måndag 29 april 2013

Så här ser det ut när vi gör vår test av övervintring! Men det är mycket mer vi vill göra!


Vi inom Carnica kör en helt öppen linje! Så vi berättar om vad vi tänker göra och hur! Dessutom så berättar vi om resultaten! Alla ni som anser att något bör göras vi vill gärna se er hos oss. Ni kan hjälpa till eller bara stödja oss som medlemmar. Hälsningar Gidde

VITALITETSTEST:                                                            


Vitalitetstest är en test av utvalda bisamhällens överlevnad med varroa-kvalster utan åtgärder

Vid vår testverksamhet  urskiljer sig några bisamhällena i utrensning och lägre kvalstertillväxt. Samhällen som i dessa egenskaperna ligger över genomsnittet för testgruppen och samtidigt också har högt snitt i produktion, humör, svärmtröghet är av stort intresse.  Dessa samhällen bör genomgå en vitalitetstest. Förutsättningsvis att samhället vid test med florsockermetoden (v 27) har mindre än 2 % kvalster.
Normala testverksamheten slutar med den sista honungsskörden. Men samhällen med gynnsamma testvärden bör genomgå vitalitetstest under minst ett år.
I klartext innebär detta att samhällena ska övervintra och överleva utan varroabehandling. Tyngdpunkten i övervakningen under denna testperiod är bipopulation (bistyrka) och kvalsterutveckling.
En avlägsen uppställningsplats som är skyddad mot reinfektion av kvalster från närliggande bigårdar, är idealisk för vitalitetstest.
Varroan förökar sig under binas yngelperiod.  Binas population minskar under sensommaren, beroende på minskad yngelsättning och varroaskadade bin. Dessa kriterier (kvalstermängd och bistyrka) påverkar bisamhällets övervintringsförmåga. Därför utvärderas dessa kriterier från vecka 32 var tredje vecka.
Från tidigare forskning finns tröskelvärden för varroamängd vid provdatum. Överstiger ett bisamhälle tröskelvärdena tas samhället ur av testet ( och behandlas mot varroa eller upplöses). Möjligheter för en lyckad övervintring har bisamhällen som har minst 10.000 bin och ett kvalsternivå som är mindre än 10 % i slutet av september.
Vitalitetstest är ett test under högt kvalstertryck. Samhällena som under detta förhållande har en hög vinterhärdighet, är särskilt lämpliga som avels- och drönarsamhällena i vårt avelsprogramm.
VITALITETSTEST - Behandlingsåtgärd
Kvalster per 10 gram bin (florsockermetod)
Rekommendation för åtgärder
ca 10.08.
ca 31.08
ca 21.09.
ca 12.10.
ve 32
ve 35
ve 38
ve 41
Samhälle är inte hotad
< 2
< 3
< 4
< 5
Samhället är i kritiskt läge;observeras
2 - 4
3 - 6
4 - 8
5 - 10
Behandla eller lösa upp
> 4
> 6
> 8
> 10

Att observera att genom detta upplägg av testerna så följer vi mycket nära de bestämmelser om varroabehandling som gäller enligt SJV regelverk! 

söndag 28 april 2013

Det är spännande att diskutera Övervintring...

Efter denna vinter med stor dödlighet så har det diskuterats mycket om vad som är den verkliga orsaken. Mina egna tankar ligger väsentligt bort ifrån den påståenden som många andra biodlare har och det skulle vara mycket förmätet av mig att komma med några påståenden innan jag öppnat ett enda samhälle. En av mina funderingar är hur relationen av antal bin ställt emot den mängd föder som vi har gett dem.. De flesta av biodlarna har matat med omkring 20 kilo foder och i många fall så finns det mellan 6 till 8 kilo kvar och i vissa fall så har bina svultit ihjäl. Varför har vi denna skillnad mellan kupor som står intill varandra? Kom nu inte med några kommentarer om rammått, eller om plast eller träkupor för det är helt bevisat att det inte betyder skillnaden i överlevnad. En tanke som jag själv har är i riktningen att en del samhällen är mer aktiva än varandra och att detta ger utslag i foderåtgången. Och min fråga till mig själv och andra är, vad som påverkar skillnaden i aktivitet/yngelsättning med mera. För egen del så vet jag att det inte fanns något yngel i mina samhällen när jag började mata mina bin och jag observerade inte heller någon yngelsättning senare. Och min fråga till er är: Vad har ni sett/observerat? Det är viktigt att försöka lära sig att skapa sin egen kunskapsbank. Hälsningar Gidde

torsdag 25 april 2013

Det talas om 18% dödlighet... Varför??

I år talas det om att 18%  av bisamhällena har dött!! Erfarenhetsmässigt innebär det att innan biodlingssäsongen har börjat på allvar så kommer ytterligare att antal bisamhällen försvunnit. Så den verkliga dödligheten kommer att vara omkring 25%..Detta på grund av att svaga samhällen slås samman och en del samhällen är så svaga att de egentligen skulle ha redovisats som döda.
Mer än hälften av dessa förlorade samhällen är enligt min personliga mening helt i onödan!!  Det börjar vara på tiden att de berörda börjar förstå att bin är bin! Det vill säga insekter och deras livsvillkor är helt annorlunda än till exempel däggdjur. Hur vi år efter år kan godta att vi har den här stora dödligheten det förstår inte jag när det onekligen finns biodlare som klarar sig med mycket marginella förluster. Gidde  

söndag 21 april 2013

Det var rensningsflyckt i helgen och resultatet är aldrig så bra som man hoppats!

Det var 5% som inte hade hängt med till våren. Lite retfullt med tanke på att det var en äldre dam i det samhället. Och jag borde ha bytt henne i höstas. Det här var en Adelsö 16  dotter/dotter som var tre på sitt fjärde år och de damer som jag kunde bytt med var drottningar som bina dragit upp själv i  Apideor. Visserligen från bra härstamning men de hängde här hemma och grannens drönare är inte det som gläder mig.

Det är nu som det gäller att se upp! Visserligen lovar SMHI kallare väder men nu har bina startat upp yngelsättningen så nu blir det ingen bromsning.
De närmaste veckorna så kommer det att gå åt mycket foder och det är bara att hoppas att det finns pollen och flygväder tillgängligt.Om det finns nytt pollen att tillgå så bryr sig inte bina om de gamla pollenkakorna som eventuellt finns i kuporna. Det är alltid lika spännande att uppleva vårstarten på bina! Det är nya oskrivna blad på det stora intresse som vi alla har! Hälsningar Gidde

torsdag 18 april 2013

Det finns en lögn som vandrat nedifrån Skåne och har nu nått ganska så långt upp i landet.

Det finns en lögn som vandrat nedifrån Skåne och har nu nått ganska så långt upp i landet. Den heter "jag har inte fått någon varroa ännu"! Den här lögnen har kostat Svensk biodling tiotusentals samhällen!
Låt mig berätta min egen historia! Här i Stockholms området var det i Sollentuna som parasiten först dök upp med starka känslor mellan biodlarna som följd. Och så har det varit överallt i biodlar-Sverige! För egen del så bor jag omkring 6 mil från Sollentuna och med den utbredningtakt som varroan har så inne bär detta omkring 2 år. Men enligt mig så hade jag absolut ingen varroa. På det fjärde året efter att det konstaterats i Sollentuna så gjorde jag efter mycken tråkning från en bekant en  snabb myrsyratest. Den görs över en natt med en vettexduk,ett varroagaller och lite myrsyra. Det blev två samhällen som var med i testen. Och naturligtvis så fanns det varroa. det var 6 varroor i det första och 4 varroor i det andra.
Den här testen görs innan skattlådorna sätts på men är med vår erfarenhet nu inte bra. Myrsyra har inte i samhällena att göra från våren och fram till behandlingstiden på hösten.
Mina vänner!!! Jag ber er verkligen! Testa!!! Det räcker inte med att ha ett varroagaller liggande i kuporna. Det ger inget resultat utan behandling och ni får/bör inte behandla vid denna årstiden. De flesta av oss har myror som frekventa hyresgäster. Och myrorna bär med förtjusning ut varroorna som de hittar på gallret. Och då får ni inte veta något om hur mycket varroa ni har eller om ni har någon. Så lär er att testa och hjälp andra att testa,det tjänar alla på!
Läs på Carnica.se hur ni gör en florsockertest på rätt sätt. Eller gör som i USA där de skakar bin och florsocker i en honungsburk och sedan slår upp detta på att vitt papper där de lätt upptäcker varroan. Sluta upp att lura er själva! Ni har varroan mycket tidigare än ni tror! Och jag lovar, det kostar många samhällen om ni inte lyssnar! Hälsningar Gidde

tisdag 16 april 2013

Ett ordinärt samhälle klarar att övervintra, om.........

Ett ordinärt samhälle med bra med mat klarar att  övervintra om inte de sammantagna störningarna går över en viss gräns. Vad är då störningarna??  Jo till exempel dålig varroabehandling, kupa där fukten inte ventileras bort, störningar från omgivningen ovan och under mark. Plus naturligtvis en hel del annat men det mesta kan ha rubriken störningar. Håller ni med mig?? Låt oss fundera omkring det här!! Gidde

måndag 15 april 2013

Små, små Tussilago och knoppar av blåsippor!

Små, små Tussilago och knoppar av blåsippor! Det måste vara våren på gång! Ännu ingen värme! men tänk i alla fall! Kanske det blir rensningsflykt nu i veckan! Gidde

söndag 14 april 2013

Vinterbina kommer att vara ordentligt slitna i år.....jag lovar att jag kommer att smyga runt kuporna för att inte störa!

2012
Så här såg lådorna ut en månad tidigare än i år förra året. Det var även då lite sent men trots all inte så som i år.

Men jag funderar! Vinterbina kommer att vara ordentligt slitna i år. Det har gått alldeles för lång tid mellan det att de föddes och tills nu. Och frågan jag ställer mig själv är: Kommer bina och jag att klara det här? Jag lyfter på mina kupor och de är hur tunga som helst men jag vet inte hur det ser ut under täckningen. Och om jag öppnar och tittar så minskar jag chansen för både mig själv och bina. Allt det som händer nu påverkar hur det hela utvecklas de närmaste veckorna. Vinterbina är de som startar upp samhället och om de tar slut för tidigt så är det bäddat för problem. Om vädret håller sig på solsidan så kommer Carnica-bina att starta synnerligen intensivt och då är det bara att hoppas att pollentillgången blir tillräcklig. Det är viktigt kanske mer i år än annars att det finns tillräckligt med foder så att inte bina frestas att leta nektar istället för att sköta om yngel. Och ett kritiskt läge kommer det att bli när vinter-bina dör ut och de nya bina blir för få. Och att rota runt och fundera kan vara farligt med tanke på röveri-risken. Om fjorton dagar så vet jag vad jag har att jobba med och jag lovar att jag kommer att smyga runt kuporna för att inte störa!  Gidde




lördag 13 april 2013

Carnica Gruppens Årsmöte




Inbjudan
Svenska Carnica Gruppens inbjuder till
årsmöte den 4 maj kl.1100

Carnica Gruppen har sitt stadgenliga årsmöte den 4/5-2013 klockan 11.00.                     
Lokal.: Eggeby Gård i Spånga. Ring om vägbeskrivning och anmälan om deltagande!
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar så innefattar också mötet att vi för andra gången ska diskutera utkastet till nya stadgar för gruppen. Förslaget kan då godkännas eller förkastas.
Efter årsmötet så har vi en snabb konstituerande samling av den nya styrelsen. Och därefter så diskuterar vi hur den tre-års planering som styrelsen arbetar på ska se ut. Och det är synnerligen viktigt att vi får en debatt om hur vi ska arbeta vidare. Om tiden tillåter så hoppas vi att Robert även gör en information om bidatabasen beebreed.
Carnica Gruppen är den rasgrupp som har en öppen redovisning av sitt arbete och vi strävar att över vår hemsida och blogg hålla Sveriges Biodlare informerade.  Vi tror att vår information kan hjälpa biodlare att begränsa vinterdödligheten och naturligtvis öka glädjen och nyttan av biodlingen.
Det är viktigt med det stöd som ert medlemskap ger oss. Det är en låg årsavgift motsvarande ett kilo honung. Och mina vänner: Det är samma årsavgift sedan Carnica- Gruppens start den 23 oktober 1997. Så allting annat har blivit dyrare men inte vår årsavgift. Och vårt plusgiro är: 1522572-5 Kostnad:100:-  Skriv och berätta vem du är! Det är viktigt så att vi kan nå dig! Men vi behöver en signal om att du kommer så vi kan ordna kaffe o bröd.  Du kan ringa Gideon: 0176-262438 el.  070 5825361 eller maila flybacken@gmail.com.  Eller Horst Frank:  073 7876083. Välkomna!
Att komma ihåg: Om ni tycker det är viktigt med bra bin… Om ni hoppas på varroatoleranta bin… Om ni tror på att vi kan påverka vinterdödligheten… om ni vill vara med och stödja…om du vill vara med och utveckla Svensk Biodling Då är det  Carnica-bin  rätt för er. Och Svenska Carnica Gruppen är er förening.
Välkomna hälsar SCG-styrelse!
Gideon Önnestam 
Roslagen den 8 april 2013                                                                      CARNICA, det grå biet ...
Observera inbjudan gäller medlemmar i Carnica Gruppen som betalat medlemsavgiften vilket också är ett villkor för rösträtt på mötet! Dagordning följer på Hemsidan och bloggen.

fredag 12 april 2013

Jag kan inte förstå! Vinterdödligheten!

Jag har verkligt svårt att förstå hur vi år efter år har vinterdödlighet i närheten av 20% utan att det tas krafttag för att få lite begrepp om problemet. Naturligtvis så har varroan en stor del i problemet men den är inte hela sanningen. Låt mig citera en god vän! Jag tror att det till stor del är ett handhavande problem säger den personen. Verkligheten är att vi inte vet hur den optimala kupan ser ut. Det vi har är mer eller mindre lyckade försök från kuptillverkare som gissat sig fram. Och glöm inte mina vänner att vi har fyra årstider som ställer olika krav på funktionen från binas synvinkel sett.

Just i dag så dök det upp det nya förslaget om NP-medlen. Där är en lite glidande skrivning om vinterdödligheten, men det skulle behövas så mycket mer. Vi måste skapa information om hur kupor bör se ut. Det finns det som fungerar med olika tänkande men om vi blandar tekniken då går det åt skogen. Låt oss renodla och klargöra vad som är bra eller dåligt. Vi vet hur ett vanligt boningshus ska vara byggt för att vi människor ska må bra. Skillnaden är inte så vansinnigt stor mellan ett hus med självventilation och en bikupa.

Och mina vänner: Vi bygger inte hus var som helst! Vi dränerar och kollar innan vi sätter ner spaden och nog borde det gälla samma när det gäller bina. Det borde vara självklart att inte ställa bikupor för övervintring på källdrag eller kallhål. Kraftledningar ovan och under jord och en massa annat sägs skapa problem.          Men varför kollar vi inte fullt ut vad som är problematiskt.
Observera! Den här skrivningen är mina egna funderingar. Det är inte något från Carnicas styrelse men jag hoppas att jag har dem med mig till största delen. Och jag hoppas att många av er håller med mig! Gidde

onsdag 10 april 2013

Stilla röveri är verkligen en samhällsfara! "Tillägg"

Jag skrev om hur stilla röveri skapade problem. Men jag gled förbi ett stort problem. Och det är varroan! Stilla röveri och även vanligt röveri kan ändra varroatrycket både i det rövade och det rövande samhället. Och det speciella är att många gånger så märker inte biodlaren att något är på tok förrän på våren då samhällena har dött. Det vore bra om så många som möjligt gick in på Carnica Gruppens hemsida och kollade hur man kollar hur hårt varroatryck ni har i samhällena med den så kallade florsockermetoden. Det är viktigt att veta vad man håller på med och det blir garanterat mer överlevande bisamhällen!

måndag 8 april 2013

Stilla röveri är verkligen en samhällsfara!

Ett tidigare inlägg här på bloggen handlade om röveri! Det borde vara på sin plats att förklara att röveri kan ta sig mycket olika former! Om ett litet svagare samhälle utsätts för ett regelrätt röveri så behöver man inte tveka så mycket på det som händer. Det är hård flygning in och bin forsar ut ur det drabbade samhället och om du skulle lyfta på locket så forsar det ut bin. Inget att tveka om!
Men stilla röveri är inte lika lätt att upptäcka men nästan lika farligt! Du kan om du är uppmärksam se bin som kommer fram till det svagare samhället och tigger en fodergiva av bina på flustret. Du kan om du har nätbotten observera en massa bin som sitter under nätbotten och blir matade av kupans bin. Och ofta så utvecklas detta stilla röveri till verkligt röveri därför att detta med fodergivorna suddar ut kupindentiteten hos bina.Det gör till slut att det drabbade samhällets bin hjälper till att bära ut den egna kupans honung, och det här kan vara slutet på någon timma.
Det här beteendet är lite rasbetingat, det finns hos alla raser men mest hos de gula bina:
Och frågan är då vad man gör för att undvika det här. Det viktigaste är att aldrig starta upp det här! Aldrig kupknivar med kladd på som bina kommer åt. och aldrig, aldrig kakbitar som bina får tugga ur. För det är så här att om du eller jag gör lite fel ibland så händer det till sist att jag gör det vid fel tillfälle.
Och hur avslöjar jag om det verkligen är "stilla röveri"? Jo jag gör så här! Jag öppnar det samhälle som jag tror är drabbat och så strör jag florsocker över bina. i nedre lådan. Ibland så räcker det att lyfta några ramar för att komma åt. Sedan är det bara att kolla de andra samhällena. Kommer det några pudrade bin flygande så vet jag vilka som är syndare. Bina ser ut som små änglar fast egentligen så är det "Bänglar". Gidde

söndag 7 april 2013

När vi talar om förgiftning!!

När vi talar om förgiftning så kan man fundera åt två olika håll. Dels den smygande som kommer från svaga doser av bekämpningsmedel/gifter. Och den förgiftningen är mycket svårt att få grepp om. Normalt så stoppas pollenbin som varit i närheten av gifter på flustret men om doserna är så låga att bina släpps in så sker det en tillvänjning som på lång sikt skapar problem. För oss människor så har det inträffat arsenik o blyförgiftning för att nämna några. Men det påtagliga är när det sker en akut sprutförgiftning av våra bin. Det kan vara så att en del bestämmelser ändrats sedan jag själv var utsatt för den här problematiken men bina fungerar säkerligen lika som för femton år sedan.
Jag hade sex bisamhällen på en halvö här i Roslagen. Det var en bra plats med både vild blomning och fruktträdgårds o åkermark. En dag när vi kom till bigården så var marken täckt av en matta med pollenbin med begränsad rörlighet. På flustren till två av kuporna så såg vi vaktbina mycket handfast mota bort de pollenbin som försökte ta sig in i kuporna. Vi kände en kemikalielukt som kom och försvann med vinddraget. Markägaren förklarade att arrendatorn hade fått lova att inte spruta så det förutsatte han att det inte gjorts.
Men hjulspåren från spruttraktorn gav klara bevis för vad som hänt.
Arrendatorn försökte svänga sig med att sprutningen varit så marginell att den inte kunnat skada bina. Men han kunde inte visa vare sig sprutbehörighet eller sprutjournal. Han fick som ultimatum att antingen betala halva värdet av bisamhällena eller få en anmälan på sig till miljö o hälsa. Han lovade att betala men försökte sedan att svänga sig när betalningstiden gått ut. När jag sedan påminde honom så råkade hans Fru lyssna till telefonsamtalet och så dröjde det inte mer än tjugo minuter innan han stod vid dörren med pengarna i hand.
Minnesregler är att skapa dokumentation. Be bitillsynsmannen att skicka bin till SLU. De mäter inte förgiftningen men de kollar om det är andra sjukdomar som dödat dina bin. Ska SLU leta efter gifter så blir det dyrt för då måste du betala. Och naturligtvis så lägger du bin i din egen frys som bevismaterial om du på något sätt måste gå vidare. Och alla ni se till att ni väcker opinion mot sprutning. Markägaren i det beskrivna fallet observerade att pollineringen sjönk väsentligt trots att jag skapade en annan bigård en bit därifrån.Vilda pollinerande insekter dör också de på grund av sprutningen. Hälsningar Gidde

lördag 6 april 2013

Att flytta bisamhällen!

Att flytta bisamhällen är en fråga som dyker upp gång på gång och i de flesta fall så görs det stora problem av det som egentligen är ganska så enkelt. Egentligen så borde flytten vara gjord innan bina rensning-flugit  för under vintern så förlorar bina sin lokalisation så när de går ut på våren så söker de lokalisationen innan de flyger mer än någon meter från kupan.
Om bin tvingas att ta sig ut ur kupan på ett sätt som inte de inte känner igen så tar de också ut en ny lokalisation när de kommer ut!! Det gäller att skapa en labyrint som förvirrar bina!

Mitt sätt att göra en flytt i typ närområde (2-50 meter) men även längre är så här:
Några ordentliga gräsknippen som gott och väl täcker flustret tejpas för flusteröppningen med silvertape eller liknande. Sedan är det bara att flytta samhället till rätt plats!
Väl på plats så bestämmer jag hur jag vill att bina ska ta sig ut. Om jag kan besöka bina nästa dag så sticker jag in en liten pinne så att något eller några bin i taget kan ta sig ut. Absolut inte så att bina kan forsa ut!

Om jag vet att bina måste klara det själva så gör jag så här. Ena sidans silvertape skärs av men så att gräsknippet fortfarande tätar till största delen. Lika som tidigare så ska enstaka eller några bin kunna ta sig ut.

Bina kommer att kämpa för att få bort hindret som hamnat i deras väg och de kommer att ta ut en ny lokalisation under tiden. I det sista exemplet så kommer om jag gjort rätt bina att plocka bort gräset så att efter en vecka så hänger silvertejpen rakt ner från ena sidan.
Grundtanken är att: Bina ska inte kunna ta sig ut på det som de upplever som den naturliga vägen. Det gäller att skapa en labyrint för dem! Mycket enkelt!  Hälsningar Gidde

Om... det ni läste var intressant och till nytta för er! Då gläder det oss i Carnica Gruppen! Men vi ser också gärna att ni blir medlemmar hos oss! För om vi är fler så kan vi göra mer för Svensk Biodling!
Läs sidokolummen!




tisdag 2 april 2013

Det finns något som kallas för röveri!

För erfarna biodlare så är en del saker så självklara att om man berättar om dem så här på ett öppet forum så blir det lite av typ Aprilskämt- stuk över det. Men bin är inte likt något annat! Så min förra skrivning om att ställa bina på rätt plats det var menat på fullt allvar.

Det finns något som kallas för röveri! Det är när ett eller flera samhällen stjäl ifrån ett annat samhälle. Problemen är störst under vår och höst men kan också förekomma under sommaren speciellt om det är en svacka i draget.

För drygt 15 år sedan så invintrade jag mina ordinarie samhällen men dessutom två avläggare. Det var mycket bra drottningar som jag gärna ville ha kvar!
Efter rensningsflykten På våren så skulle jag efter alla böcker och goda råd göra ren bottnar för det ska man göra det lär man sig. Det var varmt och det blev att jag tittade på en del ramar också. Det blev mycket bin i luften men ingen ilska eller andra problem.
Och avläggarna, de spara jag till sist! De var verkligt bra så jag var helt nöjd. När jag efter tre dagar kom förbi så flög det bara enstaka bin från den ena men till den andra så var det full fart. Den första avläggaren var helt tom på mat och hade bara ett femtiotal bin o ingen drottning. Något hundratal döda bin på botten.
Den andra avläggaren var helt "knökafull" med bin och jag såg drottningen skymta till på en ram. Och bina far runt som tokiga!  Det var ett praktexempel på röveri! Jag var helt desperat! Att fånga drottningen var helt otänkbart! Så det blev så här!
Jag sprayade lite vatten på ramarna. Tätade till kupan så gott det gick och in bak i bilen, öppna fönster och god fart en bit in i skogen. Lite gräs bromsade bin vid flustret och jag åkte hem till stan!
Och så här blev det. Samhället blev mycket bra! Alla rövarbin gjorde att samhället blev mycket starkt. Men hade det samhället fått stå kvar så hade det varit "Kaputt!  Gidde

måndag 1 april 2013

Nu är det hög tid!

Nu är det hög tid att leta uppställningsplats för bina! Om bina står på mark där snön smälter tidigt och där gräset grönskar först så är det ofta en bra plats för bina. Men det finns reservationer!:  Inte under eller nära elledningar. Varken i luften eller under mark.  Undvik bergskrevor och ställen där vatten rinner under mark. och det gäller både i skrevor och i slang eller rör. Och det finns svackor i berggrunden där det alltid står vatten utan att det märks på markytan där mår inte bina heller bra.
Allt det här påverkar och det finns mer som ställer till det men det hör lite till överkurs så det tar vi en annan gång. Ha det bra! Och varför inte satsa för framtiden med ett medlemskap i Carnica  Gruppen. Läs här på sidan hur ni gör! Och skriv till mig och berätta om vilka ni är! Gidde