onsdag 28 november 2012

Jag håller på att ladda för årets julmarknader.


Jag håller på att ladda för årets julmarknader. För min del så innefattar det här inte bara att ha honung att sälja utan också att skapa det blickfång som jag använder. Jag har under snart 15år gjort granriskransar att hänga på dörren. Det här började lite av en tillfällighet men sedan så har det fortsatt. Det var en säljare som bodde i samma område som vi i Järfälla som betonade att för att kunna få riktig fart på försäljningen så behövde man något som fångade folks uppmärksamhet. Jag tror nog att det är rätt! Den mannen var den optimala försäljaren. Han hjälpte oss på en marknad en gång och det var en ordentlig uppvisning. Det kom damer som förklarade att de absolut inte åt honung men det hindrade inte att de gick därifrån med både två och tre burkar. Plus en bunt hårdbröd från grann-ståndet. Det var bara att titta på och imponeras av honom!
Hälsningar
Gidde

måndag 26 november 2012

För 14 år sedan så var det ett regnigt år och min fru och jag murade grunden till vårt hus i Roslagen


För 14 år sedan så var det ett regnigt år och jag och min fru murade grunden till vårt hus i Roslagen. På grund av fukten och kylan så fick jag ordentligt ont i ryggen. Det gjorde så ont att jag funderade på om jag skulle trilla ner från byggställningen om jag flyttade fel fot åt fel håll. Det var verkligt kämpigt! Så kom då huset och solen! Det var den 6 juli det året! Med solen så kom också svärmarna ! Och som bitillsynsman så var det bara att gilla läget! Det var fem svärmar i mitt närområde. Och ingen annan som ställde upp och hjälpte till. Den sista svärmen satt högt upp i en gran så den tog jag ner med hink på en stång. Bi-jackan gled upp i ryggen och det hittade bina. Säkerligen över 20 stick just i svanken. Men svärmen kom ner och även jag från stegen. Väl hemma så var min fru arg! Att ta så många stick helt i onödan, det var enligt henne helkorkat. (Helt riktigt!) Efter gaddborttagning och sprittvätt av sticken så blev det sängen på direkten. Efter en natts sömn så vaknade jag till en tillvaro utan smärta i ryggen. Det var helt underbart! Det råder ingen tvekan om att det var sticken som tog bort ryggvärken, men mina vänner jag rekommenderar inte att ni prövar. Det kan gå helt snett med allergi och annat elände.
Hälsningar
Gidde 

lördag 24 november 2012

Jag skrev om att inte bina talade samma språk beroende på var de kom ifrån!


Jag skrev om att inte bina talade samma språk beroende på var de kom ifrån! Och det är verkligen bekymmersamt! Men det som är tusen gånger mer bekymmersamt är att vi har styrande i det här landet som inte förstår Svenska språket. När det gäller naturresurser så får man verkligen inte blunda för det som måste göras för på sikt så blir detta vansinnigt dyrt! Om vi tappar biodlingen så barkar det utför med en enorm hastighet! Nu i år så var det inte något gynnsamt år för pollinering men det är inte någon ursäkt för att en enorm massa av Svenska äpplen är skeva och visar alla tecken på att pollineringen inte fungerat tillfredställande. Vi ser också på olika bär att pollineringen ligger på en bottennivå! Och min fråga är: Har vi råd att vara så nonchalanta? Hur mycket kommer det att kosta att bygga ifatt det som vi nu förlorar? Och ingen ska berätta för mig att de styrande inte känner till verkligheten! Det här är frågor som är av sådan vikt att ansvarig minister bör avskedas med omedelbar verkan!!!!
Hälsningar
Gidde      

onsdag 21 november 2012

Nu börjar tillvaron bli lite förvirrande!


Läste om en biforskare som påstod att binas dans var olika bland de olika bi stammarna  Låt oss fundera så här. Om binas dans är olika så borde rimligtvis också binas övriga språk också vara olika. Jag kan mycket väl tänka mig att bina här i närområdet (Skandinavien och norra Europa) ”talar” en viss dialekt men att de förstår varandra ganska så bra. Men … det har blivit importer på väsentligt större avstånd hit till Sverige (Argentina, USA) för att nu nämna några. Och det här tycker jag inte är så värst bra! Borde det inte vara lite krav på hemspråksundervisning även när det gäller bin. Och rimligtvis så bör detta ske genom ansvariga myndigheters försorg. Samtidigt så bör vi begära att all illegal invandring blir föremål för ordentlig granskning. Och att normal straffet för att medverka till något sådant bör var fängelse. 
Hälsningar
Gidde  

söndag 18 november 2012

Kompromisser ???


 Om man ser på biodlingen så är det mesta en form av kompromisser. I varje fall så upplever jag det så. Det som är bekvämt för biodlaren är inte det som är optimalt för binas överlevnad. Låt oss fundera omkring bikuporna! Det som är enkelt att tillverka för biodlarens leverantör är inte det optimala för bin. Plastkupor är lätta att tillverka och det är lätt att övertyga biodlare om att isolerade kupor det är det som bina verkligen behöver. Isolering där det verkligen behövs är nästan något av en slogan. Men verkligheten är att bin är insekter med helt andra livsbetingelser än oss människor. Det blir ingen stor skillnad om du övervintrar bin på träkupor eller plastkupor. Bin värmer det som de behöver värma! Det talas om värmeförluster och kondenszoner och en hel massa annat tjafs som inte har med verkligheten att göra när det gäller insekters överlevnad.
Problemet för bin är fukten och det som följer på det nämligen möglet och jäsning i foder. Det är detta som är det stora problemet i ett bisamhälle. Men om man inte vill förstå orsak och verkan då är det problem.
Om man väljer att testa med några samhällen så kommer man att upptäcka att det som skrivs i biböcker mycket väl kan ifrågasättas. Se till att det som ni nu upplever som problem i framtiden mer och mer kan upplevas som något positivt. Det är på det sättet som utveckling skapas!  
Hälsningar
Gidde     

onsdag 14 november 2012

För år 70 år sedan när jag började intressera mig för bin .....


För år 70 år sedan när jag började intressera mig för bin så var bina verkligt ojämna. Det var synnerligen sällan som vi hemma hade bin av typen vi är snälla och glada och trivs med husse och alla andra i familjen. Det var ofta som vi belönades med stick när vi kom inom binas-flyg sektor. Problemet var att bina stod intill trädet med de godaste äpplena. Dåtidens kupor var ofta halmkupor och rätt skötta så var det här bra kupor för övervintring. Tekniken för att få större utrymme var ofta att det sattes en förhöjningsring under kupan oftast ungefär 15 centimeter hög. Och skattningen skedde på den tiden genom trumning. Där man fick bina att lämna kupan och gå över till en annan kupa genom att trumma på den liggande kupan.  Det var ett stort steg framåt när en liten skattlåda storlek med en 8 ramars lågsvea placerades över matarhålet och vi var mycket lyckliga när damen inte gick upp i skattlådan och vi fick verkligt fina utbyggda ramar med honung. Och bina på den tiden var som regel svarta och ofta med ett humör som gjorde skyddskläderna helt nödvändiga i alla lägen. Men det var synnerligen sällsynt med handskar på dåtidens biodlare. Skördarna var oftast väsentligt under 10 kilo och genom sättet att odla bin så var det ofta mörka ramar. När jag nu läser om att bevara det ursprungliga biet så är det för mig lite problematiskt. Det köptes drottningar redan på den tiden från utlandet,så jag blir fruktansvärt tveksam. Bin flyger och svärmarna drog iväg eller kom till våra kupor. Så vad var det som vi hade i kuporna egentligen? Var det hedbin från Tjeckien eller gula från Italien eller var det Nordiska. Helt klart så var det värsta sortens bastarder! Som ibland jagade en liten kille runt gårdsplanen! 
Hälsningar
Gidde

fredag 9 november 2012

Vi inom Carnica brukar här på bloggen säga att vi inte kritiserar personer,


Vi inom Carnica brukar här på bloggen säga att vi inte kritiserar personer, Vi kritiserar företeelser! Vi blir lite fundersamma när vi i Bitidningen läser om SVENSKA  BIPRODUKTER  Där berättas om APIPOL KOMBIKUPA.  Låt oss tänka att det här får genomslag här i Sverige!! Och vad leder det till! Som jag ser det så kommer vi att tappa biodlarkompetens. Vi kommer att öka risken för att få in diverse sjukdomar. Och det här kommer att satsas på ställen där stordrift är det mest lönsamma. OCH DET VÄRSTA AV ALLT DETTA SKA TYDLIGEN TILL EN DEL FINANSIERAS MED EU MEDEL Inte med bästa vilja i världen kan jag få till det att detta skulle vara gynnsamt för svensk biodling och Svensk Natur.
Har vi jobbat i årtionde med biavel och att utveckla biodlingen och sedan kommer sådant här uppdykande! Det här är väl mycket lång över gränserna för det vi vill ha här i Sverige!  
Hälsningar
Gidde 
   

lördag 3 november 2012

Årets testresultat för testbiodlingen är nu säkerligen klara..


Årets testresultat för testbiodlingen är nu säkerligen klara men jag tjatar inte på de avelsansvariga att få förhandsbesked om hur det gått! Det verkligt spännande är när avelsvärdena för drottningarna är beräknade och kommer att dels publiceras på databasen i Berlin och dels så hamnar de hos Robert innan de kommer till oss andra.
Det är en ung dam som på ett annat forum försöker att berätta om att friparning över alla avelsgränser är det enda som är bra för bina. Och det är klart att till en del så är friparningen bra. Men… bara om man hela tiden uppdaterar drönarmaterialet.
Varje omgång testdrottningar ger också respektive testvärd mellan 6 till 9 tänkbara drönarmormödrar.  Och dessa damer kommer från varroatoleransavel projekt. Det borde rimligtvis vara ganska bra gener på dessa damer. Men de går inte direkt ut i vår avel! Först ska dessa damer testas och sedan ska deras döttrar testas efter att de parats på någon av våra parningsstationer. Det är först efter att detta är klart som det kan bli fråga om att använda någon dam i aveln. Det här är jobbigt och tidsödande men det är den enda möjligheten om vi ska få bra bin!
Hälsningar
Gidde

fredag 2 november 2012

Detta med varroan!!


 I samband med slutskattningen i slutet på augusti så gjorde jag en slumpmässig varroa-kontroll med florsockermetoden. Rimligtvis så borde varroatrycket i samhällena vara högt. Nästan alla drönare är utkrupna det är bara några enstaka celler kvar.  Jag satsade på hälften av samhällena i bigården det vill säga fem stycken. En deciliter bin motsvarar omkring 300 bin och jag ville ha klart för mig hur läget i bigården var. I samtliga samhällen så var antalet varroa när jag tog prover i skattlådorna noll. När jag sedan kollade i yngelrummen så blev resultatet på de första 3 samhällena en till två varroor på det 4 ingen men på det 5 samhället så hittade jag 3 i yngelrummet. Jag skulle egentligen enligt en del kunnat låtit bli att varroabehandla men samtidigt gjorde tanken på mina biodlande kollegor gör att min behandling med Apistan ändå gjordes i samband med vinterfodringen. Har man varroa så har man skyldighet att behandla och någon minsta gräns känner i varje fall inte jag till. 
Hälsnigar
                         Gidde