söndag 30 juni 2013

Tänker jag fel angående VSH testerna??

Jag har läst Erik Österlunds artiklar angående VSH testerna och jag blir lite fundersam. Det här är ett mycket långsamt arbete som borde vara möjligt att skapa en grov sortering på och jag ber er att läsa det jag skriver och sedan jämföra det med med artikeln i Bitidningen.

Här följer min hypotes: VSH - sortering.
Om jag har fattat saken rätt så tar bina bara bort kvalster med avkomma men låter kvalster som saknar avkomma gå fram i vanlig ordning. Det innebär att samhällen med yngelramar som är heltäckta utan tom-celler  fram emot kläckningen helt faller bort. Sådana samhällen har antingen mycket låg varroatryck eller också har bina inget eller svagt VSH beteende.

Min hypotes är så här: Om jag fotograferar ramarna med en mobil efter täckningen av ynglet och sedan fotograferar samma ramar strax före kläckningen så borde jag rent visuellt kunna se om bina rensat ut yngel. Och borde testas ytterligare.  Och det borde vara möjligt att skapa en app som sköter det här jobbet.

Tänker jag fel och i så fall var??

Hälsningar Gidde

fredag 28 juni 2013

Varför litar biodlare på att vår Herre där ovan ska lösa de här problemen åt biodlarna när de självutnämnda "profeterna" bevisat år efter år att de inte kan eller har lust satsa på att greppa problematiken!!

Hur tänker vi biodlare egentligen? Jag har några års erfarenhet från uppfinnande och produktutveckling. Och har träffat en hel del av de nutida uppfinnarna. Sättet att hantera problem är så väsensskilt mellan biodlare och uppfinnare, så jag känner mig fruktansvärt frusterad. Det är inte rimligt att godta en vinterförlust på upp emot 30% som säkerligen är den riktiga siffran för den här vintern. Och varför tar ingen riktigt tag i det här?

Varför litar biodlare på att vår Herre där ovan ska lösa de här problemen åt biodlarna när de självutnämnda "profeterna" bevisat år efter år att de inte kan eller har lust satsa på att greppa problematiken. Det finns en rädsla för att framstå som den som inte läst på ordentligt.

Jag har skrivit om det tidigare: Det är inte bara varroans fel att vi förlorar bin!! Det är minst lika mycket andra orsaker/störningar som är det som knäcker samhällena. Mina goda vänner påstår att jag har tur som har goda biodlar-grannar som sköter sitt jobb med bekämpning, och visst det är bra. Men som en av mina vänner säger så saknas det utbildning. Och det är där som det borde satsas mycket energi.

Trots all forskning och trots alla utredningar så vet vi inte riktigt hur bin ska skötas på riktigt! Det sägs att bin har 14 hjärnceller och frågan är om inte bina använder dem bättre än vad vi klarar av med väsentligt fler MB.

Hälsningar Gidde

Vi ses den 6 juli på Test-biodlarkursen vi som förstår hur ett bra bi ser ut!! Ett Carnica Bi!

tisdag 25 juni 2013

Lördagen den 6 juli så har Carnica Gruppen Testbiodlar och kalibreringskurs på Eggeby Gård i Spånga

Lördagen den 6 juli så har Carnica Gruppen Testbiodlar och kalibreringskurs på Eggeby Gård i Spånga. Vi börjar klockan 10.00 med kaffe. Och vi ska sedan gå igenom dels förra årets testresultat och sedan så drar vi igenom det som gäller enligt den nomenklatur som vi använder för testbiodling. Om vädret är bra så ska vi göra ett besök i bigården för mer handgriplig demonstration. Vi tänkte informera om hur man gör paketbin och så måste vi diskutera hur man gör för att få bina att överleva vintern. Och känner jag mina vänner rätt så blir det en hel del diskussion om alla möjliga biodlarfrågor. 
De här sommarträffarna är mycket viktiga dels för att skapa en riktig bedömning i testverksamheten men också för att vi som biodlare ska bli bättre. Och kom ihåg vi kan alltid utvecklas inom biodlingen!

Hälsningar 
Gidde

Har du betalat din medlemsavgift!??


 Varroatest med florsocker 



lördag 22 juni 2013

Om.... jag bygger ett hus eller en bikupa så är den största skillnaden storleken!!

Om... jag bygger ett hus eller en bikupa så är det ingen stor skillnad förutom storleken. Det är samma fenomen som påverkar funktionen. Det behövs en ventilerad grund/botten! Taken måste även de släppa ut den fukten som jag eller bina alstrar. Men det som skiljer är vår förmåga att hantera det här. Sommartid så finns det  massvis med bin som hanterar luften. In och ut genom flustret! För egen del så behöver jag bara öppna fönstret resten sköts av självcirkulastionen. I stort sett inga problem!

När vi kommer till vintern så har vi fenomenen kvar! Det blir fortfarande fukt. Jag kan elda och självcirkulationen  fungerar fortfarande. Men för binas del så börjar problemen. Bina som skötte ventilationen har satt sig i vinterklot. De skapar fortfarande en del fukt de liksom jag men bina är beroende av att jag har förstått problematiken. Har jag skapat självcirkulation för mina små vänner eller har jag gått på snacket om "varmluftsballongen"? Naturligtvis så får det inte varken för bina eller mig vara något drag men nog är det skönt med lite luftcirkulation.

Mitt eget sätt att hantera detta ser ni på bilderna här intill! Matarbrädan ligger kvar och hålet är täckt med ett insektsnät under trasan som ni ser på bilden. Normalt så är matarbrädan en bräda längre fram. Vid invintringen så tätar bina noga alla springor mellan brädena o lådan. Men under vintern så påverkar fukten brädorna så att de blir skeva och bildar spalter mot lådan. Genom matar-hålet och genom springorna som bildas så sipprar fuktig luft upp och ut. Blir det mycket fukt så deformeras brädorna mer med lite fukt så blir det mindre. Täckningen över är en hopvikt bommullsfilt: Observera bin fryser inte ihjäl om de har mat och ett torrt utrymme förutsatt att de är tillräckligt starka vid invintringen.  I princip samma teknik använder jag vid uppstaplingskupor och när jag jobbar med huvar. Skillnaden i foderåtgång blir blir några kilon till förmån för kupan på bilden. Den här tekniken ger ett svalt utrymme där binas vinter-aktivitet blir låg och det är bra! Gidde

onsdag 19 juni 2013

Varför jag ansåg att det borde vara en annan kupkonstruktion på vintern än på sommaren.

Jag bommade en kommentar från en gammal bekant. Skrivningen var: Varför jag ansåg att det borde vara en annan kupkonstruktion på vintern än på sommaren.

 Ja om vi ser tillbaka några miljoner år i tiden så klarade sig bina över vintrarna utan isolering och täckplast. Överlevnaden har bina klarat trots att de säkerligen haft mycket mindre foderförråd än vad bina har i dag. Jag påstår att det är helt fel teknik att försöka förändra binas normala beteende att övervintra mer eller mindre i dvala. Kom inte med något svammel om värmeförluster för det är inte det som är problemet. Problemet ligger i att bina får för hög aktivitet i kupan under vintern och även att de frestas till för tidig yngelsättning. Aktivitet ger större foderåtgång som i sin tur ger mer fukt i kupan som ett stackars törstigt bi gärna slickar i sig.
Och plus detta!! Fukt och bakterier plus mögelsporer är ingen bra kombination i ett boende och detta gäller både när det är boende för oss människor eller bin. Det här är nästan enda gången som det gäller samma sak för bin o människor! Men.... för binas del så ska temperaturen vara låg!
Låg temperatur och dragfri ventilation plus naturligtvis bra bistyrka tillsammans med tillräckligt med foder, då överlever bina.
Sommartid har vi helt andra förutsättningar. Bina är världsmästare på ventilation när de kan vara aktiva i rätt temperatur. Men på vintern, då ska det vara lugnt!  Hälsningar Gidde

måndag 17 juni 2013

Och kom ihåg att det här är biodlarens eget ansvar gentemot andra biodlare och naturligtvis mot sig själv och bina!




Det är nu fram på sommaren som varroatillväxten verkligen tar fart. Samtidigt så kommer röveri och felflygning att skapa osäkerhet på hur hårt varroatryck som man i realiteten har. Jag vet att det är lite för tidigt att kolla nu med florsocker, men det behövs en del utrustning som ska skaffas eller tillverkas. Och kom ihåg att det här är biodlarens eget ansvar gentemot andra biodlare och naturligtvis mot sig själv och bina!
Hälsnningar  Gidde



lördag 15 juni 2013

Höga och tunga lyft, det kan verkligen bli jobbigt!

Hitintills så går det bra! Vädret har växlat här i Roslagen. Mycket till böndernas förtret. För mig som biodlare har de korta perioderna med regn varit helt perfekt. Längre perioder drar igång svärmlusten men små korta regnperioder med dragperioder dessemellan gör att bin prioriterar nektarinsamling före yngelproduktion. Det här är en balansgång verkligen på slak lina. Det fodras unga drottningar och att det hela tiden finns gott om utrymme.
Ett glädjeämne är när bisamhällena väljer att täcka honungen allt eftersom. Det här är mycket olika och
ibland så har jag avlat på bin som absolut inte täcker honungen oavsett hur jag bönar och ber. Nu i år så har jag två höproducerande bisamhällen som är just så väluppfostrade som jag önskar mig. Nu gäller det bara att hoppas på att drottningar blir parade så jag kan tappa av lite bin från höghusen till avläggare. Det här är en fråga om lite mer än en vecka. Så jag hoppas på maxdrag så att inte bina får svärmtankar, för då blir det jobbigt! 3 LN + 3 HLS det räcker bra i höjd     Gidde

torsdag 13 juni 2013

Så här hänger vi i Carnica Gruppen våra Apideor.

Det behöver inte vara konstigare än så här! För egen del så är det inte så ofta som jag larvar om och odlar drottningar på det sättet. Det blir ofta så att jag trycker till cellbygget med tummen och på det sättet får jag en anvisning för bina att bygga en vicecell. Om jag bara behöver ett tiotal drottningar så känns det jobbigt med omlarvningsnålen när tummen fungerar lika bra! I början när jag använde den här tekniken så var problemet att hänga kakbiten i Apidean. Men det fungerar nu hur bra som helst. Ibland med buntband men nu mera med små trådbyglar, men tyvärr så har jag inget foto på dem! Det är bara att vara försiktig vid hanteringen, så fungerar det hur bra som helst!  Så som jag gör med drottningodlingen. Det kan alla klara av. Så det är bara att försöka!  Hälsningar Gidde

tisdag 11 juni 2013

Idag har jag problem!


Jag har två avläggare stående här hemma. Idag så var det intensiv flygning på den ena. Och jag visste att jag lämnat minst två drottningceller där. Så när jag "fundrat" lite så fanns det flera alternativ! Det kunde vara ett försök till svärm. Det kunde vara röveri från fullstora samhällen. Eller något så banalt som en ordentlig övningsflygning. Att leta smådamer i en kupa det är helt enkelt nästan omöjligt. Och jag visste inte hur många drottningar som jag skulle leta. Dessutom så skulle jag iväg på en egen svärmning (studentuppvaktning). Så det blev en spärrbotten med litet fluster. Efter någon vecka så kommer jag att öppna och låta de kärlekskranka damerna få utlopp för sina vilda lustar. Att de innan dess har dödat några med systrar det stör dem inte.  Gidde

söndag 9 juni 2013

Nu går verkligheten i otakt!!

Bin har under flera miljoner år utvecklat sin överlevnad. Och naturligtvis så har det under tiden varit enorma bakslag. Men... det stora problemet under historisk tid det är människorna. Om vi inbillar oss att vi förstår saker så bra att vi kan vända på förutsättningarna för bins överlevnad och detta ska fungera då är vi (förlåt uttrycket) vansinnigt korkade. Läste artikeln i den senaste Bitidningen om biodlingen i USA och som gammal biodlare så känner man en stor förtvivlan. Vi bör vara synnerligen tacksamma att vi här i Europa ligger och släpar lite när det gäller utvecklingen i förhållande till USA.
En fråga som jag ställer mig är denna!  När rovdriften på naturen har gjort tillvaron helt omöjlig på en del av jordens yta, vad gör människorna där då? Kommer de då att invadera de tämligen oförstörda markerna typ i Sverige och fortsätta med sitt galenskap här?

Men åter till bins överlevnad.

Vi bör titta många år tillbaka tillbaka i tiden. Inte för att börja med bistockar men för att förstå vad som gjorde att bina klarade att fortleva på den tiden. Vi ska inte fundera i linje med TBH-kupor och inte i tunga massiva träkupor men vi bör tänka i de banorna att det inte är rimligt med samma kupkonstruktion sommar och sedan för övervintring. Vi vet mycket om det här! men varför är det så svårt att göra något förnuftigt? Kanske det är så att: För att förstå framtiden så måste vi titta ofta långt tillbaka!

Gidde

torsdag 6 juni 2013

Vargtikar och bins navigering

Detta med vargars genetiska problem bekymrar myndigheterna mer än de problem som vi har med bina. Men...som ni märker så kom jag lite snett i min egen navigering! Så tillbaka till ordningen!
Hit till Roslagen så har det vid tre tillfällen flyttats en varg-tik som sedan direkt har sökt sig tillbaka till renarna uppåt landet. Helt osökt så måste man fundera på hur hon klarar att söka sig tillbaka norrut. Tiken kan rimligtvis inte navigera efter stjärnorna.
Under ett långt liv så har jag själv  och i sällskap med andra varit ute i naturen och då upplevt hur olika det är för oss människor att  hitta tillbaka när vi är till exempel i bärskogen.
Och då måste vi ställa den här frågan: Hur hittar djuren? Jag tror personligen att detta sker över de så kallade Currylinjerna och jag tror också att det är genom dem som varg-tiken hittar hem!  Rimligtvis så känner djuren skillnaden på linjerna om de går norrut eller söderut liksom om de går mot öster eller västerut. Och samma förhållande tror jag det är med bina. Problemet är att vi inte klarar att mäta det här fenomenet. Även om pekarna vrider sig likt en slagruta så ger de inte utslag vare sig du mäter magnetfält eller elektrisk laddning. När vi nu talar om Currylinjer och Currykryss så kanske vi ska nämna att katter älskar att ligga på kryssen men bin mår inte alls så bra av dem. Och en del av vinterdödligheten kan nog tillskrivas det här. Om ni hör till dem som förlorat bin och klarar av att gå med pekare, så borde det vara läge för att testa. Står kupan på eller mycket nära ett currykryss?

Hälsningar Gidde

måndag 3 juni 2013

Vad är det som händer egentligen??

Har snurrat runt och satt på skattlådor samtidigt som jag kollar drönarram och yngelsättning. Och livet är fullt av överraskningar. I sju samhällen där jag bytt eller skurit ut drönarramarna så bygger visserligen bina ut den nya ramen men synnerligen lojt och tveksamt. Och i de fall den är helt utbyggd så lägger drottningen inga eller få ägg i den. Och det finns inga svärmceller eller annat otyg i kuporna. Jag tror att det helt enkelt är brist på byggbin o andra husbin i samhällena. Här blir det en tveksamhet för min del. Och min fråga till mig själv och er andra.Är detta ett tecken på att glappet mellan vinterbina och de nya bina blir större än det brukar bli. Det är den stora frågan? Eller är det så här att bina så starkt prioriterar nektarn att de konsekvent drar ner på yngelsättningen. Det händer ibland när det är mycket starkt drag att dels yngelsättningen går ner och parade drottningar få gå sysslolösa därför att inte bina har tid med sådant oväsentligt som yngel. Gidde