onsdag 30 januari 2013

När det gäller skyddsutrustning så är det fel att spara!


 Nästan ingen skulle köpa en bil utan säkerhetsbälte och lika självklart är det med skyddsutrustningen vid biodling.
En rökpust kostar mindre än ett läkarbesök om du får för många stick och när det gäller overaller och jackor  så är Sherriff  i särklass dyrast men håller längst.
Handskar; går det bra att använda hushållshandske med bommulsvante innuti. En del bin sticker igenom men du kan inte bli beskylld för att dra smitta mellan kupor, egna och andras. För du drar naturligtvis på dig en ren/ny handske när du är på besök hos någon.
När det gäller rökpusten, så lagrar du olika bränslen, Jag har rangordnat i effektgrad. Mildast rutten björk som torkat ordentligt; torv; eldningsflis; grankottar; tallkottar. Lite gräs överst ger mildare rök: Bär röken i någon form av plåthink på grund av eldfaran. Släck röken med en träpinne i utblåsningshålet.
En grillbrikett i botten på röken låter en rök brinna längre. Och lättast att tända med är parafin påsar.
När jag använder rök låter jag lite rök söka sig ner från ett hörn upptill. Om det behövs  får bina lite mer rök om de är tveksamma att gå undan. Låt aldrig ett samhälle någon möjlighet att ”kaxa upp sig”. Det är du som är bas och inget annat! Men lär dig hantera det här på rätt sätt så räcker ibland med vattenspray o  sällsynt behöver du rök. MEN DEN SKA ALLTID VARA MED! Och tänd! Hälsningar Gidde

tisdag 29 januari 2013

Här fungerar inget bisamhälle!

Som ni ser så står bisamhällen på rad i den här underbara fruktodlingen men just där jag nu står så fungerar det inte. Den biodlare som äger den här bigården bad mig att peka ut var det inte fungerade med bin. Och det kunde jag göra på mindre än en halv minut. Den här mannen har en underbar ordning på sina samhällen och jag kan lova er att den gluggen  i hans kuplinje det retade honom till tusen. Just nu så kommer jag inte ihåg om det var ett currykryss eller något annat som spökade. Hälsningar Gidde 
Posted by Picasa

söndag 27 januari 2013

Jag gillar bredden på biodlingen!


 Allt från vilda hembyggen till det senaste formsprutade. Men jag hoppas verkligen att ingen inbillar sig att varroa- problematiken  till exempel blir enklare om vi alla satsar på plastramar. Jag har följt en lina på Alternativ Biodling där nya biodlare har berättat vad det kostat att starta upp biodlingen. Och det är stora summor. Samtidigt så minns jag min egen start för en evighet sedan. Spillvirke och några hundralappar fick igång verksamheten. Samhällena köptes nere i Småland och min broder Joel var min mentor. Men naturligtvis så har jag fått hjälp från många andra också  och jag hoppas att jag fört en del vidare och hjälpt en del även jag.
Och det är så som biodlingen måste se ut! Vi äldre hjälper till när yngre försöker etablera sig. Lika väl som vi fick hjälp när vi startade upp. Samtidigt så är facebook  till exempel ett bra forum för lite kortare information. Naturligtvis så är risken att få lite ”skeva råd” större med dessa forum men fördelarna tror jag överväger.  Mina vänner det här är lite funderingar kring hur det fungerar och har fungerat i biodlar-Sverige . Kanske jag ska avsluta med det som kanske gläder mig allra mest! Det är den nyrekrytering som sker främst bland yngre medelålders-damer. Många-många av dessa kommer att bli mycket bra biodlare.Hälsningar Gidde!

lördag 26 januari 2013

onsdag 23 januari 2013

När jag saknar de "grejor" som jag behöver!

 Ibland så finns inte det jag behöver hemma eller jag vill av någon anledning inte klämma ner någon fodrare i samhället. Då gör jag som på bilden! Ett lock till en karamellburk och några träpinnar skapar en helt fungerande matare som jag dessutom kan placera exakt var jag vill på samhället. Pinnarna håller upp täckplasten så att bina inte blir spärrade uppe på locket om sockret tar slut. Det enklaste när jag fyller på är att använda en tratt i mellanstorlek. Då kan jag får sockret precis där jag vill och det är det inte så lätt när man tömmer direkt från påsen. Om bina är tröga att börja ta till sig torrsocker så behövs det bara en klick honung på ena kanten när jag startar fodringen så blir det som regel fart på det hela. Gidde.

måndag 21 januari 2013

Tråda med häftpistol

Att tråda med häftpistol är både enkelt och snabbt. Det behövs ingen borrning det är bara att skjuta dit tråden. Säkra ändarna och sedan efterspänna med en trådspännare. Jag använder personligen bara ett sidostift per sida och ett avståndsstift framåt respektive bakåt. I min biodling så fungerar detta bra.
Tiden för att tråda en ram och att smälta fast vaxet i den ligger omkring 5 minuter. Mycket högt räknat.

Häftorna/klammerna jag använder är så kallade kabelklammer. Det fungerar bra men en lite annorlumda form typ spikklammer skulle vara ännu  bättre. Men sådana har jag inte hittat ännu. Tråden dras fram till häftpistolen genom en gardinspiral.  Fotona har min goda vän Marie Ohlsson tagit. Hälsningar Gidde
  
 
 
Posted by Picasa

lördag 19 januari 2013

"Det finns platser där man inte ska ställa några kupor!" Att den här kupan står fel hade jag en känsla av!



Att den här kupan står fel hade jag en känsla av. Bina var lite smågriniga trots en drottning av god härstamning. Och produktionen var för låg. Så jag flyttade kupan lite framåt; lite kakåt; och åt väster respektive höger. Men inget gjorde att det blev påtagligt bättre. Jag brukar leka med pekare för att se Curry linjerna och det fanns ingen anledning att inte testa det på det här samhället. Och här blev det mycket intressant! Det här samhället stod på linjen precis som det skulle när jag kollade första gången. När jag flyttade så gjorde jag det också efter linjerna. Samtidigt så såg jag att rötterna från den gamla furan också gav markering till pekarna. 
När det blev en ledig plats i bigården så blev det sedan en flytt av samhället. !0 meter snett bakåt höger. Och... det blev ett helt nytt samhälle! Mycket mer yngelproduktion Och väsentligt mer honung.
Naturligtvis så är det här "dravel" Ett samhälle är ju inte någon bevisning! Och jag har inte tänkt att påstå något som inte går att bevisa. Men.. det här är lite spännande. Så jag kollar Curry-linjerna när jag flyttar samhällen och när jag har problem med något. För som en biodlarkolega sa en gång: "Det finns platser där man inte ska ställa några kupor"! Gidde
Posted by Picasa

torsdag 17 januari 2013

Jag var optimist,men blev besviken!

 Det blev töväder här och mina planer var att kunna gå ut och såga ramlist till i varje fall 500 ramar. Men så började det komma mer snö och ni ser hur det blev. Snöskottning i tre dagar och en gubbe som håller på att deppa ihop! Jag har klyvsåg och allt jag behöver för jobbet men jag har inte vädret för att kunna stå ute och jobba. Kom ihåg alla ni som läser det här: Det är inte ofarligt att få trädamm i lungorna. Det går bra några gånger men sedan så får man en känsla av att man fått feber. Det är inte alls bra! Så för min del så står jag ute och har dessutom munskydd. Och det är något som jag vill rekommendera.
Ha det bra! Hälsningar Gidde!


Posted by Picasa

tisdag 15 januari 2013

Fingertrycksmetoden

När omlarvningsnålen ligger hemma och jag behöver få fram några enstaka drottningar så fungerar det med att trycka ner cellbygget med tummen ned till vaxmellanväggen. Kolla bara att ynglet är av lagom ålder
Posted by Picasa

Vi skulle behöva kunna mycket mer!


Och det gäller inom alla områden på biodlingen.  Jag tror inte att vi vet hur den optimala bikupan ser ut. Och i linje med det så vet vi inte heller hur bina på bästa sätt ska klara övervintringen. Helt klart så finns det en stor vetgirighet bland biodlarna . Och frågorna blir många.  Låt oss ta ett exempel. Det diskuteras hur många avläggare som man kan göra av ett fullstort samhälle. Och det är en svår fråga att svara på. Men om vi tänker tanken så här.  Om vi vill att de avläggare som vi skapar ska klara att övervintra så behöver de ha en viss storlek. Men problemet är att den storleken varierar beroende på var i landet som vi bor. Och det är därför som mun till mun kommunikationen mellan mentorer och adepter är så viktig. Själv är jag av typ hängsle och livrem biodlare.  Så jag fick höra av en biodlare på ett forum! Du garderar dej redan på hösten mot vinterförluster! Och han kanske hade rätt! Men samtidigt så finns väl inget som är så jobbigt som att städa efter ”dödsfall” inom bifamiljen.  Men om jag vill ha en honungsskörd från mina avläggare då måste jag tänka på ett annat sätt!  Hälsningar Gidde!

söndag 13 januari 2013

Hög botten och drönarbygge!!


 Det här är en fundering som jag har. Jag har sedan flera år använt högbotten och har då fått vildbygge under ramarna. Och en fundering som jag har i de sammanhangen är hur bina hanterar detta med varroan i just dessa vildbyggen. Jag har ännu inte hittat någon enda varroa i dessa drönarbyggen och jag kan lova er att jag verkligen har kollat. Samtidigt så har jag sökt efter några tecken på att bina rensat bort varroa ut täckta celler. Det skulle i så fall visat sig som att enstaka celler skulle vara tomma, men så har det inte varit. Så antingen så rensar bina bort varroan på ett tidigt stadium eller så har inte mina bin den instinkten att göra just detta.
Så om orken räcker så kommer jag att testa just detta nu i år med drönarbyggena under ramarna och då speciellt på mina ”stilla byten” samhällen. Normalt så kollas antalet varroor på bina i skattlådorna men i det här fallet så måste jag testa på bina runt drönarbyggena.
Jag har den här tanken att vi måste prova lite udda saker och hoppas på att något ger en fingervisning om vad som skulle tänkas påverka resultaten i fråga om varroan.
Hälsningar
Gidde   

Vill påminna er om årsavgiften för Carnica Gruppen. Det är en låg kostnad för att vara med i en grupp som satsar helhjärtat på avel och avelsfrågor. Gå till Carnica.se eller läs  här på sidan till höger så ser ni hur ni gör! Välkomna!  

torsdag 10 januari 2013

Det är inte bara jag som letar udda beteende bland bin!



Det är inte bara jag som letar udda beteende bland bin! När vi var nere i Berlin på Biinstitutet så fick vi se när de letade bin med putsbeteende för att få fram drönare för avel. Det var unga volontärer som på videoskärmar sökte efter sådana bin. Bina var försedda med nummer för att kunna återfinnas i respektive kupa. Hur projektet nu har avancerat det känner jag inte till.
Ett av de stora problemen är i detta sammanhang är att vi inte vet hur arvbara egenskaperna är. I de fall det importerats drottningar med varroatolerans till något annat land så har inte avkomman  motsvarat modesarvet. På sikt så hoppas vi att anlagen kommer till uttryck som de som kan genetik uttrycker sig. Visst låter det bra när i varje fall förhoppningarna kommer till uttryck!
Hälsningar
Gidde
   

tisdag 8 januari 2013

"Jag har 3-4 samhällen som är av typ ”stilla byten.”


Vilka övriga egenskaper hos bisamhällena borde rimligtvis vara positiva när vi funderar på detta med varroatolerans? Den frågan har snurrat i mitt huvud ända sedan Varroan etablerade sig här för många år sedan. Någon lösning har jag inte på problemet men för att testa något så kommer jag att göra på det här sättet. Jag har 3-4 samhällen som är av typ ”stilla byten.” Det vill säga att när bina tycker att det är läge för det så går det en nyparad drottning i samhället. Lite irriterande när det dessutom är svårt att hitta damerna i just de här samhällena.
Florsockermetoden kommer jag att använda dels tidigt på året på yngelramarna och sedan mot höstsidan före eventuell behandling mot varroan. Självfallet så kommer jag att ställa de resultaten mot andra samhällen för att se om det är någon skillnad.
Min tanke är att det i samhällena med stilla byta finns en mer kontinuerlig samhällsbildning som eventuellt ger ett svar åt något håll. För att citera Håkan Lanz (uppfinnaren): ””Kom ihåg att även ett misslyckande är ett resultat””.
Hälsningar
Gidde

söndag 6 januari 2013

Men… vi är verkligen inte imponerade av de rekommendationer......


Om ni går in på Svensk Biavels hemsida så hittar ni kallad SvBRapp 101. (pdf 1545kB) det är Fries och Kristiansens litteraturstudie avseende varroa-tolerans. Sammandrag kan också läsas Bitidningen.

Om ni sedan går till det stycke som handlar om det arbete som görs nere i Tyskland så får ni en inblick i vad vi inom Carnica är engagerade i. Vi är som jag tidigare berättat anslutna till den Tyska databasen (www.beebreed.eu) I den databasen så registreras  mer än 1500 drottningar i deras varroatolerans-avelprojekt. Det här är ett projekt som fortgått i flera år och som deltagare här så får vi både information och hjälp med avelsmaterial från det bästa som finns där nere. Vi är nu inne på vårt 4-de år med toleransavel. Vi kan nu jämföra våra värden med de bästa i avelsprojektet i beebreed och vi är mycket nöjda med resultaten.

Men… vi är verkligen inte imponerade av de rekommendationer som ges i Fries och Kristiansens skrift granskning! Om vi inom Carnica skulle följa de rekommendationerna så skulle det innebära att vi tar flera steg tillbaka. Vi vet hur vi bör arbeta och vi har riktvärden som fungerar för varroatillväxt. De värden som vi fått ifrån Tyskland fungerar även här. Så varför ska vi ändra!

Det som bekymrar oss i Carnica är det steg tillbaka som de övriga inom Svensk biavel gör om de följer de rekommendationer som ges i skriftgranskningen.  Det mesta som vi behöver veta om toleransavel kan vi läsa oss till från till exempel Tyskland så varför uppfinna hjulet på nytt? 
Hälsningar
Gidde 

fredag 4 januari 2013

Det ska ni veta att jag har verkligt bra bin! Det är ett påstående som ofta dyker upp i biodlarkretsar.


Det ska ni veta att jag har verkligt bra bin! Det är ett påstående som ofta dyker upp i biodlarkretsar.  Men hur vet min omgivning att det är rätt som jag säger!  Och det är här som det stora problemet är i Sverige i dag. Om… jag inte kan visa oberoende redovisade testresultat så är det i stort sett skitsnack som jag kommer med. Hur ska de övriga i biodlar-Sverige veta om de bin jag har är verkligt bra.  Testresultat som inte görs på rätt sätt de är inget värda! Om… jag testar mina egna bin så är det upp till mig själv att bedöma om det är plus eller minus på samhällena som gäller. Men vad vet ni andra?
Att oberoende tester är det enda som har något värde det fattade vi inom Carnica för nästan 20 år sedan. Men när varroan dök upp så fick vi problem. Att skicka drottningar för test blev något som bara inte fungerade.
Men nu är vi sedan flera år på banan igen! Vi testar enligt Svensk Biavels normer men har också anslutit oss till den Tyska databasen (www.beebreed.eu). Det här innebär att våra drottningodlare inom Carnica Gruppen kan svara på hur deras bin är enligt både den Tyska och den Svenska normen. Och kom ihåg att de värdena som vi redovisar det är värden som är helt öppna för alla att ta del av. Inte några fejkade resultat från egna önskedrömmar.
Hälsningar
Gidde
    

torsdag 3 januari 2013

GIDDE har sin kveruleringsdag ... Läs om ni står ut!!


För några år sedan när Svensk Biavel startades så var vi flera som ifrågasatte upplägget. Men kom ihåg: Det jag nu skriver är privatpersonen ”Gidde” som skriver inte med nödvändighet Carnica Gruppens samlade åsikt.
Att testbiodlingen var en positiv företeelse det var väl de flesta överens om. Men sedan så kom det de ofrånkomliga reaktionerna från ”Biodlingsmaffian”. Och då lyckades de förstöra en då fungerande organisation. Att en grupp biodlare sänker sig så djupt att det är viktigare att förstöra för hela biodlar-Sverige  bara för att eventuellt få loss någon krona själva av NP- pengarna det är lågt. För någon annan förklaring klarar jag inte att hitta.
Okej! Det här kan vara en sur gubbes reflektioner. Men det retar mig så vansinnigt att det som kunde ha blivit något riktigt bra det blir kvaddat av missunnsamma personer med helt egoistiska motiv.
Men som jag skrev innan det är mina egna reflektioner så här på det nya året. Och jag lovar att återgå till det roliga att berätta om biodling. Så ha det bra mina vänner. Vi hörs och syns!
Hälsningar
Gidde

tisdag 1 januari 2013

Vad kan vi tillsammans göra för att förbättra oss på alla områden?


Jag tackade våra läsare före jul för det gångna året! Men helt medvetet så sparade jag en sak som jag vill beröra nu. Och det är alla duktiga trevliga biodlare som skriver på olika forum. På facebook och alternativ så är det många inlägg som visar på ett stort kunnande från skribenterna. Att det sedan då och då dyker upp lite som inte erfarenhetsmässigt känns väl underbyggt det hör hemma i den problematik som dessa öppna forum har. Till er alla oavsett kompetens och storlek på biodling så vill jag tillönska er ett bra och spännande Nytt Gott Biår!! Och ett stort tack till er alla!

Jag har funderat på vad vi gemensamt kan göra för att lyfta biodlingen framåt! Låt mig vara kritisk! På 70 -90 år så har bilar och telefoner utvecklats från vevstart till högteknologi.

Men vad har hänt med biodlingen under samma tid? Lite annorlunda material i kupor. Lite bättre slungor men verkligen inte mycket mer. Men det värsta av alltsamman är att våra företrädare i organisationerna tycker att utvecklingen är suverän. Det talas om modern biodling samtidigt som vi har biodlingar med vinterdödlighet på över 30%. Det klaffar inte i min tankevärld. Vi måste alla bli bättre!

Så jag ställer den här frågan! Vad kan vi tillsammans göra för att förbättra oss på alla områden?
Gott Nytt År på er alla!  
Hälsningar
Gidde