lördag 31 augusti 2013

Ibland så bommar jag! Förlåt!!

Det händer att jag får kommentarer som jag bommar att besvara. Och det är bara för mig att lyfta biodlarkepsen och be om ursäkt. Jag fick kommentarer om att currylinjer inte finns och det kan alltid diskuteras. Men låt det vara så här att i min sinnesvärld så finns currylinjerna och det verkar som om mina bin håller med mig. Och för min del så räcker det fullt ut! Att vissa bisamhällen inte mår bra på en del ställen det har de flesta biodlare upplevt och om jag då med enkla medel kan kolla det innan jag ställer dit samhället så är det väl ganska så bra. Jag flyttade senast i förra veckan ett samhälle som egentligen stod bra till ur alla synpunkter men som när jag kollade stod över en bergspricka. Tre bra drottningar har kämpat men inte lyckats att få samhället på topp. Ska bli spännande om den fjärde drottningen lyckas bättre på den nya platsen en dryg meter snett åt sidan.

En annan fråga var hur jag silade vaxet. Låt mig berätta så här! Jag smälter vaxet i en plåthink stående i vattenbad i en så kallad pannmur. Sedan silar jag genom ett finmaskigt insektsnät ner i en Biforhink där jag har lite varmt vatten i botten. Jag ställer den hinken på cellplast så den ska svalna så sakta som möjligt. Föroreningarna sjunker ner i vattnet under och det som blir kvar brukar jag hugga bort med en yxa.
Ofta så blir vaxet så bra att det kan skickas för valsning direkt, men ibland så smälter jag om det en andra gång. Vi har det så bra att kunna skicka vaxet gemensamt till valsning och då får vi det särbehandlat så att det inte dyker upp vax med höga nivåer av bekämpningsmedel. Det här fungerar bra. Att smälta ur gamla ramar lönar sig egentligen inte. Varje år så eldar jag ett antal hundra ramar. Det är enklare att såga och spika nya. Gidde

onsdag 28 augusti 2013

Visst är det spännande, detta med invintring!!

När vi läser på olika forum hur man ska invintra så blir i varje fall jag mycket förvirrad. Jag gör troligtvis som vanligt. Med en skillnad, jag kommer att minska till 9 ramar i mina 10 ramars lådor. och egentligen så är det inte heller nödvändigt för jag har aldrig mögel i mina kupor. Men jag retar mig på att den bakre ramen i en del kupor blir lite grå och det gillar jag inte. Jag arbetar ju alltid med toppventilation och dessutom med varmbygge. Om jag eventuellt hade gått över till kallbygge så skulle risken för mögel minskat ytterligare men jag upplevde att det var ett för stort att ändra så mycket på en gång för en gammal man.

Och så till frågan vad som jag gjort hitintills i höst. Efter en urusel skörd så var slutskattningen "lätt" att göra, men gud vad tråkig. Ynglet sattes ner i undre lådan och ramarna i övre lådan sattes dit med några ramar som hade honung kvar
Matning
. Jag sätter dem som regel längst bak. Det kom ju några dagar med fint flygväder så bina drog på den sista blomningen. Men det kommer knappast att påverka skörden så många hektogram. Det är fortfarande inte helt klart med alla drottningbyten men det bör vara under kontroll i nästa vecka. Och det skönaste av allt kommer att bli när jag kan diska slungan och ställa under den. Som min gamle vän Tommy brukade säga: Det går väl an att vara biodlare,bara man slapp det där kladdet! Gidde

 

söndag 25 augusti 2013

Det börjar bli dags för sammanfattning!

Vi närmar oss den dag då vi kan sammanfatta biåret. För min del så var dödligheten som vanligt mycket låg, så där kan jag inte gnälla. Våren blev sen men det verkar som bina hade haft det klart för sig hela tiden. Fodret räckte till utan problem och starten på yngelsättningen var verkligt bra om än lite senare än vanligt. Men så kom torkan och när inte nattfukten räckte till så började nektarflödet att minska väsentligt. Jag blev personligen lite av desperat när vecka efter vecka passerade men inget regn kom. Men för omkring 4 veckor sedan så kom det nästan 50 millimeter över tre dagar. Det blev lite av en vändpunkt men helt klart så var det för sent. Det tar tid för blommor att komma tillbaka och en del kommer inte igen för de har blommat över. Drottningodlingen fungerade ganska så bra och jag har provat lite andra vinklingar under den här säsongen. Och nu under vintern så ska jag försöka sammanfatta och lägga upp planerna på vad jag ska testa nästa år. Att det blev en i särklass mycket dålig skörd det får jag försöka att överleva om det nu går!  Gidde
Drottningtillsättning med sprit. Det fungerar det också!

tisdag 20 augusti 2013

Där var två damer!

Jag skrev om Damernas Ryska Roulett.  Dottern som jag berättade om, där jag klantat mig med att inte ha rensat bort pollenramar. När jag gjorde det jobbet då så stod jag länge och plockade fram o tillbaka med ramarna och passade också på att märka en dam som jag hittade.

I dag så ville jag se om damen jobbade som jag önskade. Det var bara det att där gick två damer! En lite mindre i den nedre lådan och en fullmatad i den övre och den senare hade märkningen. Det ska bli spännande att se vad som händer. Vilken dam kommer bina låta vara kvar till invintringen? Det är omöjligt att veta vilken dam som är ungdrottningen. å det är bara att vänta och se. Gidde

måndag 19 augusti 2013

Stilla byte...

Jag hade länge ett samhälle som jag kallade "Gammelmor"! Starten var en svärmdrottning från mitt första biodlarår. Men det dröjde flera år innan jag fattade hur bra den damen/ linjen var. Första damen i det samhället blev 6 år gammal innan hon byttes genom stilla byte. Just då var jag bara förvånad men längre fram så förstod jag hur bra det var. Den sista i den sviten av damer tog jag bort för byte just i kväll. Det känns vemodigt men något som jag måste göra. Men för 6 år sedan så inträffade det jag ska berätta nu!
Samhället Gammelmor hade en äldre dam som jag verkligen gillade nästan älskade. Ett år drog bina upp en drottningcell och rent reflexmässigt så rev jag den. Drottningen gick på ramen intill och jag gjorde en 5 ramars avläggare med henne. Jag var ju så inkörd på att det stora samhället skulle dra upp en ny drottning. För det fanns ju yngel i alla slags ålder. Enligt mig just då inga problem!
Avläggaren stod vid sidan om det stora samhället och drottningen lade ägg i god fart. En drottningcell dök upp på ytterrams insida mot ena ändan Och larven var uppmatad så att den närmade sig täckning. Storleken på larv och tiden som gått var vad jag kunde bedöma rätt. När jag efter 2 dagar skulle kolla att cellen var OK så var den nedbiten. Det fanns tydligen en vilja att behålla den gamla Damen. Efter tre dagar så var där en ny cell och allt upprepades, men nu hann cellen att bli täckt med god marginal. Samtidigt så gjorde jag den pinsamma upptäckten att det stora samhället inte dragit upp någon ny drottning. Utkrypande bin men ingen utkrupen drottningcell och inget spätt yngel. KATASTROF!! med stora bokstäver. Ingen Drottning på gång och problemet var stort. Tredje gången jag såg en cell så hade jag gett upp. Jag hade fullt upp med annat jobb och här var det kört tack vare min klantighet. Efter en månad vid skattningen så hade det stora samhället över  50 kilo honung och den gamla drottningen i avläggaren var borta men det fanns en ny  drottning med nästan tre ramar yngel. Sammanslagning och jag var hellycklig! Ett stilla byte och jag hade fått se det på nära håll!  Gidde


 

fredag 16 augusti 2013

Damerna spelar rysk roulett

Damerna som jag funderar på att byta verkar inte vara helt samarbetsvilliga. Jag har en klar lista på hur jag vill att det ska se ut, men icke sa Nicke, det är inte mycket som blir som jag tänkt mig. Pontus som vi kallar ett samhälle hade bytt själva. Det var inte planerat!  Nästa var sista samhället efter Gammelmor och där fungerade det, Hon sitter burad. Och sedan ett mysterie! Damen är hur bra som helst i just det samhället, stilla byte gång efter gång och hög produktion, men att odla efter henne är en ren katastrof. Ingen fart och ingen produktion. Byte? Nja kanske! Min Singer Dotter7Dotter hängde på gärsgården, det var byte som gällde. Jag har skattat några ramar under säsongen, men inga stora mängder.Nu så snittade hon bland de bästa i bigården hitintills, men det var en "persons" blandning med yngel och honungsramar. Så hon klara sig från "tumtrycket"! Men jag funderar Det är jobbigt med bin som blandar honung o yngel som det samhället gör!

Men det finns en sak som är spännande i den bigården. Det började med att jag för flera år sedan fick tre drottningar av Hans o Inger Lindberg. En av damerna försvann vid tillsättningen. Tvåan var avelsdrottning och som sådan mycket bra, liksom hennes döttrar och deras döttrar.Men det tog slut för tre år sedan. Trean hade gått i en bigård och genom stilla byte varit kvar hos mig. När jag sedan började odla efter den damen så upptäckte jag vilken underbar dam det är. Hennes Dotter står vid sidan och har de senaste två åren varit den som gett avelsmaterialet. Men i år så hände det som inte får hända. Bägge samhällena satsade på stilla byte. Det fungerade bra för det äldre samhället. Men för det andra samhället så hade en klantig biodlare inte sett till att det fanns ramar för damens äggläggning. En fruktansvärd massa pollenramar var i vägen. Nu efter rensning ska det bli spännande om den damen kan skapa ett övervintringsbart samhälle. Det är inte många veckor kvar! Vad tror ni! Klarar hon det?

Det är mycket av Rysk roulett i just den bigården! Damerna gör lite som de har lust till. Och just i år med stark torka så blir det ännu mer lite av ett lotteri. Det är jobbigt! Men också otroligt spännande!  Gidde


tisdag 13 augusti 2013

Diskar ni hinkarna utvändigt??

Det är en lite oförskämd fråga, men den har sin realistiska bakgrund! Jag började som 17-åring på ett slakteri o charkuteri. Verkmästaren där var en inbiten biodlare och en mycket just och rak person. I den branschen så består de första åren för unga män av att diska och hålla rent. Jag upptäckte mycket fort att det enklaste var att se till att göra rätt från början och att sedan inte fuska för den mannen han såg det han borde se och det var inte lönt att göra något dåligt jobb! Ett av mina stående uttryck under de åren var: Jon! " Visa mig hur du vill ha det gjort", så får du det gjort så i fortsättningen! Det första som han visade var hur man diskar hinkar. Mycket noga på insidan och sedan lika noga på ut sidan. För som han sa, hinkar ställer man i varandra och det gör att utsidan är lika noga som insidan.
Det blev lite av en fix ide" för mig! Jag skulle göra allt minst så bra som "Jon" begärde. Slaktade vi så var det det som gällde. Lika snabbt och lika bra som någon annan. Styckade vi så var det samma sak.

Och så till frågan, vad har det här med biodlingen att göra. Jo det skrivs om honungshanteringen på facebook. Och oavsett att det kanske inte behövs diskas fullt ut så mycket som jag gör så tror jag att Jon håller koll på mig. Jag riktigt hör:" Du diskar väl utsidan"!  Gidde

fredag 9 augusti 2013

Biodlarns och binas minne ser mycket olika ut! Kanske snart någon börjar tala om bisamhällets själ!!

Nu på morgonen så var det ett stilla sommarregn när jag tittade ut på morgonen. Att regnet var månader försenat det hjälpte verkligen inte upp humöret. Jag väntade nämligen på bitillsynsmannen för att besikta några avläggare som ska säljas. Det hade naturligtvis kunnat gå att genomföra jobbet när det klarnade upp en aning. Mulet men inget regn! Men det var en sak som bromsade mig och det var detta att aldrig jobba med bina vid regn o åska. Det är en urgammal regel och just i det här fallet så var den riktigt viktig för mig. Visst så kan man genomföra  den genomgång som behövs för en besiktning även om det hänger regn i luften, men bin har en säregen förmåga att komma ihåg när man har varit lite för brutal mot dom. Javisst rök hjälper till att genomföra jobbet men bina minns att någon varit jobbig med dom.  Det här hänger med i flera bi-generationer oavsett om du byter drottning under tiden. Verkligt konstigt!  Och om jag tänker att sälja de där avläggarna och jag vid besiktningen stressar upp humöret på dom så kommer de nya ägarna att tycka att jag sålt bin till dem med ett verkligt dåligt humör.

Och så till detta med Biodlarens minne! För ett antal år sedan var vi i Jönköping och Kerstin Ebbersten  berättade att bin hade ett minne inom samhället ungefär som jag berättat här. Just då så var jag inte speciellt mottaglig för det budskapet så jag tog det hela med en viss tveksamhet. Men under åren så har jag ibland funderat i de här banorna och under den här säsongen så har två olika biodlare oberoende av varandra hävdat samma sak. Så nog har bina både ett korttidsminne och ett kupminne som sträcker sig över kupans hela livstid. Ni vet väl att egentligen så kan ett bisamhälle bli bort emot 100 år gammalt. Det är bara innevånarna och kupan som byts ut.Det som fodras är att det är ett fortlöpande skeende! Men kanske snart någon börjar tala om bisamhällets själ!!  Gidde

tisdag 6 augusti 2013

Stilla röveri!

Ett tidigare inlägg här på bloggen handlade om röveri! Det borde vara på sin plats att förklara att röveri kan ta sig mycket olika former! Om ett litet svagare samhälle utsätts för ett regelrätt röveri så behöver man inte tveka så mycket på det som händer. Det är hård flygning in och bin forsar ut ur det drabbade samhället och om du skulle lyfta på locket så forsar det ut bin. Inget att tveka om!
Men stilla röveri är inte lika lätt att upptäcka men nästan lika farligt! Du kan om du är uppmärksam se bin som kommer fram till det svagare samhället och tigger en fodergiva av bina på flustret. Du kan om du har nätbotten observera en massa bin som sitter under nätbotten och blir matade av kupans bin. Och ofta så utvecklas detta stilla röveri till verkligt röveri därför att detta med fodergivorna suddar ut kupindentiteten hos bina.Det gör till slut att det drabbade samhällets bin hjälper till att bära ut den egna kupans honung, och det här kan vara slutet för det rövade samhället på någon timma.
Det här beteendet är lite rasbetingat, det finns hos alla raser men mest hos de gula bina:
Och frågan är då vad man gör för att undvika det här. Det viktigaste är att aldrig starta upp det här! Aldrig kupknivar med kladd på som bina kommer åt. och aldrig, aldrig kakbitar som bina får tugga ur. För det är så här att om du eller jag gör lite fel ibland så händer det till sist att jag gör det vid fel tillfälle.
Och hur avslöjar jag om det verkligen är "stilla röveri"? Jo jag gör så här! Jag öppnar det samhälle som jag tror är drabbat och så strör jag florsocker över bina. i nedre lådan. Ibland så räcker det att lyfta några ramar för att komma åt. Sedan är det bara att kolla de andra samhällena. Kommer det några pudrade bin flygande så vet jag vilka som är syndare. Bina ser ut som små änglar fast egentligen så är det "Bänglar".

Jag skrev om hur stilla röveri skapade problem. Men jag gled förbi ett stort problem. Och det är varroan! Stilla röveri och även vanligt röveri kan ändra varroatrycket både i det rövade och det rövande samhället. Och det speciella är att många gånger så märker inte biodlaren att något är på tok förrän på våren då samhällena har dött. Det vore bra om så många som möjligt gick in på Carnica Gruppens hemsida och kollade hur man kollar hur hårt varroatryck ni har i samhällena med den så kallade florsockermetoden. Det är viktigt att veta vad man håller på med och det blir garanterat mer överlevande bisamhällen!  
Gidde

söndag 4 augusti 2013

Med kodynga och riktig pollinering så händer det saker!!

På våren så beskär min fru vinbärsbuskarna. Främst kvistarna från de svarta hamnar inne i någon vas och det doftar så gott när man stöter till dem. Och just vid den tiden så är det inte så många kvistar att ta in. När de här kvistarna tröttnar så hamnar de utomhus med lite vatten i vasen. När det gått några veckor så är det rötter på kvistarna och det är just detta som hänt här med Svarta Vinbären. Hela knippan av kvistar grävdes ner i landet där de rotade sig bra. Efter vederbörlig klippning nästa år så började bären komma och som ni ser så gör lite dynga och en bra pollinering verkligen nytta. Det börjar bli lite trångt nu i landet så antagligen så får vi gräva bort de äldsta till nästa vår.  Häftigt eller hur!  Gidde