söndag 6 oktober 2013

Jag skrev om påverkan i olika sammanhang..... Låt mig fortsätta!!

Tror det var Marie som föreslog att vi skulle plantera träd som lämpliga för bina under dragsäsongen. Det är en mycket bra tanke som vi borde utveckla vidare. Och den fråga som vi måste ställa oss är varför kommuner och andra inte tar till sig den erfarenhet som trots allt finns. Låt oss begära att de träd,växter som planteras ska ha positiva förtecken när det gäller biodling. Det är verkligen inte för mycket begärt med tanke på den nytta som bina gör för naturen. Så... låt oss göra så här! Varje gång som vi hör eller förstår att träd och växter ska planteras så berättar vi om det enda rimliga. Det ska vara: VÄXTER  SOM ÄR ANPASSADE FÖR BINA BEHOV!  Det är en mycket rimlig begäran.  Gidde  

torsdag 3 oktober 2013

Visst är det spännande.....!

Under veckan så kom den nya Bitidningen. Jag läser igenom den en gång och kan konstatera att en hel del av det som står där inte stämmer med den erfarenhet jag tycker att jag har. En del av det som skrivs stämmer inte med det som skrivs på ett annat ställe. I varje fall så är det så som jag upplever det. Mycket av detta beror på hur olika vi uppfattar det skrivna ordet. Och vilken relation du har till två saker. Dels till vetenskaplig forskning och dels till beprövad erfarenhet. På ett ställe i BT så står det att bina inte påverkas även om de flyger på grödor med betat utsäde och samtidigt så minns jag när jag i somras satt på ett tak på tomten och talade med en biodlare vars bin flög ut på förmiddagen och sedan till stora delar försvann troligtvis på grund av sprutförgiftning. Och betonade biodlaren. Bönderna som sprutar gör det helt efter det regelverk som gäller. Under veckan så ska jag (om förkylningen medger) gå och se filmen "Inte bara honung"! Det berättas mycket om den när jag möter "bifolk" så det kommer att bli spännande.

Och det är det här som jag vill få er att fundera omkring! Allt det vi läser och hör påverkar oss mer eller mindre. Det kan gälla biodlingen som sådan eller bekämpningen av varroan. Och det svåra i den ström av information som sveper över oss är att ta till sig det som just jag har nytta av att förstå. Jag måste erkänna att jag inte klarar av att fullt ut ta till mig det bästa av det mesta och min fråga till er. Klarar ni det? Gidde

När jag läser det jag skrivit här så är det en lite resignerad attityd som jag redovisar. Men ibland så måste vi ta till oss den lite mörka sidan av vår verksamhet.

  Har ni skickat in medlemsavgiften till Carnica Gruppen? Så ni är med från start 2014!

söndag 29 september 2013

Jag brukar inte skriva om personliga grejor....... Men!!

Hej alla! Jag brukar inte skriva om personliga saker som inte har anknytning  till bloggen! Men i dag så måste jag göra det. Jag fyllde 80 år nu den 28/9. Och det skrevs och det ringdes på telefon. Och överhuvudtaget så var det en massa folk som hörde av sig. Naturligtvis så blev jag både glad och nästan lite lycklig! Själv upplever jag mig som lite av en "Surkart" men det är trots allt många som följer mina inlägg. Och det gör mig verkligt glad. Och alla ni som hörde av sig på något sätt!  Låt mig säga tack till er på det här sättet!! Verkligen ett stort tack!!

Biodling är i sig själv mycket komplex om den ska bedrivas med någon framgång och det går inte att berätta om allt som behöver berättas på några korta inlägg. Det är svårt att täcka in allt som borde berättas. Det har talats om att skapa en utbildningsstege och det tycker vi är en bra tanke. Men min fråga är! Vem ska göra det och vem ska bedöma vad som är rätt eller fel av allt som berättas. Det är ett stort problem och den första frågan  borde vara: Hur, var och när ska det här påbörjas???    Gidde

Och!  Tack alla!

torsdag 26 september 2013

Jag funderar hur jobbigt det är med att byta rammått.....

Under flera år så har jag arbetat med två olika rammått, men nu så börjar jag ha nått vägs ände. Det är jobbigt med att inte kunna byta lådor fullt ut. Det är vansinnigt tungt att lyfta en LN-låda, det som inte var något problem för några år sedan. Men det har ännu en baksida. Om jag gör avläggare så är inte HLS formatet så intressant för kunderna, så på något sätt så måste jag lösa det här problemet. Kanske jag ska börja med något som man kan kalla startavläggare. I min tankevärld så är det en avläggare på HLS låda som ger en möjlighet att tillsätta en drottning, med en ordentligt massa bin och en hel del yngel. En sådan avläggare på HLS format kan då tillsättas till LN o Norsk om man inte som jag nu funderar på att satsa på HLS formatet helt genomgående. Så kanske jag för framtiden satsar mer på att få fram drottningar, och sedan levererar dem som små avläggare. Vad tror ni om tanken mina vänner?  Gidde

måndag 23 september 2013

Orken är inte vad den varit............

I år så fick jag den första svärmen som har tagit sig ut ur mina spärrade kupor. Jag jobbar med högbotten med stående spärrgaller som som är stängt under svärm-säsongen och naturligtvis under vintern för att hindra mössen att ta sig in. I år så slarvade jag på ett av mina samhällen att stänga ordentligt och då gick det ut en svärm. Det var den första svärmen på femton år som lyckats med det! Den här togs in på en LN-låda och jag bytte drottning med en miniavläggare som står på en HLS-låda. För invintring så hamnade en LN-låda till på samhället, så att bina skulle ha något att lägga foder i. Första foderhinken satte jag på lite av slentrian när samhället intill fick foder. Tanken hela tiden var att flytta samhället till en annan bigård, som ligger tre kilometer bort.
Idag var handkärran framkörd med nätbotten på plats och jag satsade på att lyfta upp kupan på bottnen för att kunna transportera den vidare med släpvagn till den nya platsen. Men... det var tungt, mycket tungt. Två centimeter orkade jag lyfta, men sedan var det stopp. att lyfta upp den på kärran det var otänkbart. Gubben börjar bli gammal! För tio år sedan så hade det inte varit tungt en gång!

Visst så går det bra att invintra med plyfakupor och eventuellt med en huv över, men jag gillar att ha lite bättre skydd för bina. Så jag satsade på att sätta dit en pallrams-kupa. Så det blev att lirka dit en bottenplatta. Och tro det eller ej bina höll sig lugna medan jag knuffade in en högbotten istället för Nackabottnen, och så blev det fluster och pallramar på plats. Och till sist så fick bina den andra foderh inken.

Är det inte lite konstigt? Det finns bisamhällen som sprutar ur kuporna så fort du lyfter på locket och så finns det bin, som tillåter att ytterkupa byts ut runt dom utan att flyga ut och störa arbetet!  Häftigt!!  Gidde

fredag 20 september 2013

Det här trodde jag inte skulle hända!

För några dagar sedan så skrev jag om cementhonung. För egen del så har jag inte haft några problem med detta ända tills i år. Att få ett mindre antal  ramar typ 5 till 10 som har en del av ytan med cement honung har jag inte upplevt som något problem. Det var så marginellt tyckte jag!  I år när min skörd var typ nästan min sämsta så smäller det till. Jag gör samhällena klara för invintring och räknar med att draget är slut så varför vänta. Men så kommer det lite regn. Inga mängder men i alla fall. Några dagars sol och så någon regnskur till. Och så märker jag att bina har kommit igång med ett ganska så bra drag. Ok! bra tycker jag! Det kan bli några kilon till som jag kan ta när jag ska börja inmatningen. Och det här blev det! Cementhonung rubbet! Och det är ju så att om du har vanlig honung i ramarna så gör den cementhonung som du får att det blir mycket svårt att ta tillvara den normala honungen. Det verkar fungera så att cementhonungens kristaller också påverkar den andra honungen. Så nu har jag ett hundratal ramar med cementhonung som inte går att slunga. Av det här så har jag omkring 50 kilo som sitter på snygga bra ramar så de borde vara möjligt att sälja den som kakhonung,men.... jag vet inte hur den kommer att se ut och eller smaka när den kanderat färdigt. Jag skrev tidigare om att sälja honung på rot. Javisst! Men jag måste se först om den är så bra att jag kan släppa iväg den med gott samvete.   Gidde


måndag 16 september 2013

Jag sniffade in doften från slungan....!

Jag sniffade in doften från slungan och det luktade höst. Hösthonung har verkligen en speciell smak och doft. Nu någon vecka framöver så blir det ett kämpande med att få loss så mycket honung som möjligt ur ramarna. Det finns alldeles för mycket cementhonung i lådorna och det är inte speciellt roligt. Jag har äntligen lärt mig hur jag ska veta vilka ramar som det är cementhonung i utan att avtäcka dem först. Det är bara att känna med fingret mot täckvaxet. Känns det mjukt typ moget äpple så är det läge för att avtäcka för då är det möjligt att slunga den ramen. Ska testa vad som kan hjälpa mig att få loss honungen, typ uppvärmning. Det här jobbet är det jobbigaste på hela biåret!  Det ger alldeles för lite honung mot det arbete som erfordras för att få till det.  Gidde

lördag 14 september 2013

Det kändes lite av desperation!!

Jag arbetar med invintringen och i det sammanhanget så kollar jag att bina fortfarande har yngel dels för att kunna bedöma när jag ska varroa-behandla. Och dels för att invintra ett samhälle som inte har någon äggläggande drottning, det känns meningslöst. Jag har kollat nu under hösten så att jag sett att alla samhällen har haft yngel, men just i dag på det första samhället där var det tomt. Det fanns inte täckt yngel och det fanns inte heller några späda larver. Samtidigt så var reaktionen på bina sådan att jag visste att det borde finnas en dam där. Två lådor noga genomgångna, men ingen dam! En vända tillbaka, ingen dam! Full genomgång ännu en gång. Tiden gick och jag visste att jag måste hinna mycket mer än att leta en "skiten" drottning! Men sedan så kom ett komihåg från flera år tillbaka. En god Vän och Mentor sa en gång! Stanna upp och vänta lite, så kommer damen att börja röra sig. Så jag lämnade den öppna kupan, drack lite vatten och plocka i ordning för att invintra de andra samhällena. Och väl tillbaka så går damen på den första ramen som jag lyfter. Och när jag tänker på saken så har det hänt tidigare. Damerna gömmer sig och bina gömmer damerna. men bins minne är mycket kort så efter en lite paus börjar damen röra sig och blir lättare att hitta.  Gidde    

tisdag 10 september 2013

Kan cementhonung säljas som kakhonung?

Min skrivning om att sälja honung på rot råkade hamna på tema cementhonung i ett forum och det har jag funderat omkring i många år. Det förefaller som att problemet med cementhonung dyker upp varje år men på olika platser. Och min fundering är så här! Vi har många människor som kommer från andra kulturer och de har helt andra smakpreferenser än vi har. Ofta så får jag på marknader frågan om jag har oslungade ramar att sälja. Och de kunderna berättar ofta om hur de i sitt hemland köper just kakhonung. Frågan jag vill ställa till er är. Är det någon av er som säljer cementhonung som kakhonung till dessa personer. De har som jag skrev andra smaklökar än vi, så för deras del så kanske Granbarrslusens honung är en delikatess.
Prisbilden skulle i så fall börja lite över hundra kronor och uppåt. Och detta med ram och allt. Det vill säga på rot!!  Gidde

söndag 8 september 2013

Att köpa honung på rot!!

Ett av de stående skämten mellan biodlare är just detta:" Att köpa honung på rot"!  Och om man ser det från den praktiska sidan så är det både bra och dåligt. Om jag skulle köpa honung som är kvar i ramarna så blir det ganska säkert lite funderingar omkring hur mycket honung man kan förvänta sig från ramarna. Dels så försvinner vikten av täckvaxet och i det så finns det en del honung. Så det är inte så enkelt så man kan väga ramen före och efter slungningen. Och är det tunna och lite äldre ramar så blir andelen täckvax och med det spillhonung ganska så stor.
Fördelarna med att sälja respektive köpa honungen i ramarna är att du som köper har god kontroll på hanteringen av honungen. Du ser hur ramarna ser ut och du vet att hygienen vid honungshanteringen blir som du vill ha den. Du som säljer slipper att själv sköta honungshanteringen, och det kanske inte är det som du gillar bäst. Det är ju detta med kladdet som en del säger är det värsta.  

En sak som tidigare har anförts mot att hantera det på det här sättet är detta med smittorisken. För det är ju onekligen så här att en del bisjukdomar i varje fall teoretiskt kan spridas genom den här hanteringen. Men den risken finns samtidigt i ännu större grad när "låneslungor" cirkulerar bland biföreningars medlemmar.

För egen del så föredrar jag att få honungen i ramarna framför att få den levererad i hink. Även om det är jobbigt att avtäcka o slunga så vet jag att hanteringen av honungen blir som jag vill ha den och för oss som säljer direkt till kund så är detta viktigt.  Gidde

fredag 6 september 2013

Det är bara honungsvatten i ramarna!.......så är det lätt att få problem med jäsning

I går så var jag i Norrtälje Biodlarförening och satt och snackade med Curt en av de verkliga profilerna i den föreningen. Och naturligtvis så kom vi in på det väder som vi har nu här i Roslagen. Under säsongen har det varit rena "ökenvandringen" och nu in i september så har vi ner till 7grader på nätterna men över 20 grader på dagen. Jag har sett på kuporna att det varit bra flygning men jag rör inget bara för att vara nyfiken. Har funderingar på att vänta till det är dags att fodra. Men samtidigt så tänker jag på Curts kommentar i går. "Det är bara honungsvatten i ramarna så det går inte att slunga"! För första gången under alla år så har jag tanken att ta med refraktormetern ut i en av bigårdarna och mäta på plats. Det måste ligga på ordentligt under 20 strecket och det gäller att se till att honungen hamnar i slungrummet direkt eventuellt med en avfuktare igång. Såhär års så är det lätt att få problem med jäsning. Dels på grund av hög vattenhalt men även att det finns mycket mögelsporer i luften. Gidde

tisdag 3 september 2013

Hur kommer det här att gå??

Det råkade bli 4 miniavläggare som blivit kvar i "Barnkammaren". Där går det en drottning i varje med varierande dignitet. I Ettan så går en drottning med synnerligen fina anor. I Tvåan så finns en dam med god fart, hon är en dotter av importen förra året och parad på Djupa parningsplats. Trean är en Adelsö 16 avkomling som nu har kommit igång riktigt, hon är parad här hemma. Och Fyran är en dam från en Apidea med moder från importen förra året och parad på torpet. min egen parningsplats.

Och nu till mitt problem! De här damerna går på miniavläggare. Det vill säga på HLS-lådor, Äggläggningen är bra på samtliga. Men Fyran startade jag upp i veckan som gick, så där finns det bara ägg.

Frågan är för min del! Hur ska jag göra för att få de här damerna att övervintra? Jag vill så gärna ha dem alla kvar till nästa vår men det är en mycket bra fråga hur gör jag? Har ni några bra ideer?  Gidde

lördag 31 augusti 2013

Ibland så bommar jag! Förlåt!!

Det händer att jag får kommentarer som jag bommar att besvara. Och det är bara för mig att lyfta biodlarkepsen och be om ursäkt. Jag fick kommentarer om att currylinjer inte finns och det kan alltid diskuteras. Men låt det vara så här att i min sinnesvärld så finns currylinjerna och det verkar som om mina bin håller med mig. Och för min del så räcker det fullt ut! Att vissa bisamhällen inte mår bra på en del ställen det har de flesta biodlare upplevt och om jag då med enkla medel kan kolla det innan jag ställer dit samhället så är det väl ganska så bra. Jag flyttade senast i förra veckan ett samhälle som egentligen stod bra till ur alla synpunkter men som när jag kollade stod över en bergspricka. Tre bra drottningar har kämpat men inte lyckats att få samhället på topp. Ska bli spännande om den fjärde drottningen lyckas bättre på den nya platsen en dryg meter snett åt sidan.

En annan fråga var hur jag silade vaxet. Låt mig berätta så här! Jag smälter vaxet i en plåthink stående i vattenbad i en så kallad pannmur. Sedan silar jag genom ett finmaskigt insektsnät ner i en Biforhink där jag har lite varmt vatten i botten. Jag ställer den hinken på cellplast så den ska svalna så sakta som möjligt. Föroreningarna sjunker ner i vattnet under och det som blir kvar brukar jag hugga bort med en yxa.
Ofta så blir vaxet så bra att det kan skickas för valsning direkt, men ibland så smälter jag om det en andra gång. Vi har det så bra att kunna skicka vaxet gemensamt till valsning och då får vi det särbehandlat så att det inte dyker upp vax med höga nivåer av bekämpningsmedel. Det här fungerar bra. Att smälta ur gamla ramar lönar sig egentligen inte. Varje år så eldar jag ett antal hundra ramar. Det är enklare att såga och spika nya. Gidde

onsdag 28 augusti 2013

Visst är det spännande, detta med invintring!!

När vi läser på olika forum hur man ska invintra så blir i varje fall jag mycket förvirrad. Jag gör troligtvis som vanligt. Med en skillnad, jag kommer att minska till 9 ramar i mina 10 ramars lådor. och egentligen så är det inte heller nödvändigt för jag har aldrig mögel i mina kupor. Men jag retar mig på att den bakre ramen i en del kupor blir lite grå och det gillar jag inte. Jag arbetar ju alltid med toppventilation och dessutom med varmbygge. Om jag eventuellt hade gått över till kallbygge så skulle risken för mögel minskat ytterligare men jag upplevde att det var ett för stort att ändra så mycket på en gång för en gammal man.

Och så till frågan vad som jag gjort hitintills i höst. Efter en urusel skörd så var slutskattningen "lätt" att göra, men gud vad tråkig. Ynglet sattes ner i undre lådan och ramarna i övre lådan sattes dit med några ramar som hade honung kvar
Matning
. Jag sätter dem som regel längst bak. Det kom ju några dagar med fint flygväder så bina drog på den sista blomningen. Men det kommer knappast att påverka skörden så många hektogram. Det är fortfarande inte helt klart med alla drottningbyten men det bör vara under kontroll i nästa vecka. Och det skönaste av allt kommer att bli när jag kan diska slungan och ställa under den. Som min gamle vän Tommy brukade säga: Det går väl an att vara biodlare,bara man slapp det där kladdet! Gidde

 

söndag 25 augusti 2013

Det börjar bli dags för sammanfattning!

Vi närmar oss den dag då vi kan sammanfatta biåret. För min del så var dödligheten som vanligt mycket låg, så där kan jag inte gnälla. Våren blev sen men det verkar som bina hade haft det klart för sig hela tiden. Fodret räckte till utan problem och starten på yngelsättningen var verkligt bra om än lite senare än vanligt. Men så kom torkan och när inte nattfukten räckte till så började nektarflödet att minska väsentligt. Jag blev personligen lite av desperat när vecka efter vecka passerade men inget regn kom. Men för omkring 4 veckor sedan så kom det nästan 50 millimeter över tre dagar. Det blev lite av en vändpunkt men helt klart så var det för sent. Det tar tid för blommor att komma tillbaka och en del kommer inte igen för de har blommat över. Drottningodlingen fungerade ganska så bra och jag har provat lite andra vinklingar under den här säsongen. Och nu under vintern så ska jag försöka sammanfatta och lägga upp planerna på vad jag ska testa nästa år. Att det blev en i särklass mycket dålig skörd det får jag försöka att överleva om det nu går!  Gidde
Drottningtillsättning med sprit. Det fungerar det också!

tisdag 20 augusti 2013

Där var två damer!

Jag skrev om Damernas Ryska Roulett.  Dottern som jag berättade om, där jag klantat mig med att inte ha rensat bort pollenramar. När jag gjorde det jobbet då så stod jag länge och plockade fram o tillbaka med ramarna och passade också på att märka en dam som jag hittade.

I dag så ville jag se om damen jobbade som jag önskade. Det var bara det att där gick två damer! En lite mindre i den nedre lådan och en fullmatad i den övre och den senare hade märkningen. Det ska bli spännande att se vad som händer. Vilken dam kommer bina låta vara kvar till invintringen? Det är omöjligt att veta vilken dam som är ungdrottningen. å det är bara att vänta och se. Gidde

måndag 19 augusti 2013

Stilla byte...

Jag hade länge ett samhälle som jag kallade "Gammelmor"! Starten var en svärmdrottning från mitt första biodlarår. Men det dröjde flera år innan jag fattade hur bra den damen/ linjen var. Första damen i det samhället blev 6 år gammal innan hon byttes genom stilla byte. Just då var jag bara förvånad men längre fram så förstod jag hur bra det var. Den sista i den sviten av damer tog jag bort för byte just i kväll. Det känns vemodigt men något som jag måste göra. Men för 6 år sedan så inträffade det jag ska berätta nu!
Samhället Gammelmor hade en äldre dam som jag verkligen gillade nästan älskade. Ett år drog bina upp en drottningcell och rent reflexmässigt så rev jag den. Drottningen gick på ramen intill och jag gjorde en 5 ramars avläggare med henne. Jag var ju så inkörd på att det stora samhället skulle dra upp en ny drottning. För det fanns ju yngel i alla slags ålder. Enligt mig just då inga problem!
Avläggaren stod vid sidan om det stora samhället och drottningen lade ägg i god fart. En drottningcell dök upp på ytterrams insida mot ena ändan Och larven var uppmatad så att den närmade sig täckning. Storleken på larv och tiden som gått var vad jag kunde bedöma rätt. När jag efter 2 dagar skulle kolla att cellen var OK så var den nedbiten. Det fanns tydligen en vilja att behålla den gamla Damen. Efter tre dagar så var där en ny cell och allt upprepades, men nu hann cellen att bli täckt med god marginal. Samtidigt så gjorde jag den pinsamma upptäckten att det stora samhället inte dragit upp någon ny drottning. Utkrypande bin men ingen utkrupen drottningcell och inget spätt yngel. KATASTROF!! med stora bokstäver. Ingen Drottning på gång och problemet var stort. Tredje gången jag såg en cell så hade jag gett upp. Jag hade fullt upp med annat jobb och här var det kört tack vare min klantighet. Efter en månad vid skattningen så hade det stora samhället över  50 kilo honung och den gamla drottningen i avläggaren var borta men det fanns en ny  drottning med nästan tre ramar yngel. Sammanslagning och jag var hellycklig! Ett stilla byte och jag hade fått se det på nära håll!  Gidde


 

fredag 16 augusti 2013

Damerna spelar rysk roulett

Damerna som jag funderar på att byta verkar inte vara helt samarbetsvilliga. Jag har en klar lista på hur jag vill att det ska se ut, men icke sa Nicke, det är inte mycket som blir som jag tänkt mig. Pontus som vi kallar ett samhälle hade bytt själva. Det var inte planerat!  Nästa var sista samhället efter Gammelmor och där fungerade det, Hon sitter burad. Och sedan ett mysterie! Damen är hur bra som helst i just det samhället, stilla byte gång efter gång och hög produktion, men att odla efter henne är en ren katastrof. Ingen fart och ingen produktion. Byte? Nja kanske! Min Singer Dotter7Dotter hängde på gärsgården, det var byte som gällde. Jag har skattat några ramar under säsongen, men inga stora mängder.Nu så snittade hon bland de bästa i bigården hitintills, men det var en "persons" blandning med yngel och honungsramar. Så hon klara sig från "tumtrycket"! Men jag funderar Det är jobbigt med bin som blandar honung o yngel som det samhället gör!

Men det finns en sak som är spännande i den bigården. Det började med att jag för flera år sedan fick tre drottningar av Hans o Inger Lindberg. En av damerna försvann vid tillsättningen. Tvåan var avelsdrottning och som sådan mycket bra, liksom hennes döttrar och deras döttrar.Men det tog slut för tre år sedan. Trean hade gått i en bigård och genom stilla byte varit kvar hos mig. När jag sedan började odla efter den damen så upptäckte jag vilken underbar dam det är. Hennes Dotter står vid sidan och har de senaste två åren varit den som gett avelsmaterialet. Men i år så hände det som inte får hända. Bägge samhällena satsade på stilla byte. Det fungerade bra för det äldre samhället. Men för det andra samhället så hade en klantig biodlare inte sett till att det fanns ramar för damens äggläggning. En fruktansvärd massa pollenramar var i vägen. Nu efter rensning ska det bli spännande om den damen kan skapa ett övervintringsbart samhälle. Det är inte många veckor kvar! Vad tror ni! Klarar hon det?

Det är mycket av Rysk roulett i just den bigården! Damerna gör lite som de har lust till. Och just i år med stark torka så blir det ännu mer lite av ett lotteri. Det är jobbigt! Men också otroligt spännande!  Gidde


tisdag 13 augusti 2013

Diskar ni hinkarna utvändigt??

Det är en lite oförskämd fråga, men den har sin realistiska bakgrund! Jag började som 17-åring på ett slakteri o charkuteri. Verkmästaren där var en inbiten biodlare och en mycket just och rak person. I den branschen så består de första åren för unga män av att diska och hålla rent. Jag upptäckte mycket fort att det enklaste var att se till att göra rätt från början och att sedan inte fuska för den mannen han såg det han borde se och det var inte lönt att göra något dåligt jobb! Ett av mina stående uttryck under de åren var: Jon! " Visa mig hur du vill ha det gjort", så får du det gjort så i fortsättningen! Det första som han visade var hur man diskar hinkar. Mycket noga på insidan och sedan lika noga på ut sidan. För som han sa, hinkar ställer man i varandra och det gör att utsidan är lika noga som insidan.
Det blev lite av en fix ide" för mig! Jag skulle göra allt minst så bra som "Jon" begärde. Slaktade vi så var det det som gällde. Lika snabbt och lika bra som någon annan. Styckade vi så var det samma sak.

Och så till frågan, vad har det här med biodlingen att göra. Jo det skrivs om honungshanteringen på facebook. Och oavsett att det kanske inte behövs diskas fullt ut så mycket som jag gör så tror jag att Jon håller koll på mig. Jag riktigt hör:" Du diskar väl utsidan"!  Gidde

fredag 9 augusti 2013

Biodlarns och binas minne ser mycket olika ut! Kanske snart någon börjar tala om bisamhällets själ!!

Nu på morgonen så var det ett stilla sommarregn när jag tittade ut på morgonen. Att regnet var månader försenat det hjälpte verkligen inte upp humöret. Jag väntade nämligen på bitillsynsmannen för att besikta några avläggare som ska säljas. Det hade naturligtvis kunnat gå att genomföra jobbet när det klarnade upp en aning. Mulet men inget regn! Men det var en sak som bromsade mig och det var detta att aldrig jobba med bina vid regn o åska. Det är en urgammal regel och just i det här fallet så var den riktigt viktig för mig. Visst så kan man genomföra  den genomgång som behövs för en besiktning även om det hänger regn i luften, men bin har en säregen förmåga att komma ihåg när man har varit lite för brutal mot dom. Javisst rök hjälper till att genomföra jobbet men bina minns att någon varit jobbig med dom.  Det här hänger med i flera bi-generationer oavsett om du byter drottning under tiden. Verkligt konstigt!  Och om jag tänker att sälja de där avläggarna och jag vid besiktningen stressar upp humöret på dom så kommer de nya ägarna att tycka att jag sålt bin till dem med ett verkligt dåligt humör.

Och så till detta med Biodlarens minne! För ett antal år sedan var vi i Jönköping och Kerstin Ebbersten  berättade att bin hade ett minne inom samhället ungefär som jag berättat här. Just då så var jag inte speciellt mottaglig för det budskapet så jag tog det hela med en viss tveksamhet. Men under åren så har jag ibland funderat i de här banorna och under den här säsongen så har två olika biodlare oberoende av varandra hävdat samma sak. Så nog har bina både ett korttidsminne och ett kupminne som sträcker sig över kupans hela livstid. Ni vet väl att egentligen så kan ett bisamhälle bli bort emot 100 år gammalt. Det är bara innevånarna och kupan som byts ut.Det som fodras är att det är ett fortlöpande skeende! Men kanske snart någon börjar tala om bisamhällets själ!!  Gidde

tisdag 6 augusti 2013

Stilla röveri!

Ett tidigare inlägg här på bloggen handlade om röveri! Det borde vara på sin plats att förklara att röveri kan ta sig mycket olika former! Om ett litet svagare samhälle utsätts för ett regelrätt röveri så behöver man inte tveka så mycket på det som händer. Det är hård flygning in och bin forsar ut ur det drabbade samhället och om du skulle lyfta på locket så forsar det ut bin. Inget att tveka om!
Men stilla röveri är inte lika lätt att upptäcka men nästan lika farligt! Du kan om du är uppmärksam se bin som kommer fram till det svagare samhället och tigger en fodergiva av bina på flustret. Du kan om du har nätbotten observera en massa bin som sitter under nätbotten och blir matade av kupans bin. Och ofta så utvecklas detta stilla röveri till verkligt röveri därför att detta med fodergivorna suddar ut kupindentiteten hos bina.Det gör till slut att det drabbade samhällets bin hjälper till att bära ut den egna kupans honung, och det här kan vara slutet för det rövade samhället på någon timma.
Det här beteendet är lite rasbetingat, det finns hos alla raser men mest hos de gula bina:
Och frågan är då vad man gör för att undvika det här. Det viktigaste är att aldrig starta upp det här! Aldrig kupknivar med kladd på som bina kommer åt. och aldrig, aldrig kakbitar som bina får tugga ur. För det är så här att om du eller jag gör lite fel ibland så händer det till sist att jag gör det vid fel tillfälle.
Och hur avslöjar jag om det verkligen är "stilla röveri"? Jo jag gör så här! Jag öppnar det samhälle som jag tror är drabbat och så strör jag florsocker över bina. i nedre lådan. Ibland så räcker det att lyfta några ramar för att komma åt. Sedan är det bara att kolla de andra samhällena. Kommer det några pudrade bin flygande så vet jag vilka som är syndare. Bina ser ut som små änglar fast egentligen så är det "Bänglar".

Jag skrev om hur stilla röveri skapade problem. Men jag gled förbi ett stort problem. Och det är varroan! Stilla röveri och även vanligt röveri kan ändra varroatrycket både i det rövade och det rövande samhället. Och det speciella är att många gånger så märker inte biodlaren att något är på tok förrän på våren då samhällena har dött. Det vore bra om så många som möjligt gick in på Carnica Gruppens hemsida och kollade hur man kollar hur hårt varroatryck ni har i samhällena med den så kallade florsockermetoden. Det är viktigt att veta vad man håller på med och det blir garanterat mer överlevande bisamhällen!  
Gidde

söndag 4 augusti 2013

Med kodynga och riktig pollinering så händer det saker!!

På våren så beskär min fru vinbärsbuskarna. Främst kvistarna från de svarta hamnar inne i någon vas och det doftar så gott när man stöter till dem. Och just vid den tiden så är det inte så många kvistar att ta in. När de här kvistarna tröttnar så hamnar de utomhus med lite vatten i vasen. När det gått några veckor så är det rötter på kvistarna och det är just detta som hänt här med Svarta Vinbären. Hela knippan av kvistar grävdes ner i landet där de rotade sig bra. Efter vederbörlig klippning nästa år så började bären komma och som ni ser så gör lite dynga och en bra pollinering verkligen nytta. Det börjar bli lite trångt nu i landet så antagligen så får vi gräva bort de äldsta till nästa vår.  Häftigt eller hur!  Gidde

onsdag 31 juli 2013

Vi har haft en ökenvandring här i Roslagen

Det har varit enormt varmt och torrt här i Roslagen ett antal veckor. De senaste veckorna har bina inte kunnat få in någon nektar för att den torkar in i blommorna. Nu de senaste dagarna har det emellertid kommit lite regn och den fråga som man ställer sig är hur jag ska göra. Ska jag skatta hårt eller ska jag vänta och hoppas att draget kommer igång. Det är en verkligt brännande fråga. Samtidigt så måste jag ta beslutet om vilka samhällen som jag ska ha kvar. En del samhällen är till salu men många kommer att slås tillsamman med avläggare som är på gång. När jag nu räknar med att minska ner med några bigårdar så kommer jag att kunna vara mer aktiv med de bina som jag har kvar. Och det är en medveten satsning från min sida att ha lite mer Carnica stuk i kuporna. Men..... det var inte var inte så länge sedan det såg ut så här på en av mina bigårdar. Hemska tanke.... Vi är på väg dit!!  Gidde


söndag 28 juli 2013

Själv så minns jag fortfarande när jag försökte mig på att plocka äpplen lite bakom bibänken.

När ni skriver om de ursprungliga bina här i landet så gör ni mig verkligt fundersam. Tacka vet jag bina som fanns för 70 år sedan sa en ung man för några dagar sedan? Och jag måste ställa mig frågan, vad han kunde veta om det! Själv så minns jag fortfarande när jag försökte mig på att plocka äpplen lite bakom bibänken. Ni kan inte ana hur snabbt jag kutade. Och det är de bina som det berättas om var så bra! Och det var inte bara våra bin som var på det viset för det var så bina var vid den här tiden och några år framåt. Men så tog biavlarna tag i problemet och sedan har det gått framåt. Skördarna har ökat markant och bina har blivit hanterbara. Så sluta att berätta amsagor ni unga som ännu inte har upplevt vad verkligt argsinta bin är. Att snacka en massa om att inte avla utan att låta bina föröka sig på "det naturliga sättet" det visar bara att de sagesmännen inte har någon erfarenhet. Och på sikt så skadar det biodlingen, för vi får illbattingar som inte går att ha i civiliserade områden. Gidde

onsdag 24 juli 2013

Bina som kommer till nu kommer inte att bli varken flygbin eller vinterbin.

Bina som kommer till nu kommer inte att bli varken flygbin eller vinterbin. Deras enda uppgift är att föda upp de bin som ska övervintra. Bisamhällena är hur starka som helst men egentligen inte till någon nytta. När bina blir flygbin så finns det inget att dra på om det inte blir ett sent ljungdrag och det är inte på alla platser som det finns den varan. Och det är alldeles för långt till invintringen för att det ska bli vinterbin av de äggen som läggs. Jag satsar lite på att förstärka avläggare för att få dessa till övervintringsbara enheter. Egentligen så skulle jag vilja sälja nästan tio samhällen efter att jag skattat av dem. Det här är bra samhällen som jag tänker sälja men jag skulle vilja skapa en mer homogen bra Carnica struktur på mina bin. Lyckas jag att få till avläggarna så måste jag få iväg en bra annons på de samhällen som blir över. Helt klart så måste jag bestämma vilka bigårdar som ger mest och är lättast att hantera! Gidde  

tisdag 23 juli 2013

Så hanterar jag vaxet!


Avtäckningsvaxet samlar jag i Biforhinkar och låter bina rensa bort honungen i den anordning som ni ser på den nedre bilden. Det är ett spärrgaller som sitter i omkring 30 grader lutning över en bilåda med masonitbotten.   Resultatet ser ni på den övre bilden.  När bina har jobbat vaxet igenom spärrgallret så ser det ut som på den övre bilden. Sedan är det bara att smälta det i en saftmaja eller i en plåthink i vattenbad i en brygghuspanna.  Efter silning genom ett finmaskigt insektsnät så blir det fina kutsar att skicka för valsning av mellanväggar.

Det här är mitt sätt att göra jobbet!  Gidde

söndag 21 juli 2013

För min del så använder jag biborste "naturell". Jag fick lära det från min start som biodlare och har upptäckt att det är det bästa. En biborste av konventionellt stuk har nylonborst som blir elektriskt när den möter vaxet och bina men de här naturmaterialen har inte den nackdelen. Men observera använd de spädaste tistlarna respektive ormbunkarna och ta bort knoppar och topparna för dessa har en tendens att sprätta iväg bina.

Och framför allt, blir den här "borsten" kladdig så gör man en ny. Och oftast så är tillgången på det ena eller det andra råmaterialet obegränsat. Drömmen skulle vara att honungsskörden skulle bli så stor att tistlarna tog slut vid bigården! En gummisnodd  eller en snörstump är det enda som behövs för att hålla samman stjälkarna. Gidde

onsdag 17 juli 2013

Nästan bra men ändock inte riktigt bra! När jag nu bedömer resultatet efter vintern så ser det ut så här

När vi nu är på högsommaren så är det möjligt att bedöma hur övervintringen verkligen har gått. Och en sak som jag kunnat konstatera är att samhällena i år är väsentligt mycket mer ojämna än vad de brukar vara.. Nu vid mitten av juli så brukar varje samhälle lämna i varje fall omkring 10 kilo honung men i år så är det inte så på de svagare samhällena. De starkare ger det med råge medan de svagare inte har något att ge. Inom Carnica så diskuterar vi vitalitettest när det gäller varroatolerans  men det är kanske lika viktigt att kolla hur bra övervintringsdugligheten är på samhällena. Jag bor i kustnära område så det går inta att jämföra med inlandet.

När jag nu bedömer resultatet efter vintern så ser det ut så här. 5% vinterdödlighet men nästan 15% av samhällena som går på halvfart. Men lyckligtvis så går avelsdrottningarna som tåget! (Observera inte som Svenska tåg, för då vore det inte så bra)  Gidde  

lördag 13 juli 2013

Lite skamset att erkänna att jag först nu förstår vad som verkligen hände!

För ganska många år sedan så fick jag en sprutförgiftning på en bigård där jag hade 6 samhällen. Marken runt kuporna var helt täckt med pollenbin som hade rött pollen på benen. Tre kupor var helt utslagna med bara något tusen bin i varje. Tre samhällen var inte helt utslagna men ganska så illa däran. Det blev snabbflytt till ny bigård och efter några dagar sammanslagning så det blev tre samhällen av det hela. Jag tyckte att återhämtningen på samhällena var godtagbar och kunde invintra de tre samhällena i god kondition. Det här var före varroans tid. På våren så var alla tre samhällena mycket svaga i relation till vad jag brukar ha. och jag funderade mycket vad som egentligen hade hänt. Och jag har under åren berättat om det som hänt och att förgiftningen hängt med så länge. Jag till och med funderade på om själva kuporna var kontaminerade.

När vi hade vår Testbiodlar/Kalibreringskursen nu den 6 juli så kom en kommentar från en person som förlorat många samhällen nu under vintern. Observera det här är en mycket erfaren biodlare!
Han sa ordagrant så här: "Det konstiga var att de bisamhällen som överlevde var de som inte hade något pollen i kupan"!

Nu i veckan så trillade polletten ner! När jag för flera år sedan slog samman samhällena så följde pollenramarna med lite slentrianmässigt. Jag kommer särskilt ihåg en av ramarna därför att jag diskuterade med min fru om de verkligen behövde så mycket pollen.
Det pollen som fanns i pollen ramarna var kontaminerat med besprutningsmedlet. Och under vintern när fukten i kupan slog emot de kalla ytorna på pollenet så lakades giftet ut och bina kunde slicka i sig det.Jag borde ha förstått att pollenet var livsfarligt för bina. Men jag funderade bara på de några kilon honung som fanns i kupan. Mycket skamset!!

I fortsättningen så kommer jag om det blir besprutning i närheten att totalrensa kupan när det gäller pollen. Bin kan fått med sig någon skit in i kupan under säsongen som sedan dödar dem under vintern.  Gidde

onsdag 10 juli 2013

Alla ni som finns här ute på olika forum kan ni berätta! Överlevnad!!

Vinterdödligheten som det skrivits mycket om: Är den mycket olika över landet? Har den på något vis med odlingen i omgivningen att göra? Och så är jag nyfiken på hur det såg ut i kupan på vårsidan! Skriv på något av forumen så att så många som möjligt kan läsa! Lämplig rubrik! Överlevnad!

söndag 7 juli 2013

Varför släppa iväg svärmar? Men svärm i svärm det kan ge problem!!

När jag skrev om att inte släppa iväg svärmar så tänkte jag på ett fenomen som är så sällsynt att jag inte tyckte mig behöva berätta om det. Men... idag hände det!!!
Om, jag har ett samhälle som är i stark svärmlust och det kan vara antingen spärrat med spärrgaller eller bara att drottningen inte är på G. Om det då kommer en svärm från ett annat samhälle och sätter sig i närheten så inträffar kanske detta att den svärmen triggar igång det samhället du har stående.
Detta hände! Min goda vän på vars tomt bisamhället står ringde och sa att bina höll på att svärma. Vi var ute i en annan bigård men vi tog det lugnt för vi visste att drottningen var spärrad.
När vi väl var där så satt svärmen illa till i ett körsbärsträd. Normalt så flyger en svärm ut och efter en halvtimme så är svärm-samhället helt lugnt. Men här blev det annorlunda!
När bina satt sig och blivit vederbörligt vatten duschade så tog jag in dem med en håv. Allt gick helt perfekt! Men efter 10 minuter så var det lika mycket bin däruppe på grenen. En ny insats och efter kaffe drickning så borde det varit tomt i trädet men det var lika mycket bin igen. Som jag tog in. Efter detta så gick jag och tittade på bikupan och förstod varför det fungerade som det gjorde. Det var en stadig ström av bin för att ansluta till klasen i körsbärsträdet. Det blev en sista insats och sedan ställde vi svärmen i skuggan för avhämtning senare. Kupan var då helt lugn liksom svärmen! Nu har jag en stor svärm stående i källaren. Jag ska sila den och dela upp den på tre avläggare, men det är morgondagens problem!  Gidde  

fredag 5 juli 2013

Vad ser ni i bikuporna och vad ser ni i den bikupa som Sveriges biodlare är??

Första gången som jag gick igenom ett bisamhälle så ställde min mentor frågan efteråt: Vad såg du? Och vad tror du att du borde sett?  Det inte nya biodlare får veta det är hur alla dessa genomgångar påverkar bisamhällena. Och den riktiga sanningen enligt mig är att alla störningar av bina påverkar svärmlusten i negativ riktning. Med andra ord så är det så här att genomgång av samhällen sätter fart på de bin som skapar svärmlust. Så det gäller att se till att bina har högt i tak i bokstavlig mening och att biodlarens gluttande i samhällena sker med tillbörlig hänsyn. Och den biodlare som inte lär sig detta han/hon kan fortsätta att leta svärmar. Varje svärm som drar iväg är ett misslyckande från biodlarens sida!!

Vi i bikupan Sverige där Carnica Gruppen också är med säger så här att det som verkligen saknas i Sverige det är utbildning. Det är inte möjligt med någon annan förklaring till en vinterdödlighet på något mellan 23 till 50%. Visst den officiella siffran är det lägsta värdet men på sina ställen så är den högre siffran i underkant.
Vi vet att det diskuterats vem som ska hålla i den utbildning som verkligen behövs. För min egen del så upplever jag att den frågan är fel ställd. Frågan borde vara hur vi skapar den kompetens som behövs för att ge den kompetensutveckling som nu är en så stor bristvara på alla nivåer inom biodlingen.

Helt klart är att på något sätt så har kompetensutvecklingen i Sverige inte hängt med i utvecklingen och det börjar att bli nödvändigt att ställa kritiska frågor och begära förändring. För när jag tittar på  kupan biodlar-Sverige så är jag medveten om vad jag ser och jag gillar det verkligen inte. Det verkar rent ut sagt som om  det är ett puckelynglande samhälle. Gidde  

tisdag 2 juli 2013

Varför släppa iväg svärmar?

På olika forum så läser vi om svärmar och får se många helt underbara bilder på svärmar på många olika ställen. Men det här har en mörk baksida. Ibland så hamnar svärmen i grannens vägg eller skorsten  och dessutom så förlorar biodlaren halva bisamhället och det halverar hans honungsskörd!

Jag har skrivit om detta tidigare och jag skriver det igen! Vi behöver ha en bra mus-spärr på vintern och vi behöver hindra bina från att svärma på sommaren.

Men detta är inte hela sanningen. Du kan inte hindra bina från att komma i svärmstämning om det är det de vill, men du kan hindra bina från att dra iväg i en svärm.
 Min egen lösning på det problemet är den högbotten som jag konstruerade för några år sedan. Helt perfekt på vintern! Och fungerar också helt perfekt på sommaren, men skapar ett behov av att arbeta lite annorlunda med drönarna. Jag ser det som en ekonomisk förlust att slänga bort ram efter ram med drönare när jag kan använda dem på ett bättre sätt. Drönarna får hjälpa till med att hålla värmen i avläggare plus att de deltar i parningen av de drottningar som jag odlar i avläggarna. Självfallet så gör jag ett urval på vilka drönare som får vara med, så småfåglarna får också en del drönarvax.
 Det väsentliga är att hålla koll på att rensa ut drönare efter svärmperioden och att se till att det finns drönare tillgängliga tillgängliga för parning. Konstigt nog så tar sig oparade drottningar sig ut och tillbaka in  genom ett stående spärrgaller men när det gäller ett liggande så fungerar inte detta lika säkert.
Det här är mitt sätt att arbeta! Bina övervintrar bra och jag släpper inga svärmar när gallret är nedfällt!
Och det blir ingen svärm efter svärm som det berättas om. Observera jag använder samma botten på avläggarna men där öppnar jag för parning när jag vet att det bara finns en drottning kvar.

Gidde

söndag 30 juni 2013

Tänker jag fel angående VSH testerna??

Jag har läst Erik Österlunds artiklar angående VSH testerna och jag blir lite fundersam. Det här är ett mycket långsamt arbete som borde vara möjligt att skapa en grov sortering på och jag ber er att läsa det jag skriver och sedan jämföra det med med artikeln i Bitidningen.

Här följer min hypotes: VSH - sortering.
Om jag har fattat saken rätt så tar bina bara bort kvalster med avkomma men låter kvalster som saknar avkomma gå fram i vanlig ordning. Det innebär att samhällen med yngelramar som är heltäckta utan tom-celler  fram emot kläckningen helt faller bort. Sådana samhällen har antingen mycket låg varroatryck eller också har bina inget eller svagt VSH beteende.

Min hypotes är så här: Om jag fotograferar ramarna med en mobil efter täckningen av ynglet och sedan fotograferar samma ramar strax före kläckningen så borde jag rent visuellt kunna se om bina rensat ut yngel. Och borde testas ytterligare.  Och det borde vara möjligt att skapa en app som sköter det här jobbet.

Tänker jag fel och i så fall var??

Hälsningar Gidde

fredag 28 juni 2013

Varför litar biodlare på att vår Herre där ovan ska lösa de här problemen åt biodlarna när de självutnämnda "profeterna" bevisat år efter år att de inte kan eller har lust satsa på att greppa problematiken!!

Hur tänker vi biodlare egentligen? Jag har några års erfarenhet från uppfinnande och produktutveckling. Och har träffat en hel del av de nutida uppfinnarna. Sättet att hantera problem är så väsensskilt mellan biodlare och uppfinnare, så jag känner mig fruktansvärt frusterad. Det är inte rimligt att godta en vinterförlust på upp emot 30% som säkerligen är den riktiga siffran för den här vintern. Och varför tar ingen riktigt tag i det här?

Varför litar biodlare på att vår Herre där ovan ska lösa de här problemen åt biodlarna när de självutnämnda "profeterna" bevisat år efter år att de inte kan eller har lust satsa på att greppa problematiken. Det finns en rädsla för att framstå som den som inte läst på ordentligt.

Jag har skrivit om det tidigare: Det är inte bara varroans fel att vi förlorar bin!! Det är minst lika mycket andra orsaker/störningar som är det som knäcker samhällena. Mina goda vänner påstår att jag har tur som har goda biodlar-grannar som sköter sitt jobb med bekämpning, och visst det är bra. Men som en av mina vänner säger så saknas det utbildning. Och det är där som det borde satsas mycket energi.

Trots all forskning och trots alla utredningar så vet vi inte riktigt hur bin ska skötas på riktigt! Det sägs att bin har 14 hjärnceller och frågan är om inte bina använder dem bättre än vad vi klarar av med väsentligt fler MB.

Hälsningar Gidde

Vi ses den 6 juli på Test-biodlarkursen vi som förstår hur ett bra bi ser ut!! Ett Carnica Bi!

tisdag 25 juni 2013

Lördagen den 6 juli så har Carnica Gruppen Testbiodlar och kalibreringskurs på Eggeby Gård i Spånga

Lördagen den 6 juli så har Carnica Gruppen Testbiodlar och kalibreringskurs på Eggeby Gård i Spånga. Vi börjar klockan 10.00 med kaffe. Och vi ska sedan gå igenom dels förra årets testresultat och sedan så drar vi igenom det som gäller enligt den nomenklatur som vi använder för testbiodling. Om vädret är bra så ska vi göra ett besök i bigården för mer handgriplig demonstration. Vi tänkte informera om hur man gör paketbin och så måste vi diskutera hur man gör för att få bina att överleva vintern. Och känner jag mina vänner rätt så blir det en hel del diskussion om alla möjliga biodlarfrågor. 
De här sommarträffarna är mycket viktiga dels för att skapa en riktig bedömning i testverksamheten men också för att vi som biodlare ska bli bättre. Och kom ihåg vi kan alltid utvecklas inom biodlingen!

Hälsningar 
Gidde

Har du betalat din medlemsavgift!??


 Varroatest med florsocker 



lördag 22 juni 2013

Om.... jag bygger ett hus eller en bikupa så är den största skillnaden storleken!!

Om... jag bygger ett hus eller en bikupa så är det ingen stor skillnad förutom storleken. Det är samma fenomen som påverkar funktionen. Det behövs en ventilerad grund/botten! Taken måste även de släppa ut den fukten som jag eller bina alstrar. Men det som skiljer är vår förmåga att hantera det här. Sommartid så finns det  massvis med bin som hanterar luften. In och ut genom flustret! För egen del så behöver jag bara öppna fönstret resten sköts av självcirkulastionen. I stort sett inga problem!

När vi kommer till vintern så har vi fenomenen kvar! Det blir fortfarande fukt. Jag kan elda och självcirkulationen  fungerar fortfarande. Men för binas del så börjar problemen. Bina som skötte ventilationen har satt sig i vinterklot. De skapar fortfarande en del fukt de liksom jag men bina är beroende av att jag har förstått problematiken. Har jag skapat självcirkulation för mina små vänner eller har jag gått på snacket om "varmluftsballongen"? Naturligtvis så får det inte varken för bina eller mig vara något drag men nog är det skönt med lite luftcirkulation.

Mitt eget sätt att hantera detta ser ni på bilderna här intill! Matarbrädan ligger kvar och hålet är täckt med ett insektsnät under trasan som ni ser på bilden. Normalt så är matarbrädan en bräda längre fram. Vid invintringen så tätar bina noga alla springor mellan brädena o lådan. Men under vintern så påverkar fukten brädorna så att de blir skeva och bildar spalter mot lådan. Genom matar-hålet och genom springorna som bildas så sipprar fuktig luft upp och ut. Blir det mycket fukt så deformeras brädorna mer med lite fukt så blir det mindre. Täckningen över är en hopvikt bommullsfilt: Observera bin fryser inte ihjäl om de har mat och ett torrt utrymme förutsatt att de är tillräckligt starka vid invintringen.  I princip samma teknik använder jag vid uppstaplingskupor och när jag jobbar med huvar. Skillnaden i foderåtgång blir blir några kilon till förmån för kupan på bilden. Den här tekniken ger ett svalt utrymme där binas vinter-aktivitet blir låg och det är bra! Gidde

onsdag 19 juni 2013

Varför jag ansåg att det borde vara en annan kupkonstruktion på vintern än på sommaren.

Jag bommade en kommentar från en gammal bekant. Skrivningen var: Varför jag ansåg att det borde vara en annan kupkonstruktion på vintern än på sommaren.

 Ja om vi ser tillbaka några miljoner år i tiden så klarade sig bina över vintrarna utan isolering och täckplast. Överlevnaden har bina klarat trots att de säkerligen haft mycket mindre foderförråd än vad bina har i dag. Jag påstår att det är helt fel teknik att försöka förändra binas normala beteende att övervintra mer eller mindre i dvala. Kom inte med något svammel om värmeförluster för det är inte det som är problemet. Problemet ligger i att bina får för hög aktivitet i kupan under vintern och även att de frestas till för tidig yngelsättning. Aktivitet ger större foderåtgång som i sin tur ger mer fukt i kupan som ett stackars törstigt bi gärna slickar i sig.
Och plus detta!! Fukt och bakterier plus mögelsporer är ingen bra kombination i ett boende och detta gäller både när det är boende för oss människor eller bin. Det här är nästan enda gången som det gäller samma sak för bin o människor! Men.... för binas del så ska temperaturen vara låg!
Låg temperatur och dragfri ventilation plus naturligtvis bra bistyrka tillsammans med tillräckligt med foder, då överlever bina.
Sommartid har vi helt andra förutsättningar. Bina är världsmästare på ventilation när de kan vara aktiva i rätt temperatur. Men på vintern, då ska det vara lugnt!  Hälsningar Gidde

måndag 17 juni 2013

Och kom ihåg att det här är biodlarens eget ansvar gentemot andra biodlare och naturligtvis mot sig själv och bina!




Det är nu fram på sommaren som varroatillväxten verkligen tar fart. Samtidigt så kommer röveri och felflygning att skapa osäkerhet på hur hårt varroatryck som man i realiteten har. Jag vet att det är lite för tidigt att kolla nu med florsocker, men det behövs en del utrustning som ska skaffas eller tillverkas. Och kom ihåg att det här är biodlarens eget ansvar gentemot andra biodlare och naturligtvis mot sig själv och bina!
Hälsnningar  Gidde



lördag 15 juni 2013

Höga och tunga lyft, det kan verkligen bli jobbigt!

Hitintills så går det bra! Vädret har växlat här i Roslagen. Mycket till böndernas förtret. För mig som biodlare har de korta perioderna med regn varit helt perfekt. Längre perioder drar igång svärmlusten men små korta regnperioder med dragperioder dessemellan gör att bin prioriterar nektarinsamling före yngelproduktion. Det här är en balansgång verkligen på slak lina. Det fodras unga drottningar och att det hela tiden finns gott om utrymme.
Ett glädjeämne är när bisamhällena väljer att täcka honungen allt eftersom. Det här är mycket olika och
ibland så har jag avlat på bin som absolut inte täcker honungen oavsett hur jag bönar och ber. Nu i år så har jag två höproducerande bisamhällen som är just så väluppfostrade som jag önskar mig. Nu gäller det bara att hoppas på att drottningar blir parade så jag kan tappa av lite bin från höghusen till avläggare. Det här är en fråga om lite mer än en vecka. Så jag hoppas på maxdrag så att inte bina får svärmtankar, för då blir det jobbigt! 3 LN + 3 HLS det räcker bra i höjd     Gidde

torsdag 13 juni 2013

Så här hänger vi i Carnica Gruppen våra Apideor.

Det behöver inte vara konstigare än så här! För egen del så är det inte så ofta som jag larvar om och odlar drottningar på det sättet. Det blir ofta så att jag trycker till cellbygget med tummen och på det sättet får jag en anvisning för bina att bygga en vicecell. Om jag bara behöver ett tiotal drottningar så känns det jobbigt med omlarvningsnålen när tummen fungerar lika bra! I början när jag använde den här tekniken så var problemet att hänga kakbiten i Apidean. Men det fungerar nu hur bra som helst. Ibland med buntband men nu mera med små trådbyglar, men tyvärr så har jag inget foto på dem! Det är bara att vara försiktig vid hanteringen, så fungerar det hur bra som helst!  Så som jag gör med drottningodlingen. Det kan alla klara av. Så det är bara att försöka!  Hälsningar Gidde

tisdag 11 juni 2013

Idag har jag problem!


Jag har två avläggare stående här hemma. Idag så var det intensiv flygning på den ena. Och jag visste att jag lämnat minst två drottningceller där. Så när jag "fundrat" lite så fanns det flera alternativ! Det kunde vara ett försök till svärm. Det kunde vara röveri från fullstora samhällen. Eller något så banalt som en ordentlig övningsflygning. Att leta smådamer i en kupa det är helt enkelt nästan omöjligt. Och jag visste inte hur många drottningar som jag skulle leta. Dessutom så skulle jag iväg på en egen svärmning (studentuppvaktning). Så det blev en spärrbotten med litet fluster. Efter någon vecka så kommer jag att öppna och låta de kärlekskranka damerna få utlopp för sina vilda lustar. Att de innan dess har dödat några med systrar det stör dem inte.  Gidde

söndag 9 juni 2013

Nu går verkligheten i otakt!!

Bin har under flera miljoner år utvecklat sin överlevnad. Och naturligtvis så har det under tiden varit enorma bakslag. Men... det stora problemet under historisk tid det är människorna. Om vi inbillar oss att vi förstår saker så bra att vi kan vända på förutsättningarna för bins överlevnad och detta ska fungera då är vi (förlåt uttrycket) vansinnigt korkade. Läste artikeln i den senaste Bitidningen om biodlingen i USA och som gammal biodlare så känner man en stor förtvivlan. Vi bör vara synnerligen tacksamma att vi här i Europa ligger och släpar lite när det gäller utvecklingen i förhållande till USA.
En fråga som jag ställer mig är denna!  När rovdriften på naturen har gjort tillvaron helt omöjlig på en del av jordens yta, vad gör människorna där då? Kommer de då att invadera de tämligen oförstörda markerna typ i Sverige och fortsätta med sitt galenskap här?

Men åter till bins överlevnad.

Vi bör titta många år tillbaka tillbaka i tiden. Inte för att börja med bistockar men för att förstå vad som gjorde att bina klarade att fortleva på den tiden. Vi ska inte fundera i linje med TBH-kupor och inte i tunga massiva träkupor men vi bör tänka i de banorna att det inte är rimligt med samma kupkonstruktion sommar och sedan för övervintring. Vi vet mycket om det här! men varför är det så svårt att göra något förnuftigt? Kanske det är så att: För att förstå framtiden så måste vi titta ofta långt tillbaka!

Gidde

torsdag 6 juni 2013

Vargtikar och bins navigering

Detta med vargars genetiska problem bekymrar myndigheterna mer än de problem som vi har med bina. Men...som ni märker så kom jag lite snett i min egen navigering! Så tillbaka till ordningen!
Hit till Roslagen så har det vid tre tillfällen flyttats en varg-tik som sedan direkt har sökt sig tillbaka till renarna uppåt landet. Helt osökt så måste man fundera på hur hon klarar att söka sig tillbaka norrut. Tiken kan rimligtvis inte navigera efter stjärnorna.
Under ett långt liv så har jag själv  och i sällskap med andra varit ute i naturen och då upplevt hur olika det är för oss människor att  hitta tillbaka när vi är till exempel i bärskogen.
Och då måste vi ställa den här frågan: Hur hittar djuren? Jag tror personligen att detta sker över de så kallade Currylinjerna och jag tror också att det är genom dem som varg-tiken hittar hem!  Rimligtvis så känner djuren skillnaden på linjerna om de går norrut eller söderut liksom om de går mot öster eller västerut. Och samma förhållande tror jag det är med bina. Problemet är att vi inte klarar att mäta det här fenomenet. Även om pekarna vrider sig likt en slagruta så ger de inte utslag vare sig du mäter magnetfält eller elektrisk laddning. När vi nu talar om Currylinjer och Currykryss så kanske vi ska nämna att katter älskar att ligga på kryssen men bin mår inte alls så bra av dem. Och en del av vinterdödligheten kan nog tillskrivas det här. Om ni hör till dem som förlorat bin och klarar av att gå med pekare, så borde det vara läge för att testa. Står kupan på eller mycket nära ett currykryss?

Hälsningar Gidde

måndag 3 juni 2013

Vad är det som händer egentligen??

Har snurrat runt och satt på skattlådor samtidigt som jag kollar drönarram och yngelsättning. Och livet är fullt av överraskningar. I sju samhällen där jag bytt eller skurit ut drönarramarna så bygger visserligen bina ut den nya ramen men synnerligen lojt och tveksamt. Och i de fall den är helt utbyggd så lägger drottningen inga eller få ägg i den. Och det finns inga svärmceller eller annat otyg i kuporna. Jag tror att det helt enkelt är brist på byggbin o andra husbin i samhällena. Här blir det en tveksamhet för min del. Och min fråga till mig själv och er andra.Är detta ett tecken på att glappet mellan vinterbina och de nya bina blir större än det brukar bli. Det är den stora frågan? Eller är det så här att bina så starkt prioriterar nektarn att de konsekvent drar ner på yngelsättningen. Det händer ibland när det är mycket starkt drag att dels yngelsättningen går ner och parade drottningar få gå sysslolösa därför att inte bina har tid med sådant oväsentligt som yngel. Gidde

fredag 31 maj 2013

Ännu finns det vinterbin och de är inte roliga!!

Jag var hos en god vän och tittade på hennes samhälle. Det var två lådor med lugna och trevliga bin, men i den tredje lådan längst ner så var de griniga damerna kvar. Det behövdes en ordentlig rökning för att sätta dem på plats. Det är lätt för en nybörjare att tro att hela samhället består av griniga damer lite utspätt med vänliga timida drönare. men så är det inte. Räkna med att det ytterligare några veckor finns en del åldriga griniga bin. Så ta det lugnt och använd röken för vatten spray räcker inte i alla lägen. Och om det är bra med bin i kupan så kan det vara läge att utöka med en extra låda. För då så kan du kanske vänta en extra vecka med veckokollen. Och kom ihåg! Det är stor spridning på bina i kupan just nu. Du vet inte vad du har i kupan om en månad!  Gidde.  PS jag skiftade lådorna så att surpupporna kom lite längre upp. Och detta av två orsaker! Det blir en utjämning av feromonet när bina blandas och en del fula ramar kommer högre upp för att bytas under året. DS

Har du skickat in medlemsavgiften till Carnica Gruppen?

torsdag 30 maj 2013

Jag såg en dam i dag med verkligt fin rumpa!

I en av kuporna i dag så gick drottningen på drönarramen. Hon är import- dotter - dotter. Samhället är lugnt och produktivt. Hon kommer inte att vara med i någon odling, men hennes beteende ställs mot hennes systrar och de andra drottningarna som parades på Djupa parningsplats i fjol.  Det var ohyggligt varmt mitt på dagen i dag. Svetten forsade och det var många lyft. Dels så skulle jag spärra samhällena o dels så skulle jag sätta på den fjärde lådan. För några år sedan så var det min verklighet att om jag fick på fjärde skattlådan före midsommar så var det helt säkert för svärmning. Men i år så är utvecklingen så intensiv så jag vågar inte ta några risker. Så spärrgallren åker ner för säkerhets skull. Håller värmen sig så blir det bi-jobb på mornar och sena kvällar. För mitt på dagen så är det för jobbigt! Gidde

tisdag 28 maj 2013

I år är det inget som fungerar som jag väntat mig!

I år är det inget som fungerar som jag väntat mig! Min tanke var att i och med att jag inte hade någon yngelsättning i slutet på förra  säsongen och att det blev en sen vår så skulle vinterbina vara slut ganska så tidigt efter att yngelsättningen började. Men icke sa "nicke"! Vinterbina finns kvar och deltar i flygningen och det övriga arbetet i kupan. Bina ser lite slitna ut men de finns verkligen kvar och kuporna är fullt bemannade upp på tredje lådan. En gång in tiden så var det så att om man fick på den fjärde lådan före midsommar så var man garderad för svärmning. Men med den utvecklingen som jag ser nu så kommer inte detta att hålla. De närmaste dagarna så kommer jag att sätta på minst två HLS på varje samhälle undantagandes 1 samhälle som inte håller det tempo som de andra gör. Starten på drottningodlingen kommer också att bli tidigare och det är bara att hoppas att flygvädret blir bra så att parningen om ungefär 20 dagar blir bra. Jag kommer säkert att bli tvungen att göra en del avläggare för att hålla tillbaka svärmlusten, men den dagen den sorgen!
Gidde

söndag 26 maj 2013

Stående eller liggande spärrgaller...........

Spärrgaller för att förhindra svärmning diskuteras ofta. Och det är bra att veta vad som de olika alternativen innebär. Det är så här!  Om man har ett liggande spärrgaller så kan drottningen ta sig ut men.... tar sig sällan in igen. Hon fastnar under gallret där hon[u] inte [/u]kan lägga ägg. Har du ett stående spärrgaller typ högbotten,så tar sig drottningen ut med lite hjälp av bina och hon tar sig också in också med hjälp av bina. Är det en biras med något mindre drottningar typ Carnica så skapar det här inga problem. Drottningen blir inte skadad. När hon väl är parad så kan hon inte bantas ner så mycket att hon kan svärma. Men hon blir dödad av en ny drottning. Det finns samhällen som på detta sätt byter drottning var annat eller vart tredje år. Biodlaren ser ofta inte sin drottning men märker ett stopp i äggläggningen!

Ett problem kan vara om man inte hanterar det rätt är drönarna.Med utskärning vid varroabehandling så minskas väsentligt mängden drönarna i spärrgallret. För min egen del så gör jag drönaravläggare dels för att ha många drönare vid parningen och dels så hjälper drönarna till att hålla värmen i avläggarna. Genom att yngelförstärka drönaravläggarna fram emot hösten så får jag bra övervintringsbara avläggare till hösten. Den lilla större foderåtgången som drönarna ger i avläggarna den tycker jag inte betyder något.  Gidde

torsdag 23 maj 2013

Jag vet att jag kommer att bli uppskattad!! Har någon av er sett en hackspett som njuter av maten?

Det var dags att skära ur de första drönarramarna och för min del så innebär detta att de samhällen som jag inte är helt nöjd med där skär jag ut drönarvaxet. Men de samhällen som har visat sig vara bra där byter jag ram och drönarramen hamnar i en avläggare istället. Det här gör att jag i varje avläggare har tre drönarramar plus vanliga yngelramar plus foderram o pollenram. I och med att avläggaren mycket snart tappar öppet yngel så minskar också varroa mängden i avläggaren och dessutom så fungerar det som en drönar utskärning i modersamhället. När vi närmar oss svärmtiden så ger det här sättet mig möjlighet att spärra samhällena för svärmning och genom att jag plockar drönarramarna så får jag dels en varroabekämpning och dels så har jag en mycket bra parning genom drönaravläggarna.

Och så detta att jag kommer att bli uppskattad. Jo de drönare som jag skär ut, de fryser jag i några dagar och matar sedan fåglarna med dem. Jag har byggt en bur med lagom stora ingångar så att inte skator och andra större fåglar kan komma in men hackspettar och småfåglar kan komma in genom hålen och äta.
Har någon av er sett en hackspett som njuter av maten? Det har jag!!  Gidde

tisdag 21 maj 2013

I dag har jag vikarierat som bi.....

I dag har jag vikarierat som bi... Vi har ett persikoträd och det blommar nu när maskrosen står i full blom så det är bara att ta till den lilla penseln och sköta jobbet själv. Och vad var det som ungkarlen sa; Bra karl reser sig själv! Undrar hur det gick förresten? ( Med pollineringen)!

Vi har världens mest konstiga väder! Hyfsat varm i några veckor och nu så är det grått, fruktansvärt grått. Och fortsätter det så blir det lika grått att vara biodlare som förra året. Jag bar och hämtade vaxet från Norrtälje Biodlarförening i torsdags. Vi har en helt otrolig sak här! Biodlarföreningen har förmedling av bigrejjor till sina medlemmar. Vi beställer vad vi vill ha när vi besöker vår föreningslokal och samtidigt så blir det bisnack och kaffe. En del saker finns på hyllan ,men det som saknas beställs hem! Och tack vare sam-frakten så blir det billigare än att beställa var och en för sig. Och som sagt, det blir mycket roligt bisnack med kompisarna.

Det är ännu för lite med drönare i samhällena för att kunna tänka på drottningodling. Men det går fort just nu så om det bara blir flygväder och hyfsat drag då brukar det inte vara svårt att övertyga bina om att mata drottningceller, men först så ska det maskulina säkerställas.  Gidde


fredag 17 maj 2013

Om...... du har bin med snabb vårutveckling.....

Om...... du har bin med snabb vårutveckling..... så har du helt andra faktorer att ta hänsyn till än om du har bin som startar långsamt på våren. Om jag som företrädare för den ena eller den andra gruppen bin ger en massa sakkunniga råd så kan jag skapa stora problem. Med Carnica så vet vi av erfarenhet att det behövs tre yngellådor fram på vårsidan och att skattlådorna ska på i god tid. Så fungerar en högproducerande drottning och det ger dels en bra honungsskörd samtidigt som du kan göra minst en eller till och med två avläggare om... du har flera samhällen så att du kan "låna" en eller två ramar från vardera samhället. Vad som gäller för övriga biraser det uttalar jag mig inte om. För enligt avtal mellan oss från de olika Rasgrupperna så diskuterar vi inte och jämför inte varandras bin i negativa ordalag. Men... ibland så frågar vi vilka bin som en del förståsigpåare i verkligheten har. Det är max 10% som verkligen vet vad de har i sina kupor. Gidde  

onsdag 15 maj 2013

Jag laddar för vårgenomgången!

Jag laddar för vårgenomgången. Och det är en av två gånger som jag går helt igenom samhället. För min del så innebär det att skifta lådorna, så att den nedre lådan hamnar över men samtidigt så sätts ytterligare en yngellåda på högst upp.  Det här verkar för den som inte är Carnica odlare lite konstigt men med den kapacitet som en ung Carnica dam har så är det rätt. Det är viktigt att se till att damen har fritt  fram för sin äggläggning så jag kollar samtidigt att det inte finns några ramar med vinterfoder eller gamla pollenkakor. Och naturligtvis så rensas gamla fula kakor samtidigt bort. För mig som lite äldre så är detta rätt sätt att arbeta för det gäller att skapa ett samhälle som blir självgående med lite ingrepp under säsongen. Om det ser ut som jag väntar mig så kommer de första skattlådorna att sättas på om ytterligare fjorton dagar. Egentligen så är det bara under de här första veckorna som jag låter bina sitta lite trängre. Vinterbina finns fortfarande kvar i samhället så jag kan räkna med att bistyrkan kommer att  minska ganska å ordentligt under de närmaste veckorna. Att utöka för tidigt kan ge ordentliga bakslag. Hälsningar  Gidde

söndag 12 maj 2013

Nu funderar jag! Gör jag fel så blir det problem!

Jag undrar vad som är rätt att göra i år! Normalt så brukar jag skifta yngellådorna och sedan sätta på ännu en yngellåda direkt. Men i år så ser jag tillbaka på en lite speciell övervintring. Först så tog yngelsättningen i höstas slut säkerligen tre veckor tidigare än vanligt och det gjorde att min invintring skedde på helt yngelfria samhällen och nu i vår så blev rensningsflykten mer än en månad sen. Nu sitter drönar-ramarna på plats, men mina funderingar är hur länge vinterbina hänger med i år. Om de slocknar för tidigt så kommer det in för lite pollen och i det läget kommer det säkerligen bli problem i samhället.Svackan i bimängd från vinterbina till ungbina  borde rimligtvis bli längre och djupare i år. Och det är få gånger som jag så innerligt har hoppats att jag har fel.Det jag tänkt att göra är detta! Jag skiftar lådorna om omkring en vecka till fjorton dagar lite beroende av vädret. Ser jag då att det börjat krypa ut mycket yngel så kommer tredje lådan om ytterligare en vecka plus eventuellt en skatt-låda. Det blir mycket åkande och funderande hit och dit. Men ger jag för stort utrymme för tidigt så kommer "kanske, kanske" försommardraget bli dåligt och det är viktigt för utvecklingen av samhällen för avläggare. Svårt!! Gidde
PS. Men jag välsignar mitt sätt att invintra! Bin som sitter kallt bör rimligtvis slitas mindre än de som sitter varmare! DS.

Har du skickat in årsavgiften??

fredag 10 maj 2013

Jag har tagit mej runt till alla samhällena!

Tänk vad sakta det går nu för tiden när man jobbar i samhällena. Och äntligen så är jag klar! Tjugo samhällen och ett dött! Men det var mitt eget fel! Det stod på fel plats och när jag tänker efter så var det ett samhälle som dog där på den platsen för tre år sedan. Men minnet är kort!
Nu sitter drönarramarna i alla samhällen och det blir dels varroabekämpning och dels drönaravläggare för parning och odling av drottningar. Det låter helt omöjligt men det fungerar när det är ett mindre antal drottningar som jag vill ha. Om.... man vet att det fodras 10 matarbin för att mata en drönare så tycker i varje fall jag att drönaryngel ska användas bättre än att skäras ut och kastas. Eller är det att jag sympatiserar med det maskulina!  Gidde

onsdag 8 maj 2013

Det är dags att tänka efter!

Det är dags att tänka efter! Hur såg det ut i samhället när du öppnade nu på vårsidan? Var det mögligt och en massa döda bin? Luktade det jäst och unket? Eller var det så illa att samhället hade dött?  Vilket som! I stort sett så är det största ansvaret för detta, du personligen. Och jag lovar er mina vänner att just detta var det stora problemet under mina första år som biodlare. Jag har växt upp under sådana förhållande där det sägs att har du djur så ska du vårda dem. Och kom ihåg att bin är djur även om de klassas som insekter!   Egentligen så skulle vi som producerar bin vägra att sälja till de som år efter år tappar bisamhällen på grund av dåligt handhavande. Och jag vet de av mina vänner som gör just detta! Vi arbetar för att skapa bra bin och då är det inte roligt att någons slarv gör att det bisamhället dör. OK!! Slut på mina moralkakor! Låt os gå tillbaka till att övervintra. Jag har hittat mitt sätt att arbeta på och det är upp till er att hitta det sättet som fungerar för dig och dina bin. Det går att göra på många sätt. Men mögel o jäst foder har inte i bisamhället att göra. Och om ett samhälle behöver mer än 20 kilo socker i fast mått så kanske du bör fundera. Stor foderförbrukning säger också att det blir mycket i bimagen på vårsidan. Må så gott! Gidde

måndag 6 maj 2013

Det här är mitt sätt med toppventilation!

Det här är ett samhälle som står på berget bakom vårt hus. I dag vart det väder så jag kunde öppna och sätta in drönarramen. På bilden i mitten så ser ni hur ett samhälle ser ut under vintern. Det är enkla täckbräder och en lika enkel matarbräda. Under trasan så finns det ett insektsnät som täcker matarhålet. Lådorna är enkla plyfalådor av 12 millimeters plyfa. Täckningen över själva lådan är en hopvikt bommulsfilt så att tala om isolering det skulle vara en stor överdrift! Som ni ser så ligger matarbrädan något lite framåt. Under invintringen så sitter bina mycket koncentrerade kring matarhålet och där stannar de kvar tills den egentliga
vintern börjar då de i vanlig ordning äter och flyttar sig allteftersom.Det har aldrig hänt att bina tappat kontakten med fodret och svultit ihjäl. Jag har aldrig mögel i bilådorna varken på ramar eller på lådan i de fall jag har spärrgaller både fram och bak. Om jag har bara spärrgaller fram så kan ytterramen bak bli lite grå men inte möglig. På den nedre bilden så sätter min Fru ner drönarramen i samhället!
Det här är mitt sätt med toppventilation! Det fungerar bra så jag är verkligen nöjd! Gidde


lördag 4 maj 2013

Vi hade årsmöte i dag!

Vi hade årsmöte i dag! Och på något sätt så gillar jag den anspänning som det trots allt är med denna årliga begivenhet. Det du gjort under året nagelfars och bedöms och den stora frågan är: " Är din bedömning som kanske skedde under tidpress på ett möte den rätta". Eller du kanske satt tyst på det där mötet utan att yttra dig Håller det här när det granskas ett halvår senare! ! Det kan vara lika illa vilket som du har gjort.
Och den stora frågan är naturligtvis hur styrelsen i Svenska Carnica Gruppen klarade granskningen! Jo tack det gick riktigt bra. Lite tillägg i årsberättelsen men annars bara glada miner.

En tanke som jag ofta får sedan jag började skriva den här bloggen det är vilken väsensskillnad det är mellan det som kallas för yrkesbiodling och nybörjare typ hobbybiodling. Det är samma bin men åsikterna spretar väsentligt. Och på sätt och vis så är det här både ett problem och en fördel. Vem ställer de enkla frågorna? De där frågorna som vi andra har glömt av att de fanns!!. Jo det är barn och nybörjare! För min del så känns det här spännande. Jag lyssnar åt två håll, jag tittar på saker från olika synvinklar och jag garanterar er att jag inte tar något för sanning förrän jag blir helt övertygad! Helt klart så är jag en gammal och besvärlig "Gubbe"!!  Gidde

onsdag 1 maj 2013

Allt och jag menar verkligen allt borde utredas för att få vinterdödligheten att minska i biodlingen!

Det stora problemet är den nästan insnöade attityden när det gäller orsak och verkan inom Svensk Biodling. Allt och jag menar verkligen allt borde utredas för att få vinterdödligheten att minska i biodlingen. Det går att satsa en massa pengar på att skapa diverse konstiga projekt och tills nu så har redovisningarna för dessa ofta varit under all kritik. Men när det gäller vinterdödligheten så är det ingen som ger sig in i problematiken. Jag vet att varroaproblematiken skapar det största problemet men det finns dessutom mycket som gör att bisamhällen äter rent i kupan samtidigt som samhällena vid sidan om har många kilon kvar. Vi har i Svensk Biodling en "hurra vad vi är bra attityd" utan att det har en full substans i verkligheten. Och grundorsaken till detta är att vi på vår väg till att bli en bra biodlare så fastnar vi i tankegångar som låser oss i förmågan att tänka fritt. OK!! Jag vet att det här låter uppkäftigt! Men som Håkan Lanz uppfinnaren sa en gång på Implementum  när jag lyssnade på honom. Om ni kör fast så testa tvärt emot för kom ihåg att även ett misslyckande är ett resultat.
Hälsningar
Gidde

måndag 29 april 2013

Så här ser det ut när vi gör vår test av övervintring! Men det är mycket mer vi vill göra!


Vi inom Carnica kör en helt öppen linje! Så vi berättar om vad vi tänker göra och hur! Dessutom så berättar vi om resultaten! Alla ni som anser att något bör göras vi vill gärna se er hos oss. Ni kan hjälpa till eller bara stödja oss som medlemmar. Hälsningar Gidde

VITALITETSTEST:                                                            


Vitalitetstest är en test av utvalda bisamhällens överlevnad med varroa-kvalster utan åtgärder

Vid vår testverksamhet  urskiljer sig några bisamhällena i utrensning och lägre kvalstertillväxt. Samhällen som i dessa egenskaperna ligger över genomsnittet för testgruppen och samtidigt också har högt snitt i produktion, humör, svärmtröghet är av stort intresse.  Dessa samhällen bör genomgå en vitalitetstest. Förutsättningsvis att samhället vid test med florsockermetoden (v 27) har mindre än 2 % kvalster.
Normala testverksamheten slutar med den sista honungsskörden. Men samhällen med gynnsamma testvärden bör genomgå vitalitetstest under minst ett år.
I klartext innebär detta att samhällena ska övervintra och överleva utan varroabehandling. Tyngdpunkten i övervakningen under denna testperiod är bipopulation (bistyrka) och kvalsterutveckling.
En avlägsen uppställningsplats som är skyddad mot reinfektion av kvalster från närliggande bigårdar, är idealisk för vitalitetstest.
Varroan förökar sig under binas yngelperiod.  Binas population minskar under sensommaren, beroende på minskad yngelsättning och varroaskadade bin. Dessa kriterier (kvalstermängd och bistyrka) påverkar bisamhällets övervintringsförmåga. Därför utvärderas dessa kriterier från vecka 32 var tredje vecka.
Från tidigare forskning finns tröskelvärden för varroamängd vid provdatum. Överstiger ett bisamhälle tröskelvärdena tas samhället ur av testet ( och behandlas mot varroa eller upplöses). Möjligheter för en lyckad övervintring har bisamhällen som har minst 10.000 bin och ett kvalsternivå som är mindre än 10 % i slutet av september.
Vitalitetstest är ett test under högt kvalstertryck. Samhällena som under detta förhållande har en hög vinterhärdighet, är särskilt lämpliga som avels- och drönarsamhällena i vårt avelsprogramm.
VITALITETSTEST - Behandlingsåtgärd
Kvalster per 10 gram bin (florsockermetod)
Rekommendation för åtgärder
ca 10.08.
ca 31.08
ca 21.09.
ca 12.10.
ve 32
ve 35
ve 38
ve 41
Samhälle är inte hotad
< 2
< 3
< 4
< 5
Samhället är i kritiskt läge;observeras
2 - 4
3 - 6
4 - 8
5 - 10
Behandla eller lösa upp
> 4
> 6
> 8
> 10

Att observera att genom detta upplägg av testerna så följer vi mycket nära de bestämmelser om varroabehandling som gäller enligt SJV regelverk!