onsdag 31 juli 2013

Vi har haft en ökenvandring här i Roslagen

Det har varit enormt varmt och torrt här i Roslagen ett antal veckor. De senaste veckorna har bina inte kunnat få in någon nektar för att den torkar in i blommorna. Nu de senaste dagarna har det emellertid kommit lite regn och den fråga som man ställer sig är hur jag ska göra. Ska jag skatta hårt eller ska jag vänta och hoppas att draget kommer igång. Det är en verkligt brännande fråga. Samtidigt så måste jag ta beslutet om vilka samhällen som jag ska ha kvar. En del samhällen är till salu men många kommer att slås tillsamman med avläggare som är på gång. När jag nu räknar med att minska ner med några bigårdar så kommer jag att kunna vara mer aktiv med de bina som jag har kvar. Och det är en medveten satsning från min sida att ha lite mer Carnica stuk i kuporna. Men..... det var inte var inte så länge sedan det såg ut så här på en av mina bigårdar. Hemska tanke.... Vi är på väg dit!!  Gidde


söndag 28 juli 2013

Själv så minns jag fortfarande när jag försökte mig på att plocka äpplen lite bakom bibänken.

När ni skriver om de ursprungliga bina här i landet så gör ni mig verkligt fundersam. Tacka vet jag bina som fanns för 70 år sedan sa en ung man för några dagar sedan? Och jag måste ställa mig frågan, vad han kunde veta om det! Själv så minns jag fortfarande när jag försökte mig på att plocka äpplen lite bakom bibänken. Ni kan inte ana hur snabbt jag kutade. Och det är de bina som det berättas om var så bra! Och det var inte bara våra bin som var på det viset för det var så bina var vid den här tiden och några år framåt. Men så tog biavlarna tag i problemet och sedan har det gått framåt. Skördarna har ökat markant och bina har blivit hanterbara. Så sluta att berätta amsagor ni unga som ännu inte har upplevt vad verkligt argsinta bin är. Att snacka en massa om att inte avla utan att låta bina föröka sig på "det naturliga sättet" det visar bara att de sagesmännen inte har någon erfarenhet. Och på sikt så skadar det biodlingen, för vi får illbattingar som inte går att ha i civiliserade områden. Gidde

onsdag 24 juli 2013

Bina som kommer till nu kommer inte att bli varken flygbin eller vinterbin.

Bina som kommer till nu kommer inte att bli varken flygbin eller vinterbin. Deras enda uppgift är att föda upp de bin som ska övervintra. Bisamhällena är hur starka som helst men egentligen inte till någon nytta. När bina blir flygbin så finns det inget att dra på om det inte blir ett sent ljungdrag och det är inte på alla platser som det finns den varan. Och det är alldeles för långt till invintringen för att det ska bli vinterbin av de äggen som läggs. Jag satsar lite på att förstärka avläggare för att få dessa till övervintringsbara enheter. Egentligen så skulle jag vilja sälja nästan tio samhällen efter att jag skattat av dem. Det här är bra samhällen som jag tänker sälja men jag skulle vilja skapa en mer homogen bra Carnica struktur på mina bin. Lyckas jag att få till avläggarna så måste jag få iväg en bra annons på de samhällen som blir över. Helt klart så måste jag bestämma vilka bigårdar som ger mest och är lättast att hantera! Gidde  

tisdag 23 juli 2013

Så hanterar jag vaxet!


Avtäckningsvaxet samlar jag i Biforhinkar och låter bina rensa bort honungen i den anordning som ni ser på den nedre bilden. Det är ett spärrgaller som sitter i omkring 30 grader lutning över en bilåda med masonitbotten.   Resultatet ser ni på den övre bilden.  När bina har jobbat vaxet igenom spärrgallret så ser det ut som på den övre bilden. Sedan är det bara att smälta det i en saftmaja eller i en plåthink i vattenbad i en brygghuspanna.  Efter silning genom ett finmaskigt insektsnät så blir det fina kutsar att skicka för valsning av mellanväggar.

Det här är mitt sätt att göra jobbet!  Gidde

söndag 21 juli 2013

För min del så använder jag biborste "naturell". Jag fick lära det från min start som biodlare och har upptäckt att det är det bästa. En biborste av konventionellt stuk har nylonborst som blir elektriskt när den möter vaxet och bina men de här naturmaterialen har inte den nackdelen. Men observera använd de spädaste tistlarna respektive ormbunkarna och ta bort knoppar och topparna för dessa har en tendens att sprätta iväg bina.

Och framför allt, blir den här "borsten" kladdig så gör man en ny. Och oftast så är tillgången på det ena eller det andra råmaterialet obegränsat. Drömmen skulle vara att honungsskörden skulle bli så stor att tistlarna tog slut vid bigården! En gummisnodd  eller en snörstump är det enda som behövs för att hålla samman stjälkarna. Gidde

onsdag 17 juli 2013

Nästan bra men ändock inte riktigt bra! När jag nu bedömer resultatet efter vintern så ser det ut så här

När vi nu är på högsommaren så är det möjligt att bedöma hur övervintringen verkligen har gått. Och en sak som jag kunnat konstatera är att samhällena i år är väsentligt mycket mer ojämna än vad de brukar vara.. Nu vid mitten av juli så brukar varje samhälle lämna i varje fall omkring 10 kilo honung men i år så är det inte så på de svagare samhällena. De starkare ger det med råge medan de svagare inte har något att ge. Inom Carnica så diskuterar vi vitalitettest när det gäller varroatolerans  men det är kanske lika viktigt att kolla hur bra övervintringsdugligheten är på samhällena. Jag bor i kustnära område så det går inta att jämföra med inlandet.

När jag nu bedömer resultatet efter vintern så ser det ut så här. 5% vinterdödlighet men nästan 15% av samhällena som går på halvfart. Men lyckligtvis så går avelsdrottningarna som tåget! (Observera inte som Svenska tåg, för då vore det inte så bra)  Gidde  

lördag 13 juli 2013

Lite skamset att erkänna att jag först nu förstår vad som verkligen hände!

För ganska många år sedan så fick jag en sprutförgiftning på en bigård där jag hade 6 samhällen. Marken runt kuporna var helt täckt med pollenbin som hade rött pollen på benen. Tre kupor var helt utslagna med bara något tusen bin i varje. Tre samhällen var inte helt utslagna men ganska så illa däran. Det blev snabbflytt till ny bigård och efter några dagar sammanslagning så det blev tre samhällen av det hela. Jag tyckte att återhämtningen på samhällena var godtagbar och kunde invintra de tre samhällena i god kondition. Det här var före varroans tid. På våren så var alla tre samhällena mycket svaga i relation till vad jag brukar ha. och jag funderade mycket vad som egentligen hade hänt. Och jag har under åren berättat om det som hänt och att förgiftningen hängt med så länge. Jag till och med funderade på om själva kuporna var kontaminerade.

När vi hade vår Testbiodlar/Kalibreringskursen nu den 6 juli så kom en kommentar från en person som förlorat många samhällen nu under vintern. Observera det här är en mycket erfaren biodlare!
Han sa ordagrant så här: "Det konstiga var att de bisamhällen som överlevde var de som inte hade något pollen i kupan"!

Nu i veckan så trillade polletten ner! När jag för flera år sedan slog samman samhällena så följde pollenramarna med lite slentrianmässigt. Jag kommer särskilt ihåg en av ramarna därför att jag diskuterade med min fru om de verkligen behövde så mycket pollen.
Det pollen som fanns i pollen ramarna var kontaminerat med besprutningsmedlet. Och under vintern när fukten i kupan slog emot de kalla ytorna på pollenet så lakades giftet ut och bina kunde slicka i sig det.Jag borde ha förstått att pollenet var livsfarligt för bina. Men jag funderade bara på de några kilon honung som fanns i kupan. Mycket skamset!!

I fortsättningen så kommer jag om det blir besprutning i närheten att totalrensa kupan när det gäller pollen. Bin kan fått med sig någon skit in i kupan under säsongen som sedan dödar dem under vintern.  Gidde

onsdag 10 juli 2013

Alla ni som finns här ute på olika forum kan ni berätta! Överlevnad!!

Vinterdödligheten som det skrivits mycket om: Är den mycket olika över landet? Har den på något vis med odlingen i omgivningen att göra? Och så är jag nyfiken på hur det såg ut i kupan på vårsidan! Skriv på något av forumen så att så många som möjligt kan läsa! Lämplig rubrik! Överlevnad!

söndag 7 juli 2013

Varför släppa iväg svärmar? Men svärm i svärm det kan ge problem!!

När jag skrev om att inte släppa iväg svärmar så tänkte jag på ett fenomen som är så sällsynt att jag inte tyckte mig behöva berätta om det. Men... idag hände det!!!
Om, jag har ett samhälle som är i stark svärmlust och det kan vara antingen spärrat med spärrgaller eller bara att drottningen inte är på G. Om det då kommer en svärm från ett annat samhälle och sätter sig i närheten så inträffar kanske detta att den svärmen triggar igång det samhället du har stående.
Detta hände! Min goda vän på vars tomt bisamhället står ringde och sa att bina höll på att svärma. Vi var ute i en annan bigård men vi tog det lugnt för vi visste att drottningen var spärrad.
När vi väl var där så satt svärmen illa till i ett körsbärsträd. Normalt så flyger en svärm ut och efter en halvtimme så är svärm-samhället helt lugnt. Men här blev det annorlunda!
När bina satt sig och blivit vederbörligt vatten duschade så tog jag in dem med en håv. Allt gick helt perfekt! Men efter 10 minuter så var det lika mycket bin däruppe på grenen. En ny insats och efter kaffe drickning så borde det varit tomt i trädet men det var lika mycket bin igen. Som jag tog in. Efter detta så gick jag och tittade på bikupan och förstod varför det fungerade som det gjorde. Det var en stadig ström av bin för att ansluta till klasen i körsbärsträdet. Det blev en sista insats och sedan ställde vi svärmen i skuggan för avhämtning senare. Kupan var då helt lugn liksom svärmen! Nu har jag en stor svärm stående i källaren. Jag ska sila den och dela upp den på tre avläggare, men det är morgondagens problem!  Gidde  

fredag 5 juli 2013

Vad ser ni i bikuporna och vad ser ni i den bikupa som Sveriges biodlare är??

Första gången som jag gick igenom ett bisamhälle så ställde min mentor frågan efteråt: Vad såg du? Och vad tror du att du borde sett?  Det inte nya biodlare får veta det är hur alla dessa genomgångar påverkar bisamhällena. Och den riktiga sanningen enligt mig är att alla störningar av bina påverkar svärmlusten i negativ riktning. Med andra ord så är det så här att genomgång av samhällen sätter fart på de bin som skapar svärmlust. Så det gäller att se till att bina har högt i tak i bokstavlig mening och att biodlarens gluttande i samhällena sker med tillbörlig hänsyn. Och den biodlare som inte lär sig detta han/hon kan fortsätta att leta svärmar. Varje svärm som drar iväg är ett misslyckande från biodlarens sida!!

Vi i bikupan Sverige där Carnica Gruppen också är med säger så här att det som verkligen saknas i Sverige det är utbildning. Det är inte möjligt med någon annan förklaring till en vinterdödlighet på något mellan 23 till 50%. Visst den officiella siffran är det lägsta värdet men på sina ställen så är den högre siffran i underkant.
Vi vet att det diskuterats vem som ska hålla i den utbildning som verkligen behövs. För min egen del så upplever jag att den frågan är fel ställd. Frågan borde vara hur vi skapar den kompetens som behövs för att ge den kompetensutveckling som nu är en så stor bristvara på alla nivåer inom biodlingen.

Helt klart är att på något sätt så har kompetensutvecklingen i Sverige inte hängt med i utvecklingen och det börjar att bli nödvändigt att ställa kritiska frågor och begära förändring. För när jag tittar på  kupan biodlar-Sverige så är jag medveten om vad jag ser och jag gillar det verkligen inte. Det verkar rent ut sagt som om  det är ett puckelynglande samhälle. Gidde  

tisdag 2 juli 2013

Varför släppa iväg svärmar?

På olika forum så läser vi om svärmar och får se många helt underbara bilder på svärmar på många olika ställen. Men det här har en mörk baksida. Ibland så hamnar svärmen i grannens vägg eller skorsten  och dessutom så förlorar biodlaren halva bisamhället och det halverar hans honungsskörd!

Jag har skrivit om detta tidigare och jag skriver det igen! Vi behöver ha en bra mus-spärr på vintern och vi behöver hindra bina från att svärma på sommaren.

Men detta är inte hela sanningen. Du kan inte hindra bina från att komma i svärmstämning om det är det de vill, men du kan hindra bina från att dra iväg i en svärm.
 Min egen lösning på det problemet är den högbotten som jag konstruerade för några år sedan. Helt perfekt på vintern! Och fungerar också helt perfekt på sommaren, men skapar ett behov av att arbeta lite annorlunda med drönarna. Jag ser det som en ekonomisk förlust att slänga bort ram efter ram med drönare när jag kan använda dem på ett bättre sätt. Drönarna får hjälpa till med att hålla värmen i avläggare plus att de deltar i parningen av de drottningar som jag odlar i avläggarna. Självfallet så gör jag ett urval på vilka drönare som får vara med, så småfåglarna får också en del drönarvax.
 Det väsentliga är att hålla koll på att rensa ut drönare efter svärmperioden och att se till att det finns drönare tillgängliga tillgängliga för parning. Konstigt nog så tar sig oparade drottningar sig ut och tillbaka in  genom ett stående spärrgaller men när det gäller ett liggande så fungerar inte detta lika säkert.
Det här är mitt sätt att arbeta! Bina övervintrar bra och jag släpper inga svärmar när gallret är nedfällt!
Och det blir ingen svärm efter svärm som det berättas om. Observera jag använder samma botten på avläggarna men där öppnar jag för parning när jag vet att det bara finns en drottning kvar.

Gidde