiga böjer sig och släpper på det sättet också ut fukt vid kanterna.
Jag får nästan aldrig en möglig ram och mycket få utsots-fläckar.
Men jag  väntar på den stora smällen med stora vinterförlusten Jag tror inte att någon som har hållit på ett tag har sluppit detta. Den kanske kommer i år.
Hälsningar
Gidde


      

fredag 24 februari 2012

Hallå allesamman!

 Nu har vi skrivit ganska så mycket på temat invintring- övervintring. Vi närmar oss nu slutet på det temat. Kommer de närmaste dagarna berätta om hur jag själv invintrar men just de här dagarna är det lite stressigt. Dels ett styrelsemöte och en kommentar till SJV.
Tänkte så här! Vi ska låna ett forum. Alternativ  Biodling  när vi har sammanfattat här på bloggen.  (Om inte deras moderator protesterar)?  Där diskuterar vi ”Övervintring”! Det kan vara bra att få in nya tankar när det gäller detta!
Tänker ibland lite skamset på vår vän Josef Stark på SLU i Uppsala!  På min fråga om det bästa råd han kunde ge om invintring så svarade han: ”Gör hål i ramarna”! Korkat nog så har jag inte testat det här! Men jag ska göra det! Förklaringen till detta skulle vara att bina slipper att ”runda” ramlisten vid förflyttning vintertid i kupan. Vad tror ni???
Hälsningar!
Gidde

tisdag 21 februari 2012

Så här kan man också göra!!

Vi har en man inom gruppen vars biodling ligger lite åt ”packa bin” modellen. Han gör så här! I samband med slutskattningen så sätter han en säger en LN låda på kupbotten. Den står för kallbygge det vill säga med ramgaveln mot flustret. I den lådan så finns det företrädesvis utslungade ramar. Om bina har mindre grupper med yngel så tas det bort men om det är lite mer så får det följa med.  Ner i den här lådan skakas bina och täckplasten läggs på . På täckplasten så görs en vikning så att två till tre kakgator frigörs för spalten på foderlådan som sätts på. Och sedan så matas bina direkt.  Varroa behandlingen med oxalsyra görs så sent som möjligt men självklart innan bina gått i klot. Fodergivan är 20 kilogram. Foderlådan sitter kvar över vintern med kuplocket på.
Om han kollar under vintern så är det torrt och fint i foderlådan i den mån det inte finns foder kvar som han inte behöver att  göra något åt. På våren så inväntar han att yngel-lådan har ordentligt med yngel innan nästa låda sätts på.
På det här sättet så slipper biodlaren att få några mögelramar. Hans varroabehandling med oxalsyra i normaldos blir effektiv.  Och jag har svårt att tänka mig någon förändring som ytterligare skulle förbättra tekniken . Kanske jag skulle prova med att lägga en tändsticka under en sida på locket för att förbättra ventilationen en aning i foderlådan. Men å andra sidan så varför ändra det som fungerar bra. Och en sak imponerar på mig: Han får en helt underbar koll på vaxbytet och det är ju synnerligen viktig för friska och vitala bin.
Hälsningar
Gidde

söndag 19 februari 2012

När vi talar övervintring så förutsätts att det ska se ut......

När vi talar övervintring så förutsätts att det ska se ut precis som det gjorde på nybörjarkursen med två Nacka plastlådor, nätbotten o täckplast. Och visst det fungerar helt klart! Men.. kanske det skulle vara läge att fundera i lite andra banor. Förr i tiden så ”packade” man bina, det vill säga tryckte ihop bina så mycket som möjligt. Tanken var att det skulle var enklare för bina att hålla värmen. Nu vet vi att bina värmer det de behöver värma och då faller det argumentet.
Vi kommer att berätta på bloggen om lite olika sätt att göra. Och observera vi kommer inte att säga så här att så här ska det se ut. Det överlåter vi till er att lista ut. Om ett sätt fungerar för mig så är det inte säkert att det är rätt för dig. Kom ihåg att varroan skapar problem som kanske kan hanteras på ett annat sätt med en lite annorlunda teknik.   
Min personliga åsikt är att en kombination av det som provats under flera decennier skulle ge störst överlevnad. Helt klart så måste tekniken som vi använder vara anpassad till det sättet som vi varroa behandlar på! 
Hälsningar
Gidde
En bra biodlare behöver ett bra bi! Ett Carnica bi!

lördag 18 februari 2012

Kupmiljön är inte någon steril miljö så här års!

Kupmiljön är inte någon steril miljö så här års. Där finns jästbakterier och mögelsporer som är möjliga faror för sjukdom i samhället. Om vi till det lägger honungs och sockerpartiklar i kombination med den tidigare omskrivna fukten så har vi i mycket grova drag riskmomenten för bina.
Fukten bildar små ”ballonger” kring partiklar och mögelsporer som följer med luftströmmarna i kupan.  När fukten träffar mot kallare ytor så ”slår den an” och bildar i fortsättningen droppar. Om …. miljön  för jäst respektive möglet bli gynnsam  för just den art av jästbakterier respektive mögelsporerna så börjar det hända saker som vi helst inte vill ha. Jäsning  och mögel är inte bra för oss människor och inte heller för bina.
Min erfarenhet är att ättika i fodret är viktigt för att bromsa den här utvecklingen. En halv deciliter till en biforhink sockerlösning är min docering. Allt eftersom åren går så verkar det här lite bättre. Nu har jag mycket sällan några stora problem. Och dyker det upp något så är det oftast andra orsaker.
Vi ska nu vinkla över och berätta om det andra gjort för att klara problemen. Fortsättning följer!
Hälsningar
Gidde
Välkommen i Carnica Gruppen

fredag 17 februari 2012

Fukten är nödvändig i ”vinterkupan....

Fukten är nödvändig i  ”vinterkupan” men det är också den som ställer till mycket av eländet. Om vi funderar på det så är det så här. Som jag sa tidigare så värmer bina bara det som behöver värmas och det här gäller sommar som vinter. Det innebär att binas vinterklot är begränsat till i huvudsak tomma ramar därför att ramar med foder är i princip iskalla. Hela tiden så kommer det en  viss mängd fukt ut från vinterklotet och den här fukten träffar bland annat det kalla avtäckta fodret som på det sättet dels tar till sig vattenångans högre temperatur och del späds ut en aning.
När bina upplever att de är hungriga och då främst det som sitter inne i klotet så börjar de att bli mer aktiva och knuffar då igång de bin som sitter i ytterkanterna. Aktiva bin tar mer utrymme så klotet expanderar och når förhoppningsvis fodret så att de bin som är där kan börja ta för sig. Sedan är det, det vanliga med bin som matar varandra tills alla är mätta. Samtidigt så är ju denna matning en signal till sammanhållning inom samhället. Mätta bin sitter mera stilla och allt eftersom så blir klotet mindre. Ja det här är lite summariskt beskrivet det som händer!
Problemet med fukten är det som hamnar mot väggar och täck-plast ( om det är det vi använder). Den fukten bildar droppar som om de hamnar på fel ställe kan skapa problem. Därom lite längre fram!
Hälsningar
Gidde
Bli medlem i Carnica Gruppen!

torsdag 16 februari 2012

För att förstå övervintringen så måste man .....

För att förstå övervintringen så måste man förstå vilka förutsättningarna är. Sommartid så hanterar bina ventilationen och kupklimatet på ett helt fantastigt sätt. Luft pressas in och ut så att fukten från nektarn minskas ner och värmen och luftfuktigheten i yngelrummet håller bina på en bra nivå. Det är stor vitalitet. Solen skiner och livet leker!
Vintertid  så är det omvänt. Det är kallt; binas vitalitet är låg. I själva verket så är hela bisamhället i den mesta tiden lite i dvala. Bina sitter i ett klot med ett hål i mitten så att inte bina som sitter längst in kvävs där också drottningen befinner sig . Hon har inte så stor möjlighet att lägga ägg. Hennes rörelsefrihet är starkt begränsad. Men hon håller hela tiden sina funktioner igång. Men äggen hon lägger tas oftast bort. Ibland får något ägg utvecklas till larv, men nästan aldrig till fullgånget bi.
Ytterdelen på klotet har en temperatur på omkring plus fyra grader innertemperaturen där drottningen är ligger omkring trettio grader. Och observera bina värmer bara det som de behöver värma. Det som är binas stora problem det är fukten.  Och om detta så berättar vi nästa gång.
Hälsningar
Gidde      

måndag 13 februari 2012

Invintring eller övervintring ?


Det var en biodlare som fick frågan; invintringen hur gick den.  Biodlaren fundera ett ögonblick innan han gav det här svaret; invintringen den gick hur bra som helst men övervintringen den blev sämre. Han hade förlorat fem samhällen av åtta. Det kanske är så det händer ibland. Och vi kommer inte att komma med några stora pekpinnar om vad som kan göras men vi kommer att berätta om hur vi själva gör och vad vi hört att andra har provat.
Det roliga är att det finns så många olika sätt att tänka övervintring.
Så välkomna att kommentera och tipsa oss och andra!
Det roliga är att min goda vän Sickan och jag har helt olika åsikter om vad som är bästa sättet att  invintra/ övervintra.
Hälsningar
Gidde
Välkommen i Carnica Guppen!

söndag 12 februari 2012

Har vi varroa-kompetens?????

Att vi skrev dessa avsnitt om varroan var att vi ville skaka fram minnesbilder om hur det var just på respektive läsares  biområde när varroan kom just dit. Samtidigt så visar skrivningarna om att kompetensen när det gäller behandling innefattar mycket tyckande och åsikter som om det kommer till uttryck i verksamheten skapar problem. Vi kommer att sticka in lite inlägg då och då så att debatten hålls vid liv. Men låt oss konstatera att om…. Vi hade bättre struktur på behandlingarna så skulle vi vinna mycket och förlora mindre bin under vintern.
Alla på samma ort bör behandla samtidigt! Vilket medel som används det bör biodlarna komma överens om.
Alla bör lära sig att kontrollera hur mycket kvalster som samhällena har minst två gånger om året.
Och det viktigaste samarbeta , samarbeta, och skapa nätverk så att ni hela tiden har läget under kontroll.
Kom ihåg att varje samhälle som man förlorar är en ekonomisk förlust och ett misslyckande för biodlaren.
När vi nu vänder blad och går in i ett annat tema  så hoppas vi att vi möter samma  vilja att diskutera för att ge vidare det som normalt kallas kompetens.  Välkomna!!  Hälsar Gidde!

Välkomna i Carnica Gruppen!

fredag 10 februari 2012

Ibland så blir uppvaknandet brutalt.!

Ibland så blir uppvaknandet brutalt.!  Två år innan jag själv konstaterade varroa här i Roslagen så var jag hos en god vän i Järfälla på besök. Vid kaffebordet så frågade han om jag hade sett hur varroa ser ut på riktigt och det kunde jag förneka.  Han hämtade en plastkasse som innehöll ett varroagaller och något som såg ut som små frön, det var säkerligen mer än en halv liter av den varan. Det här sa han det är en del av varroan från bigårdarna utanför Drottningholm.  Jag visste att där ute så hade han omkring trettio samhällen!
Tänk mina vänner…. Det här var en liten del av varroan från samhällena där borta och då kan ni gissa hur det verkligen var i de samhällena. Och det här var en biodlare som var observant men han hade inte sett varroan innan han behandlade.
Min fråga är till er som säger att ni har ytterst lite varroa eller ingen alls! Om inte den här biodlaren såg varroan hur stor möjlighet har ni att se den? ?? Det är lätt att vara kaxig och rent ut sagt stöddig men verkligheten ser mycket tuffare ut än ni föreställer er.
Ni som har svårt att hitta Drottningen och som nästan inte ser skillnad på arbetsbin och drönare trots fullgod syn! Ser ni varroan?? Vad tror ni själva!  
Hälsningar 
Gidde
Bli medlem i Carnica Gruppen!

onsdag 8 februari 2012

Den stora förnäkelsen!

Det som har kommit före varroan över hela landet det är förnäkelsen. Vi har ännu ingen varroa har det sagts överallt! Vi har haft varroa- inlägg i flera år och det har inte kommit något på det!  Och det var också det som hände här i Mälardalen. Ingen och jag menar faktiskt ingen kom på det geniala att göra en lätt varroabehandling för att att öka på nedfallsfrekvensen. Till sist så hände det i alla fall. Lite myrsyra på en vettexduk över varroagallret. Och gud vad det rasade ner! Och stora paniken bröt ut.Det var en av de bistra lärdomarna från det att vi upptäckte varroan var det tidsperspektiv som vi borde ha ställt från början.  Om varroan etablerar sig år ett lite smygande så är det år tre som samhällena kollapsar.  Och om man upptäcker vinglösa bin och kanske mycket kalkyngei samhället så är det inte oxalsyrabehandling som gäller då måste det till kraftigare medel . Det vill säga Apistan eller likvärdigt det finns inget annat som i det läget kan rädda samhället.  Om det är på våren så är det ett enkelt beslut. Antingen att ha ett samhälle som överlever eller ett som dör mot hösten eller under den följande vintern. Men med det beslutet så får man inte heller någon skörd från det samhället. För en sådan behandling får man inte göra på våren på grund av risken för kontaminering av honung.

Hälsningar
Gidde

måndag 6 februari 2012

En fråga som jag ställt mig många gånger är vilket som är/var värst

En fråga som jag ställt mig många gånger är vilket som är/var värst. Varroaparasiten  eller den handlingsförlamning bland biodlare som den skapade.  Vad tror ni??
Tidsaspekten flyter lite för mej när det gäller när de olika sakerna hände men det betyder mindre. Varroan breder ut sig med mellan fyra till sju mil om året. Så det dröjde några år tills den debuterade här i Stockholms området. Det som spred sig snabbare var varroa skräcken bland biodlarna. Det utmynnade i både hot och slagmål på sina håll. Du ska inte flytta hit dina bi-bastarder med varroa till vårat område det var vanliga kommentarer. Men ordvalet var väsentligt hårdare än så här, allt kan man inte skriva! Och på sina håll så var dubbelbössan en del av argumenten.
För oss i Carnica Gruppen så blev det här en mardröm. Hela vårt testprogram slogs ut! Vi kunde inte skicka drottningar till våra testvärdar. Våra parningsstationer hamnade på fel sida om varroagränserna.  Vi som varit mycket framåt när det gäller testning av drottningar vi blev med andra ord vingklipta.  Drottningar som vi skickats till Österike för test hade fått höga bedömningar men nu var detta utan värde.  Det är först nu de senare åren som vi kunnat ta nya tag med delvis  ny inriktning.
Hälsningar
Gidde

lördag 4 februari 2012

När det gäller behandling..

När det gäller behandling. Det första som berättades var detta med oxalsyrabehandlingen Det var på Julita där det var ett slags biträff. Preben berättade och möttes av ganska så tveksamma kommentarer. Han hade väl ganska så goda kunskaper i ämnet men publiken var nog inte riktigt mogen för budskapet. Vi lyssnade men hade inga referenser att hänga upp det på. Yngelröta och nosema det fattade vi vad det var men detta med parasiter det kopplade vi inte på.
Samma år så berättades det om spärrgallerboxen. Yngelfritt det var lösningen! Så det var bara in med drottningen på ramen i buren. Det borde vi testa innan varroan var här.Bäst att vara lite före!  Det var en redskapshandlare som demonstrerade och sålde. Han sålde ganska så många! Biodlare är som hobbyfiskare dom nappar mer än fisken. Att den grejen skulle offra många bra drottningar det hade väl inte så många köpare i sin fantasi. Unga drottningar bantades ner så att dom kom ut och mötte ofta sitt öde i en nyuppdragen drottning. Gamla fina avelsdrottningar slutade bina att mata för det fanns en ny drottning på gång i det övriga samhället.. Så där rök den avelsdrottningen.
Hälsningar
Gidde
 Välkommen i carnica!!

fredag 3 februari 2012

Det var då det började. För snart 30 år sedan...

Det var då det började. För snart 30 år sedan så satt jag i Nässjö på den första träffen när det gäller varroa på riksplanet. Jag var där som Stockholms distrikts represntant. Expertisen var från Norge och Tyskland och naturligtvis från SLU med Fries. Det vädjades om att om vi såg något speciellt i kuporna så skulle vi berätta . I några inlägg framöver så ska jag berätta självupplevt och det som berättats mig om hur varroan har lamslagit Svensk biodling och skapat ordväxlingar som vi inte borde ha haft.

Två år efter Nässjö så hade varroan ett fast grepp om Gotland den hade debuterat i Skåne där bigårdar brändes för att stoppa parasiten. Och övriga Sveriges biodlare satt och lyssnade på olika framtids och olycks profetior. Den första var; slutet är nära! Den andra var; köp det här av mig; så klarar ni det hela. Inget av det här har slagit in. Men jag är väldigt grinigt trött på alla som kan allting och inte har den blekaste aning . 

Hälsningar
          Gidde