onsdag 27 juni 2012

Vi ska ha möte med testbiodlarna och avelsgruppen inom Carnica nu på lördag.


 Vi arbetar nu efter de Tyska normerna  för testbiodling men vi kommer att köra testbiodlar och kalibrerings  normen- klaturen  efter bägge normerna. Både den Tyska  och den enligt Svensk Biavel.  Vi ska också testa med pudersockermetoden för att kolla varroatrycket i något samhälle. Det är alltid lättare när man har tillfälle att se hur man gör.
Vi är nu inne i brinnande biodlings/avels verksamhet så det blir säkerligen ett tajt program med dels testbiodlings instruktionen och allt planeringsarbete för  varroatoleransprojekten.
Det här som vi arbetar med i de här sammanhangen  har stor betydelse för avelsarbetet inte bara för oss inom Carnica utan också för de andra avelsgrupperna. För all information ges och tas mellan grupperna.  Och om du som läser det här har lust att vara med så tveka inte att komma med oavsett vilken biras som du jobbar med. 

Hälsningar
Gidde

Både jag och Stickan har Apideor hängande på parningsplatsen på Djupa. Det är bara att hoppas på bra flygväder för våra små sötnosar. Det är aldrig bra med för mycket regn i de här sammanhangen. Så det är bara att hålla tummarna!

torsdag 21 juni 2012

Det finns en naiv inställning när det gäller biavel!!


Biodlare talar om vilka fantastiska drottningar som de har och som de odlar drottningar ifrån. Och det är säkert bra på sitt sätt. Men låt oss gå till det mänskliga! Vi hör fäder tala med stolthet om sina döttrar och att det är arvet från deras person som gått vidare.  Berätta för mig varför det skulle vara någon skillnad på bin och människor när det gäller arvet av egenskaper.  Under årtionden så har vi kastat ut ungen med tvättvattnet! Vi skär ut drönarvax och kastar bort möjligheten att göra stora avelsframgångar med hur lite arbete som helst. Om Sveriges biodlare började arbeta med drönaravläggare där de använde de bästa samhällenas drönare så skulle deras framsteg inom aveln stiga brant. Minst lika viktigt är att spärra de sämsta  drönarna.  Observera jag skriver att vi ska spärra de sämsta drönarna. Alla vet att det inte är bara i drönarramen som det skapas drönaryngel det dyker upp en hel del sådant på andra ställen också. Det borde vara på tiden att vi gör rätt saker på rätt sätt! Gör drönaravläggare för all parning! Ni får bättre parningsresultat för ni parar era bästa DROTTNINGAR MED ERA BÄSTA DRÖNARE. Och ni får en parning med större parningsprocent. Se till att ni kan vara stolta över era döttrar oavsett i vilka sammanhang som ni berättar om dem. Men då måste den ”Goda”fadern vara med!!

Hälsningar
Gidde

söndag 17 juni 2012

Grästrimmern och bina och så naturligtvis jag!!


 Jag har mitt eget sätt att testa humöret på mina bin och det är när gräset vuxit så långt att det fodras en insats från min sida. Det är en bensindriven Stiga klippare som jag har och ljudnivån är verkligen ganska så hög. Och det är detta som gäller! Det får inte förekomma någon attack på mig oavsett om jag klipper runt kupben och in emot flustret.  Men det är viktigt att klippa under flygtid eller mot kvällen. Om man klipper tidigt på morgonen så kan det bli lite mer irritation. Men oavsett vad jag gör så är en störtbombning  mot mig inte godtagbar! 
Jag testade i veckan och det var bara det samhället som står i skamvrån för att de är för tuffa som reagerade olämpligt.  Ett samhälle som är vicelöst (byte) reagerade när trimmer-trådarna slog mot spärrgallret.  Det kanske jag får ha en viss förståelse för!
En annan test som jag ofta gör är att jag går utan skydd runt kuporna. Om det är något bi som då går till attack så är det inte OK.  Det får inte hända!!
När jag har gjort något ingrepp i kuporna så ska jag kunna gå till bilen som står några meter ifrån kuporna och plocka av mig hanskar och slöja.
Men det finns saker som kan göra bin tokiga! Det kan vara öl och spritlukt i alla former. Och inte att glömma parfymerat sköljmedel som används vid klädtvätt.
Hälsningar
Gidde

Den 30/6 så har Carnica-Gruppen kalibrerings och testbiodlar träff. Den blir omfattande med både de Svenska och de Tyska normerna för testbiodling på agendan. Även de utanför Carnica som vill vara med på den Svenska delen är välkomna men föranmälan krävs.

torsdag 14 juni 2012

Jag snurrar runt och ökar på med en skattlåda....


Jag snurrar runt och ökar på med en skattlåda (HLS) till. Och samtidigt så kollar jag svärmstämningen. Det verkar tämligen lugnt. På ett ställe där jag varit lite sen hela säsongen så var det en kupa med svärmceller. Jag tar aldrig och letar celler. Jag vet av egen bitter erfarenhet att till sist så kommer bina att lyckas gömma en cell så den gamla drottningen är körd om jag inte hittar henne och flyttar bort henne.  Och då kommer den eviga frågan om hur värdefull drottningen är. En vanlig bruksdrottning som drar viceceller den lägger jag ingen tid på att rädda men om det är en äldre dam på kanske tredje året som jag bommat att utöka då funderar jag på om det är mitt eller binas fel att det sitter celler i det samhället.  Min gammelmors linje som jag haft sedan jag började som biodlare sjunger på sista versen.  Hon och hennes döttrar är bra produktiva men humöret har blivit väsentligt sämre de sista åren . Adelsö 16 linjen är bättre produktionsmässigt med lugnare humör och har den avundsvärda egenskapen att den ger stilla byten i de flesta fall. Ska försöka odla lite döttrar efter min Singer drottning. Hon går på sitt sista år och hennes döttrar verkar lovande i friparad version.
Hälsningar
Gidde
Det står ett antal Apideor med bruksdrottningar i källaren. 3-4 dagar brukar de få stå så att de boat in sig i kuporna. Om jag varit 20 år yngre så skulle min satsning varit annorlunda både när det gäller Gruppen och min egen biodling. För det händer så mycket spännande inom Carnica just nu!  

måndag 11 juni 2012

Varför svärmar bina,.....


Varför svärmar bina, det är den stora frågan och egentligen så finns det lika många svar som det finns biodlare.  
Låt mig presentera mina tankar omkring det som enligt mig skapar svärmlusten.
I bikupan så finns det ett starkt revirtänkande. Och så länge som det är gott om utrymme och ett mindre mängd bin så fungerar det utan problem.  Låt mig då spalta upp det hela! Drottningen behöver fria ytor för sin äggläggning så det gäller att inte ha kvar massvis med pollen sen förra året och vinterfodret bör vara bortrensat det som inte bina har gjort slut på. Byggmöjligheterna måste finnas och detta på rätt sätt. Binas möjlighet att gå uppåt på rätt sätt glöms ofta bort.  Och aldrig aldrig vänta med att sätta på lådor. Jag måste hela tiden ligga före bina!
Och hur hänger revirtänkandet ihop med det som jag redovisat här. Jo enligt mej så fungerar det så här!  Starten för svärmlusten är flygbina.  Om jag har högbotten så ser jag flygbina sitta som en kudde under de nedersta ramarna . Har jag lägre botten så måste de bina gå upp på ramarna i den nedre lådan eller som man ser ibland de sitter utanpå till långt in på natten. I bägge fallen så är flygbina ett störande moment men i olika hög grad.
Vi får här ett orsak och verkan  moment i flera steg. Flygbina stör de bin som normalt finns i den här regionen på kupan och dessa bin trängs undan så att de i sin tur stör bina ovanför o.s.v. hela vägen upp. Till sist så når det upp till där drottningen arbetar och de bin som sköter ynglet.  Störningen här är den sista delen av kedjan som i slutet ger svärmning.  Drottningen blir oroad och rör sig mer och mer hastigt. Och allt eftersom så blir hon så hetsad att hon inte lägger ägg utan stressar runt så att hon blir nedbantad och på det sättet blir flygfärdig. Det är katten på råttan och råttan på repet. Och svärmen går ut ur kupan!
Som biodlare så måste jag se till att bromsa det här skeendet.  Och det gör jag med de åtgärder som jag beskrivit ovan men också genom att göra avläggare eller att plocka yngelramar för att minska främst  på yngre bina för det är hos de bina som det här skeendet som jag beskrivit kulminerar.  Men oavsett vad jag gör så finns de här faktorerna som påverkar.

Hälsningar
Gidde
    

torsdag 7 juni 2012

Stickan skrev om risken för svärmning....


Stickan skrev om risken för svärmning och att det var viktigt att hålla koll på bina. Naturligtvis så gör jag detsamma men för min del så är det omöjligt att lyfta och kolla ram efter ram det blir för tungt.  Det här förstod jag för många år sedan och då konstruerade jag den högbotten som jag visade här på bloggen den 30 mars (2012-06-07) Jag har sett att flera biodlare har haft liknande tankar och konstruktionen fungerar verkligt bra.  Bottnen hindrar svärmning under sommaren och den ger musskydd på vintern. 


Det konstiga är att om bina får svärmlust och drar fram en drottning så blir den gamla drottningen dödad och den nya drottningen blir nedbantad så att hon tar sig genom spärrgallret både ut och in.  Men observera med ett liggande spärrgaller så fungerar inte detta. Troligtvis därför att drottningen tror att hon kommit hem till kupan när hon hamnar i mellanrummet mellan bottnen och spärrgallret.  Så ett stående spärrgaller det är att föredra!
Nackdelar?? Ja det finns sådana också. Bina bygger under ramarna på nederlådan. För min del så låter jag det hända. Om det är bra bin så blir det bra drönare. Och ett visst drönaröverskott minskar svärmlusten. Med en hålplåt skulle bygget försvinna men jag har faktiskt inte provat själv.   

Hälsningar
Gidde

Drottningodling snart ??

måndag 4 juni 2012

Detta är en otrolig historia. Men den är i alla fall helt sanning!



En biodlare tog en vända ner i trädgården för att se till sitt bisamhälle. Och just när hen skulle gå därifrån så kom en klunga bin som var synnerligen aggressiva. Biodlaren fick ett antal stick och flydde in i huset. Väl inne så blev det att kamma ur bin ur håret och i samband med detta så dök det upp en bålgeting. Så där kom förklaringen varför hens bin blivit så tokiga! De hade varit utsatta för en attack från bålgetingen och när biodlaren kom i-vägen så blev även hen en del av hotet. Binas agerande var ett självförsvar på högsta nivå.
Så här efteråt så måste man fundera omkring det här. Om bollgetingen var geting-drottningen så kan biodlaren andas ut. Bålgetingens larver kommer troligtvis att dö och geting-billan kommer att försvinna. Men om… det var en av arbetsgetingarna då är det här bara början på ett problem. Och då måste det till verkligt kraftfulla insatser för att rädda upp situationen.
Ett bålgetingsamhälle kan nämligen mycket väl slå ut ett bisamhälle.
Det här är en ganska otrolig historia men allt kan ju hända i vår fantastiska värld!
Låt mig nu ge lite goda råd om hur man kan hantera bistick. Först och främst se till att få bort gaddarna. Använd en slö kniv eller en nagel så att ni kan skrapa bort gadden. Nästa viktiga insats är att kyla ner den stuckna kroppsdelen. Gärna i vatten eller med en isbit som får smälta mot sticket. Det här fungerar i de flesta fall mycket bra men om ni får starkare reaktioner så ska ni aldrig, aldrig tveka att söka läkarvård.

Hälsningar
Gidde
 Det regnar och regnar och trots att jag borde börja med drottningodlingen så kommer jag mig inte för att börja. Att stå och plocka med bin när regnet slår mot ryggen det är inte det som jag gillar bäst.

fredag 1 juni 2012

Att flytta bin har en del problem och det tänker jag att skriva om


Att flytta bin har en del problem och det tänker jag att skriva om här.
Dels så är det detta med att ge dem tillräckligt med luft det är många samhällen som har kvävts därför att biodlaren inte har förstått hur detta fungerar. En omvänd Nacka –botten överst fungerar för kortare sträckor men för längre transporter så är det i minsta laget. Och att ställa från sig samhället ute i solen det bäddar för problem. En  omvänd Nackabotten underst förbättrar läget , men det mördar en del bin om samhället är starkt för  det sitter säkerligen en hel del bin under ramarna som kläms ihjäl om man sätter ner samhället i en sådan.  
Ett sätt att hjälpa bina är att ge dem en dusch med en sprayflaska  när man märker att de börjar brusa för mycket. Men det betyder att det är nödvändigt med ett nät upptill. I detta sammanhang så är det bra med lite större maskstorlek. Det fungerar bra med ett insektsnätt av plast med lite större maska. Men mindre än tre millimeter.
Och så kommer vi till det kanske största problemet och det är att kupdelarna glider och det uppstår glipor som släpper ut bin och det är ju inte så speciellt roligt. Det här problemet har jag retat mig på under alla år och jag tror att den lösningen jag nu använder är riktigt bra.
Botten är en vanlig plyfaskiva med en kantlist runt om. Och upptill så har jag en ram med insektsnätet som jag beskrev tidigare.
Och sedan så kommer vi till det som gör att jag är verkligt nöjd. Alla har väl sett de ensilagebalar som bönderna. Och det är just den plasten som är så användbar i de här sammanhangen.
Det gäller att sammanfoga lådorna mot tak o botten och sedan att se till att inte lådorna glider mot varandra .
Botten ställer jag på en förhöjning så att jag kommer åt kanterna runt om. Och så lyfter jag dit samhället  med nättaket på. Sedan är det bara att linda plasten runt om. Nedåt och uppåt och så att plasten kommer ordentligt runt kanterna på tak och botten. Det första varvet börjar jag med lite lösare lindning men allt eftersom så drar jag åt så så att lådor och tak o botten fixeras ordentligt.
Plasten ligger som original på stora tunga rullar så den måste jag linda om på ett smalare rör. Men frånsett det besväret kompenseras av att den här tekniken ger en sådan stor säkerhet vid lyft och transport. Många lösa bin i bilen kan skrämma den tuffaste så kom ihåg ta gärna lite fler varv både runt lådorna och runt kanterna på tak o botten.  Plasten finns i olika bredder men den jag använder är omkring 50 centimeters bredd.
Hälsningar
Gidde