söndag 30 september 2012

Carnica Gruppens verklighet!



 När ni nu har läst Stickan sammanfattning av SJV skrivning om bidöd så är det läge att berätta om vad vi gör inom Carnica.
Så här det Carnicas verklighet ut!
Låt oss säga så här: Vi har biodlare A-son ;  B-son;  C-son. De här biodlarna bor med ett avstånd från varandra på omkring 20 mil. Ingen av de här biodlarna odlar för avsalu på samma linje. De har sedan många år egna linjer som de odlar på.

Vid testbiodling så skickar A-son 3 drottningar till B-son respektive C-son.  B- son skickar i sin tur 3 drottningar till A-son respektive c-son. Och C-son slutligen skickar sina 3 + 3  drottningar till A-son repektive B-son.

Till detta kommer:  3 drottningar till vardera biodlaren från en import synnerligen noga utvalda från testprogrammet för varroatoleranta bin i Österike. De här 9 drottningarna är från det bästa av det bästa som går att hitta i beebreed – databas i Berlin.

Det här innebär att varje biodlare har 12 drottningar för test! De här drottningarna sätts upp för test i bigårdar oftast ganska långt från andra bigårdar. Och det här har nu blivit klart hos respektive biodlare för några månader sedan.

Nästa år så genomförs testprogrammet. Och i detalj hur det går till det tar vi en annan gång. Men jag garanterar att det är stora krav för att bedömas att det är en plus-drottning.

Alla de här testvärdena rapporteras in till: beebreed-databas i Berlin. Där samlas det in testvärden från många tiotusental drottningar. Och snittvärdena av respektive egenskap bildar grundvärdena för beräkning av avelsvärdena för respektive drottning.

Det här är ett fortlöpande skeende inom Carnica år efter år. Och nu i år har vi utökat antalet testbigårdar med 300%. Och alla tester sker med sikte att hitta varroatoleranta bin utan att göra avsteg på andra egenskaper.

Det här är det vi gör: Vad gör ni??  
Hälsningar
Gidde   


fredag 28 september 2012

SBR har debuterat på facebook.. och ska där berätta vad dom sysslar med


.
Det borde nu vara läge för alla biorganisationer att öppna upp och berätta om mål och inriktning. I de flesta fall så är det EU-medel  inblandade och då bör det rimligtvis redovisas vart pengarna ska ta vägen. Ett annat önskemål är att slutredovisningen ska ske på öppet forum. Så i det här läget kan inte medlemssidor dit bara medlemmar har tillträde användas.  När det gäller det här har det syndats i många år och det är på tiden att det rättas till. Samtidigt så bör huvudorganisationernas möjlighet att omprioritera pengar starkt begränsas. Utan att nämna några namn så har det i år gjort omprioriteringar av en organisation så att i stort sett alla beviljade medel hamnat på andra projekt.  Får vi be om lite skärpning när det gäller sådant här!! 
Hälsningar
Gidde
Observera!! Vi kritiserar inte personer i det här inlägget även om det känns mycket frestande. Vi kritiserar företeelser som absolut inte bör förekomma om man sitter på en förtroendepost. 

onsdag 26 september 2012

Om... bönderna förstod det här för hundra år sedan så varför förstår inte biodlare det nu!!!


För omkring 100 år sedan så förstod bönderna att deras möjlighet att förbättra mjölkproduktion det var avhängigt om deras kor blev bättre. Det enklaste var då att de skaffade tjurar med goda anlag. Resultatet var mycket bra. Tjurarna byttes med några års mellanrum så att man inte fick inavel. Om jag inte minns fel så var det Hushållningssällskapet som var den drivande när det gäller det här.
När det gäller bin så har vi inte nått lika långt. Biodlare inbillar sig att bara för att de har en drottning av god härstamning så är allt bra. Det sägs att tomten är far till alla barnen . Men när det gäller drönare  så tycks allt vara bra hur tokigt det är i verkligheten.  Får vi be om lite skärpning! Detta oavsett vilken ras som det gäller!  Och vi begär att SJV tar tag i det här problematiken . För det är kostnader med renparningsstationer och de kostnaderna måste vi som sysslar med biavel få hjälp med!
Hälsningar
Gidde 

tisdag 25 september 2012

Det är viktigt att vi alla förstår vad som är vad i svensk biodling


Om jag köper några drottningar från vem det vara vill och sedan producerar drottningar från de damerna så är det inte avel som jag håller på med. Det är drottningodling och inget annat. Om jag dessutom friparar damerna så kan jag inte heller påstå att det är en viss ras som jag odlar. Det är helt nödvändigt med lite självkritik och med ett kritiskt öga mot det som vi producerar. Men medvetenheten om det här har försvunnit lång ut i rymden. Vi har en massa som påstår något annat än verkligheten. Om jag inte inseminerar utan friparar så är den produkt jag skapar lite av en bastard. Eller för att vara lite snäll är det en drottnin g med starka inslag av en speciell ras. Att den drottning vi fått fram är en helt underbar dam med hög prestanda i all avseende det är en helt annan historia. Men den historien betyder inte att jag är biavlare. Dit är det en lång och svår väg! 
Hälsningar
Gidde

lördag 22 september 2012

Mångfald skapar mångfald!


 Och det är just detta faktum som har fallit bort i folks medvetande. Om vi i alla lägen är för klåfingriga för att det ska vara format på absolut rätt sätt i vår omgivning då går det åt skogen. Vi dikar ut så att kanterna på våra odlingar ska se så bra ut som möjligt. Sälg och annat sly tas bort för det kan vi inte ha i närheten av våra drömmars åkermark. Hela tiden så inbillar vi oss att vi skapar framsteg, Men låt oss granska aldrig så lite! Varför blir våra vattendrag övergödda? Jo därför att de naturliga barriärerna har tagits bort. Om vi inte dikat ut och slyet tagits bort så hade inte gödningsämnena haft så lätt att komma ut i vattendraget. Det som borde göras är att vi tillskapar barriärer som fångar upp gödningsämnena. Gödningen ska komma till nytta inte skada vattendraget. Med rätt utformning och rätt växter så skulle en typ energiskog lite före strandremsan inte bar göra nytta som broms för gödningsämnena. Det skulle hjälpa pollinerande insekter under vårutvecklingen och inte minst skapa ekonomiska mervärden för ägaren. 
Hälsningar
Gidde 

fredag 21 september 2012

Vem ska ansvara för pollineringen?


Det är egentligen en fråga som bygger på ett stort feltänkande. Låt oss fundera omkring det! Du köper ett fruktträd. Du köper jord för att kunna plantera det på din tomt.  Och du köper gödsel för att det ska växa. Allt det här betalar du för i den mån det inte är ditt eget arbete som det gäller. När sedan fruktträdet börjar blomma så upphör på en gång ditt ansvar. Det behövs pollinering och då ska det inte bara vara gratis utan dessutom så skadar du dina hjälpare genom att bespruta och skada de insekter som är förutsättningen för pollineringen. Så egentligen så borde det vara vapenlicens på alla besprutningsburkar. Om det dyker upp en geting så ska spray-burken fram. För tänk om getingen kommer dig för nära. Och när du ändock köper giftet för att döda getingen så köper du dessutom en sprayburk för att döda bladlusen. Verkligheten är, att om getingen fått leva så hade den plockat bort bladlössen. Samtidigt som du dödar geting och bladlöss så skadar du också en massa insekter som annars skulle ha pollinerat en del av växterna i din trädgård inklusive ditt fruktträd. Visst… mina vänner! Jag överdriver en del! Men tyvärr så ligger det en hel del i det jag skriver. Men det absolut jäkligaste det är att vi inte lär våra barn hur verkligheten ser ut. Var snäll mot naturen så är den snäll mot dig!!!
Hälsningar
Gidde 

torsdag 20 september 2012

Hur ska vi säkerställa pollineringen i framtiden?


 Jag har av olika anledningar funderat omkring hur pollineringen kommer att se ut i framtiden. Om vi ser tillbaka så ser vi att det under ett så kort tidsperspektiv som fem år så har pollineringen väsentligt försämrats. Och med det för ögonen så funderar jag på om vi ska låta detta fortsätta eller om vi aktivt ska arbeta för att antingen vända den trenden eller att i varje fall bromsa den utvecklingen.
För ett antal år sedan så inträffade en händelse som gjorde att jag började fundera ännu mer omkring den här problematiken. Jag hade bin på en gård belägen på en halvö här i närheten.  Mina bin stod på två olika bigårdar med ett avstånd av 300 meter.  Intill den ena bigårdens 4 samhällen hade vi en havreåker med ett starkt inslag av tistlar. Den arrenderande bonden valde att bespruta tistlarna trots att det i åkern också fanns en blommande undervegetation. Och det här är helt mot de regler som gäller.  Dessutom så fanns det en bäck intill åkerkanten dit bekämpningsmedlet läckte ut. Och just den bäcken var binas vatten försörjning. Två samhällen slogs ut direkt, ytterligare ett blev mycket skadat och ett hann jag flytta lite halvskadat till en annan bigård. På min andra bigård så skadades ett av tre avelssamhällen.
Men vad har detta med pollinering att göra? Jo det är så här! Markägaren är en mycket intresserad bär och fruktodlare. Han hade mycket bra kontroll på vad han kunde vänta sig som skörd av sin trädgård. Han fick första året en halvering och de följande åren en markant minskning i förhållande till normalläge. Detta trots att jag hade omkring 20 parningssamhällen och dubbla drönaravläggare på plats, förutom de två samhällen som stod där stationellt.
Det här visar att det behövs inte bara bisamhällen utan också alla de andra insekterna som hjälper till med pollineringen. Besprutningen slog inte bara ut mina fem samhällen. Den dödade också många små hjälpare som finns runt våra bikupor. Det tog dryga tre år innan läget blev något så när normalt.
Hälsningar
Gidde
Har vi råd att inte hjälpas åt med att aktivt arbeta när det gäller de här frågorna?

onsdag 5 september 2012

I år så blir det tre veckor tidigare invintring än vanligt för min del


I år så blir det tre veckor tidigare invintring än vanligt för min del. Det som ställer till det en aning är att jag har en del samhällen som fortfarande har en bra yngelsättning men jag har också de som i stort sett inte har något yngel. Jag räknar med att slå samman omkring 8 avläggare för att få starkare samhällen inför invintringen. Lite fundersam är jag inför att det är så stor skillnad i yngelsättning och vad detta sedan betyder för åldern på vinterbina.  Så min fråga till mig själv är så här är att om jag slår samman nu så kanske de samhällena är starka på våren och jag kan göra avläggare av några av dessa. För ett svagt samhälle på vårsidan det kommer aldrig ifatt och kommer inte att ge mig någon skörd och det är inte heller så starkt att det kan säljas med gott samvete.
Hälsningar
Gidde

söndag 2 september 2012

Det är ganska så besvärligt att bedöma hur starka samhällen behöver vara...


Det är ganska så besvärligt att bedöma hur starka samhällen behöver vara för att kunna övervintras med full säkerhet.  Och det är den dilemman som jag är i just nu. Ett antal avläggare som inte har full styrka dem är det verkligen ingen mening med att satsa vinterfoder på. Så det blir att slå samman och att sedan försöka  att ge tillräckligt med foder. Samtidigt så måste man kolla om även de vanliga samhällena är i det skick att de klarar vintern. Och mina vänner ni kan inte ana hur fort ett samhälle slocknar om inte damen har tillräcklig kapacitet. En sak som är lite bekymmersam i det sammanhanget är när avelsdrottningar faller för strecket . Det som gäller är att räkna ramar som bina sitter på och mängden ännu ej utkrupet yngel. Och i det resonemanget så kommer det också in vad jag vill ha samhället till i fortsättningen. Tror jag på det som avelssamhälle eller är det ett samhälle för produktion. Så mitt problem är att försöka räkna samman och lägga ihop och absolut kolla så att jag på de sista samhällena inte står inför det faktumet att det jag gjorde i början var verkligen inte så genomtänkt. Det här är svår matematik!!
Hälsningar
Gidde