lördag 30 mars 2013

Flusterobservation!

Jag skrev i mitt förra inlägg om hur viktig flusterobservationen är men jag borde ha varit ännu tydligare. Redan nu innan rensningsflykten så kan den ge viktig information om hur samhället har det inne i kupan. Men observera det jag ser betyder inte att jag ska rusa iväg och göra något för då kan det kanske bara bli ännu värre. Det enda som berättigar till att öppna ett samhälle är om det absolut tydligt finns en mus inne i kupan. Samtidigt så är mycket bin utanför kupan ett tecken på att en mus kan ha tagit sig in, men det kan också vara andra orsaker. Så kolla och lyssna! Det är det som vi har ögon och öron till!
Bin som har problem med magen flyger ofta ut även om temperaturen är lite för låg. Många av dem hamnar då i drivorna och har inte ork att ta sig upp. Ett annat fenomen i sammanhanget är att under vintern så har bina tappat lokaliseringen. Så de måste flyga runt och uppdatera sig och då blir det ofta fula märken på den nymålade bikupan. Ofta så kan man med ledning av hur "pluttarna" ser ut bedöma vad som behöver göras när man öppnar kupan om någon vecka!

Min vän Janos skrev på ett annat forum något som jag verkligen gillade.                                                   Det var det här:  Ja, flustret är kupans spegel och när man lärt sig tyda vad som ses där så kan ingreppen minimeras till ett fåtal. Det här är poetiskt när snön ligger halvmeterhög runt kuporna!

Jag gläds ibland åt min broder Joels ord: Bina är solens barn!   Hälsningar Gidde! Glad Påsk!

fredag 29 mars 2013

En lat biodlare är en bra biodlare!.."flusterobservation".

Ja det vill säga om han/hon är lat på rätt sätt! Att en nybörjare är och rotar i sina samhällen ganska ofta är inte något konstigt men när biodlare med över tjugo års erfarenhet absolut måste gå igenom bina då är det något fel.. Varje gång som biodlaren varit in och rotat så tar det bina två dagar att rätta till det han har ställt till med helt i onödan. Och vi kan fundera kring varför bina fungerar på detta sätt! En mycket kvalificerad gissning är att bina är mycket revirkänsliga och biodlarens plockande gör att bin hamnar lite fel. Den biodlare som plockar mycket i sina samhällen förlorar säkerligen bortemot 20 % i skörd. Och personligen så funderar jag på vad den där biodlaren letar efter!
Det finns något som äldre biodlare ofta pratade om men som nu verkar ha försvunnit ur vokabulären och det är ordet "flusterobservation". Kort förklarat så är det att man kan på flygningen på flustret bedöma vad som är på gång i samhället. Om bina trots bra drag inte flyger i den omfattning som borde vara rimlig och kanske framför allt inte drar in pollen som de borde då är det läge för att titta i kupan. En riktlinje för mängden pollen som bina behöver är 1.5 pollenbi i sekunden för ett stort samhälle. Glad Påsk! Önskar Gidde

onsdag 27 mars 2013

När fick bina en drottning senast!


 Jag gissar att den här frågan är verkligen befogad. Det finns hos alla  en tveksamhet för att göra något drastiskt. För biodlaren så är det bland annat detta med att byta drottning. Det kan gå fel! Och vad kommenterar mina vänner i biodlarföreningen om jag bommar. Och jag har full förståelse för det här. Vi inom Carnica kan inte hjälpa alla men vi kan berätta lite om hur vi gör. Och många gånger så är de här enkla metoderna bäst när det gäller att byta drottningar och att förbättra självförtroendet hos biodlaren. Samtidigt så måste jag erkänna att det har försvunnit ett antal drottningar för mig också under åren. Det är sådant som händer! Bilderna: Den övre bilden är en drottningtillsättning med smaksatt foderdeg (Mynta) den nedre bilden  är en utskuren drottningcell som hänger med en bygel i en Apidearam. Ramen är det blå som ni skymtar vid sidorna. Jag är barnsligt förtjust i att prova dels sådant som berättats för mig och så naturligtvis det som jag funderar ut själv. Ha det bra! Jag väntar på våren! Gidde  

PS
Det börjar vara tid att skicka in medlemsavgiften! Läs här på sidkolumnen hur ni gör. Och skriv till mig och berätta lite om er själva så kanske jag kan hitta något att berätta för er om. Utan att jag skriver ert namn om ni inte skulle vilja det! DS

måndag 25 mars 2013

Ibland så blir jag tveksam!

 På bilderna så sen ni två olika sätt att mata på som jag använder fullt ut vid vinterfodring och när jag gjort en skaksvärm. Men jag skulle aldrig kunna tänka mig att använda något av det här för att stödmata eller för all del inte heller för att drivfodra.. Jag är livrädd för att tillföra något flytande foder på våren innan jag är helt bergbomb på att rensningsflykten har varit avklarad för vart enda litet bi i kupan. Likaväl som vi människor inte klarar av att tömma magen helt på en gång efter en förstoppning så klarar inte heller bina av det. Så för min del så blir det en honungsburk över nätet som täcker matarhålet eller foderdeg över ramarna. Om jag absolut måste hjälpa till. Längre fram på våren så blir det torrsocker ala" primitiva tekniken. Och så till rubriken. Jag blir tveksam därför att mycket av min biodling sker efter instinkt och en liten aning sunt förnuft. Samtidigt så hyllar jag orden enligt" beprövad erfarenhet"! Hälsningar Gidde.

lördag 23 mars 2013

Det är så här mallen ser ut när man använder nålsticksmetoden.

Det är så här mallen ser ut när man använder nålsticksmetoden. Mallen täcker 100 yngelceller och tekniken är att man med en insektsnål dödar 50 yngel och sedan tar man tid på hur många yngel som bina rensar ut på en viss tid. Varje utrensat yngel blir på detta sätt 2%. Från start för några år sedan så räknade vi inom Carnica  utrensningen  på 24 timmar men nu diskuteras att sänka tiden till 8 timmar. Och det verkar som vi kommer att uppnå det målet. Men läs noga vad jag nu skriver: Om någon hävdar att deras bin har 100% utrensning så är det kvalificerat skitsnack. Att hävda 100% utan att ange på vilken tid är inte värt något alls. Och konsekvensen är att om jag har 100% utrensning så är det fel på upplägget av testmetod!
Jag berättar ofta att jag inte städar några bottnar. Enligt mitt sätt att tänka så ska bina städa själv. Jag vet att andra hävdar motsatsen men om bina får sina bottnar städade så blir det bara att jag förlorar en signal på hur bina är städmässigt och kanske bina frestas att flyga ut för tidigt. Kylas ner och dör utanför kupan. Förr i tiden så sa man att varje bi på våren var värt 5 öre. Det är fler bin i kuporna nu men samtidigt så är penningvärdet sämre. Så priset kanske är det samma trots allt! Hälsningar Gidde

torsdag 21 mars 2013

När rensningsflykten har varit så gör jag den första insatsen för för nästa invintring

När rensningsflykten har varit så gör jag den första insatsen för för nästa invintring. Det är mycket, mycket sällsynt att jag öppnar något samhälle vid den här tiden. Men ändå så blir det jag gör ganska så ut slagsgivande. En ficklampa så jag kan lysa in i flustret. En hand ovanpå flusterhålet för att känna efter värmen från yngelsättning. Och röda.... kartstift som sätts på pallen till de samhällen som har för mycket "prutt" framför sig eller på kupan. Allt efter vad åren går så ser det bättre och bättre ut. Och frågan är vad jag har gjort. Jo detta!:  Drottningar byts ut, lådor o ramar kollas lite extra och en halv deciliter ättika till en foderhink med sockerlösning har sedan många år hört till mina ritualer. Att jag sedan närmar mig invintringen med lite mer uppmärksamhet det är en sak som blivit mer och mer viktigt för mig år från år. Men så här års när snön ligger kvar så är ofta ett lyft i ett hörn på kupan det enda som behövs. Då vet jag om fodret räcker! Hälsningar Gidde

onsdag 20 mars 2013

Varför blev det på detta viset?

Om man vet varför saker blir som de blir så är det enklare att göra på rätt sätt. Om vi börjar vid rensningsflyckten så sker den oftast när det fortfarande är lite snö på marken kvar. En gammal regel är att det ska vara minst 8 grader under 2 till 3 dagar och dessutom ingen nattfrost. Och det stämmer (ibland). Det är aldrig någon fördel med tidig rensningsflykt. För finns det ingen nektar och pollen att hämta så har inte bina ute att göra. Min egen koll på sena samhällen är dels ett försiktigt lyft i en kant på kupan och känns den normalt tung så vet jag att de har foder så det räcker. Med handen över matarhålet känner jag om det är äggläggning på gång.  Oftast så skrivs det om bajsfläckar på snön men det förefaller mig som detta har minskat år från år. Och varför det är så det kan jag bara spekulera omkring. De första blommorna här omkring är tussilagon  följt av båsippa o vitsippa. Sälg och främst hassel är också det som startar upp mina samhällen. Men just nu så är det kallt, kallt och snöigt!  Hälsningar Gidde

måndag 18 mars 2013

Övervintring


Här kommer Curts skrivning om övervintringen när det gäller bina! Läs och begrunda! Min kommentar hittar ni längre ner.
Curt!    Övervintringen kan enkelt spaltas upp i tre faktorer, nämligen bina, bostaden och maten. Låt oss ta var sak för sig och börja med bina. Bina har ju funnits i bortåt 50 miljoner år, men människan (läs biodlaren) har inte varit med särskilt länge under binas leverne . Naturen är obarmhärtig när det gäller urval. Detta har bina fått erfara. Bin som inte förstått att hitta en bra bostad slogs ut. Bin som inte förstått att hushålla med honungen slogs ut. Bin som var känsliga för sjukdomar, eller som inte kastade ut inkräktare strök också med. Det här är ju inte på något sätt unikt för bina, utan gäller nästan allt levande. Endast de välanpassade klarar sig och för egenskaperna vidare till kommande generationer. Jag skrev nästan allt levande, för människan står på något sätt utanför naturens hårda lagar. I sin iver att ställa allt till rätta i naturen, blir det ibland fel. Biodlare arbetar med avel, dvs de försöker få fram bin med vissa för biodlaren önskvärda egenskaper. En egenskap som man ibland glömmer, är binas övervintringsförmåga. Drottningar vars samhälle har uppenbara problem att klara vintern, skall inte användas i avelsarbete.
För att bina skall kunna leva hela vintern och en bit in på senvåren, måste de ha lagrat upp ett förråd av fett och protein i den så kallade fettkroppen. Vinterbina föds på sensommaren och tidigt på hösten. Det måste vara god tillgång på proteinrikt pollen under denna tid för att bygga upp fettreserven. Eftersom bin i olika delar av världen har olika långa vintrar, finns det anledning att tro att uppbyggandet av fettkroppen kan vara ärftligt styrd.
Som biodlare kan man se att samhällen hushållar olika med resurserna. Yngelsättningen skall i stort sett styras av tillgång på pollen och nektar. Pollen finns det som regel god tillgång på , men om bina inte känner av nektarflödet så kommer de att omsätta honungslagret i yngel så länge det finns pollen att hämta. Det finns bin som har yngel långt fram i oktober november. De bin som föds vid den här tiden har inte stor chans att klara vintern, beroende på att de aldrig kan bygga upp sin fettkropp. Det finns alltså klara skillnader i binas förmåga att klara långa vintrar. Här gäller det för biodlaren att vara observant och sköta aveln med förnuft.
Giddes funderingar!
Det här är verkligen spännande! Vi är fyra erfarna biodlare som skriver kring temat "övervintring". Vi har alla fyra focus på överlevnad men vi tänker ändå från lite olika synvinklar. Och det gör mig verkligen glad! När det har gått någon dag så bör vi sammanfatta och dra fram det viktigaste från alla fyras skrivning. men tills dess läs och fundera. Ingen av oss som skrivit har helt rätt och ingen av oss har helt fel. Men kom ihåg!!  Den här första delen gäller bara själva bina!
Hälsningar Gidde 



söndag 17 mars 2013

Övervintring


Övervintring

Hur ett bisamhälle invintras på ett bra sätt.  Detta är Janos skrivning!

För att ett bisamhälle ska klara av vintern bra krävs att de på hösten har tillgång till pollen. Det är genom förtäring av pollen som de bygger upp den fettreserv som är nödvändig för att klara vinterns strapatser. Det är också viktigt att bistyrkan är tillräcklig för att bygga upp vinterklotet och kunna reglera temperatur och luftfuktighet på ett bra sätt. Att hålla en perfekt temperatur i klotet i förhållande till utomhusluften sker genom utvidgning och sammandragning av biklungan. Många biodlare vill måna om sina bin och ge dem samma förutsättningar att klara värme och ventilation som vi människor. De tränger ihop dem på ett litet antal ramar och säger ” Det är bra att det blir trångt vid invintringen., de som eventuellt hänger utanför kryper in när det blir kallare då får de det varmt och gott när de sitter trångt.”
 Detta är ett helt förkastligt resonemang, för bin är insekter och inte däggdjur som människan. De kräver helt andra förutsättningar. De ska inte ha det för varmt utan kunna lägga ner verksamheten och gå i vintervila. De får inte vara allt för mycket avskärmande från uteteperaturen om deras givare för värme och fuktighetstyrning ska kunna fungera på ett bra sätt. Det betyder att de ska ha gott om utrymme i förhållande till samhällets styrka och bra ventilation utan drag.   
 Det som gäller för bina under sommaren är att lägga upp ett förråd av energi till att styra sin luftkonditionering under vintern. Nu blir det ju inte riktigt som bina hade planerat, för det kommer en biodlare och sabbar alltihop. Det vi tar från bina får vi ju ersätta på något vis. Det gör vi med sockerlösning som fungerar alldeles utmärkt för ändamålet. Det är i detta skede som biodlaren ställer allt över ända för bina. Vi går ner i yngelrummet och rumsterar om . Där tar många  bort binas andra förråd som består av pollen sk. bibröd, men det behöver ambina för beredning av fodersaft till ynglet på våren. Finns yngel  kvar så tas detta också kanske bort. Sen ges vinterfodret direkt ner i yngellådan. Där ska ju bina ha utrymme att bilda sitt vinterklot, där hade de inte  tänkt att energiförrådet skulle vara.
 Vinterfodret måste lagras där vi tog det alltså i skattlådan. Bina styrs av sin biologiska klocka och solståndet som säger att nu är det snart vinter. De har i början på september helt inriktat sig på att inleda sin vintervila. De är inte så pigga på att behöva invertera, torka och lagra ett nytt vinterförråd hur sent som helst. Förutsättningarna att det ska bli bra är sämre ju längre det lider in på hösten. Är de dessutom berövade det utrymme av tomma celler efter utkrupet yngel så blir det inte bra. Sittandes på kakor som är helt fyllda med vinterfoder har bina inte någon möjlighet att bilda ett homogent klotskal. De får därmed problem att reglera temperaturen i vinterklotet. Detta måste de kompensera med en högre energiförbrukning. Ett bi har inte möjlighet att maganisera hur mycket avfall som helst och på vintern kan de inte flyga ut och tömma tarmen. Binas egen organisation inför vintern, i ett bisamhälle där inte biodlaren har trott sig veta bättre, går ut på att förbruka så lite energi som det någonsin är möjligt.
 Bina bildar sitt vinterklot i yngelrummets öppna celler och rör sig väldigt sakta uppåt under vintern. Därför ska binas vinterförråd befinna sig över den låda som det varit yngel i tidigare. Alltså: Låt yngellådan vara. Se till att invintra tidigt helst i mitten av augusti. Kolla ca. en månad efter fodring att förrådet finns i  skattlådan och är väl täckt. Minimal isolering så länge utetempen ligger över nollan. Vid en sådan avslutning på biåret så märks ingen rensningsflygning på våren och bina startar en ny säsong friska och pigga.

 Jan-Uno /Jano/ Andersson
Det spännande med det här är att egentligen så skiljer det mycket marginellt i skrivningen mellan Olof o Jano och inte heller jag protesterar mer än marginellt.
Curts skrivning blir jag tvungen att dela upp lite men den kommer också om någon dag. Och jag lovar er att inte heller den skrivningen är så långt ifrån det här. 
När vi läst Curts åsikt så börjar det bli läge att plocka sönder detaljerna och sedan sammanfatta. Mycket spännande att se var vi hamnar till slut! Hälsningar Gidde


lördag 16 mars 2013

Överlevnad!

Hej! Jag fick med Olofs goda minne låna hans skrivning från Alternativ Biodling. Det ligger mycket i Olofs skrivning även om jag inte håller med om allt. Jag kommenterar här under men läs och fundera ni alla!!

Olof!
Jag skulle säga så här att det är troligt att nätbotten, genomventilerad botten, toppventilation etc. har en positiv påverkan på binas övervintring.

Men enligt mig är det bin av rätt ålder som inte haft alltför mycket varroa på sig under sensommaren samt tilläckligt med foder som är grunden för en lyckad övervintring, allt annat är underordnat, t.o.m. bisamhällets storlek (även om det finns minimigränser).

Så lyckas man bara invintra tillräckligt med unga bin som man ger ordentligt med foder "kommer man undan" med nästan vad som helst och kommer undan såpass bra att man inte märker någon skillnad och kan inte heller säga om något är bättre eller sämre.

Vurmandet för tekniska lösningar för att övervinna övervintringsproblem låter i mina öron som att era bin inte varit i fullgott skick när de gått in i vintern. Jag tycker ni ska lägga energin där istället för att bråka om olika bottnar eller ventilation.

När ni läser det Olof skrivit så är jag säker på flera håller med honom och så även jag.  Men....  jag är fantast så jag tror att vi bör bena upp problemen ett efter ett och sedan är det upp till er läsare att bestämma om vad ni själva gör. För kom ihåg: Det är som båtägaren sa: "Var och en kör sin båt"  Så det är upp till er att bedöma vad ni vill pröva!

Nu på våren börjar invintringen för nästa år. Har ett samhälle mycket av utsotsfläckar så bör ni fundera. Är drottningen för gammal? Har hon dåliga gener? Eller var det så att fodret,matningen,kupan, eller något annat som skapade problemet. Det är nu på våren/försommaren som du måste bestämma vad du vill göra! Hälsningar Gidde!  

torsdag 14 mars 2013

Därför dör bina!



Vi har här tre olika kupor och det finns hur många som helst.  Men dessa tre arbetar efter samma princip. De här kuporna har samma typ av botten och har vintertid toppventilation genom matarhålet och dessutom täckbräder.  Täckbräder av vanligt trä fungerar som öppnings-spalter för fukt. De böjer sig av fukt. Bin har inget minne för orsak och verkan så därför så kittar de igen spalter precis som OLOF skriver. Visst-- du kan isolera tak så att fukten går ut mot sidorna  men det innebär att fukt +sockerkristaller + bakterier o byggplasten i taket + mögelsvampar det skapar problem.
Låt oss börja från början! I honungen och sockerlösningen i kupan så finns det något under 20% vatten. Därför att risken för jäsning ska vara låg. Grovt räknat lite mindre än en femtedel av fodret är vatten. Men bin omvandlar socker/honung till bland annat vatten. Vattnet (läs fukt) stiger med den varma luften från klotet och kondenseras på närmaste kalla yta. Nästan hundra byggplasten i taket. Dessutom så följer det med mögelsvampar och bakterier av olika slag. När fukten bildat tillräckligt stora droppar så orkar inte ytspänningen hålla kvar droppen längre så den faller ner mot vinterklotet. Helt underbart för ett törstigt bi!! Men det innehåller bakterier och annat!! Vatten + bakterier + bajs i binas mage det är ingen bra kombination. Ibland så går det bra men ibland så hinner verkligheten ifatt och då dör samhället eller skadas mer eller mindre allvarligt. Resultatet kan se olika ut men verkligheten från start är den jag beskriver. Varroan... ja visst
men det är bara en sak till som påverkar. Så om vi bromsar utvecklingen lite så klarar sig fler bin. Det är bara en fråga om att sätta sig in i orsak och verkan!
Hälsningar
Gidde

måndag 11 mars 2013

Detta med foderåtgången är beroende av många faktorer.

 Den här tiden så kommer eftertankens kranka blekhet ifatt biodlarna. vintern har varit lång och funderingarna är om fodret räcker till. Hinken på bilden innehöll i höstas 10 kg socker och 5 liter vatten och till detta 1/2 dl 12% ättika. Och en sådan hink räcker normalt inte under en lång vinter. Tidigare så har jag räknat med 15 kg socker till varje samhälle men vis av problemen från förra året så ökade jag i år till 20 kg. men samtidigt så tog jag några kilo mer honung. Så  det blev omkring 22-23 kg foder för vintern per samhälle. Detta med foderåtgången är beroende av många faktorer. Dels vilka bin man har och vilken kupa som bina finns i. Om... bina av väderleken frestas att starta yngelsättningen tidigt så drar det väsentligt mer foder än om den startar senare. Jag har tänkt mig att göra en hel del avläggare i år och då är det inte fel att ha några foderramar att ta till detta. Gidde

lördag 9 mars 2013

Det är spännande!

 Jag leker och provar alla möjliga ideer! Många är bra och fungerar. Men ofta så vet jag inte riktigt om det blev bra eller inte.
I det här fallet så provar jag att tillsätta drottning
med smaksatt foderdeg. jag använde pepparmyntha som smaksättning  när jag gjorde det här provet.

Jag tryckte dit foderdeg både mellan ramarna och även i utätningsburen. Och som ni ser så gillade bina smaken. Tillsättningen gick bra men jag vet inte om det skulle ha gått lika bra på vanligt sätt.

Det är lie klåfingrigt att prova både det ena och det andra. Men det är spännande att se hur det går!
Hälsningar Gidde

onsdag 6 mars 2013

Det välde fram bin som som enda livsuppgift ville döda mig!

Jag åkte förbi i går. 20 meter ifrån och jag gick inte fram och tittade. Snön var borta på taken och lite grenar hade blåst ner men annars så var det så här det såg ut.
För några år sedan så hade alla mina kupor utan en flugit i flera dagar men en verkade helt död. Jag sparkade på kupbenet men inget hände. Så den måste vara död!! Lyfte taket och täcket men inget livstecken. Upp med bakre täckbrädan och där var det tomt. Likadant framåt! Inga bin men rent och fint! Likadant när jag lyfte bakre ramen och tittade ner mot nästa låda. Rent och fint och ingen dålig lukt. Bräckte loss andra ramen framifrån och drog upp lite häftigt................och då hände det! Det välde fram bin som som enda livsuppgift ville döda mig! Jag släppte ramen men hann att få två stick i pannan innan jag flydde. Väl i bilen tog jag bort gaddarna med en kniv och så kom jag ihåg att min fru och jag skulle bort på kvällen. Jag kunde föreställa mig två bulor i pannan och en ilsken fru på grund av bulorna. Ut ur bilen och en handfull snö fick smälta mot sticken. Obehagligt men vad gör man! När snön smält så var det bara kupan med bin kvar. Försiktigt fram till kupan. Bina hade krupit ner och jag lirkade tillbaka ramen mycket försiktigt och stängde igen. Och kvällen sedan? Jo den blev bra! De vi gästade tyckte att jag såg hälsosamt röd och frisk ut. Gidde 

måndag 4 mars 2013

Har ännu inte sett ett enda bin flyga....

Har ännu inte sett ett enda bin flyga, så mina funderingar ligger mer på den sidan att få till så många biramar som möjligt. Många av er funderar säker omkring detta med drönarram. Mitt eget sätt är att jag tiittar bland de lite fulare ramarna i förådet. Det finns ju alltid några som är lite gränsfall! lite för ful att sätta tillbaka i kupan och lite för fin att smälta ur. För min del så är det de ramarna som blir drönarramar. Upptill så är sådana ramar nästan alltid fina så det är bara att skära ur som jag gjort på bilden. Och sedan har jag en ram för detta biåret. För min del så är drönarramarna något som inte bara är varrobekämpande utan också används både för drottningodling och naturligtvis också för parningen
Hälsningar Gidde

lördag 2 mars 2013



Det är så spännande möten i en bigård! Ibland så är det biodlare, men oftast så är det bisaker som fångar uppmärksamheten. Men den här gången blev det hur svampigt som helst! Hälsningar Gidde