tisdag 18 februari 2014

Det här är nostalgi! Det var för länge sedan..........

Det här är nostalgi! Jag hade som biodlare några få år på nacken....... Men trots allt så är det mycket som jag fortfarande tycker är rätt. Tidsmässigt på året så var det försommar och många biodlare hade förlorat samhällen, men inte jag: Ett samhälle av fem var lite "nedskitna" men det var enligt mina vänner i biodlarkretsat helt normalt.


 Det var för många år sedan som jag skrev : Hypotes Utsot! Det var inte meningen att det skulle gå i tryck, men en kompis till mig skickade iväg det till det forum som vi hade på den tiden. Sedan så hamnade det i Bitidningen och även Gadden. Efter ett tag så kom reaktionen från en bror duktig (ski...v.l) som verkligen sågade mig efter fotknölarna. Jag fick möjlighet att bemöta i Gadden men redaktören i Bitidningen gav mig inte den möjligheten. Och det är jag fortfarande sur över!! Påhopp har man alltid rätt att bemöta!!
När det gäller artikelns innehåll så tycker jag det inte är så fel när jag läser den i dag och det kan vara av intresse för er att läsa. Hälsningar Gidde

Det var många år sedan!! 
UTSOT

Hypotes...  om  hur den uppkommer .... 
I år har ett stort antal samhällen dött i utsot. Många  har förlorat
en stor del av sin biodling. Jag har svårt att acceptera att
detta skulle vara normalt även om vintern var besvärlig.
Men som uppfinnare och produktutvecklare så analyserar man
det mesta som händer .

Och  detta är min  hypotes  om utsot. 
Utsoten uppkommer  som regel inte av en enda orsak utan
utvecklas genom en hel rad sammanverkande fenomen.

För att förstå det hela så måste man följa hela kedjan och värdera
varje sak för sig och sätta in den i  sitt  sammanhang just då och
även längre fram.

Det talas  om att  hösthonungen är farlig att invintra på Orsaken skulle
vara att den innehåller större mängder av en del för binas mage
olämpliga ämnen. Detta kan kanske vara rätt. Det kan också  vara
enligt nedan. .

Mot hösten  har många blommor och frukter inte bara mognat
utan också börjat  mögla och eller jäsa. Det finns med  andra ord
mycket gott om mögelsporer och jästsvampar. Det som går genom
bina  är det  i detta sammanhang ingen  större fara med. Men .. Ett bi är ganska så ludet . Så  nog  hänger det med en hel del hem till kupan.
Med detta vill jag säga att  honungen är säkerligen  ren och fin men
i kupan och på bina finns det en hel del ämnen som i förlängningen kan
ställa till problem. Visst putsar  bina  sig  själv , varandra  och  kupan
men att detta  skulle skapa en livsmedelsmiljö har jag  svårt att tro.

Detta  tror jag  är det som händer!!!!

En omtänksam och skötsam biodlare täcker in sina kära bin . Inte 
bara för att de  ska ha det varmt det ska vara tätt också. Det är här
som det farliga börjar. Det kan gå bra men det  kan det lika väl gå
som i år.

För att förstå min tankegång så måste vi ta med en del andra faktorer.

Bina äter med vissa intervaller . Hur ofta ... styrs av flera   faktorer
och några av  dessa  kommer vi  till senare.

För att kunna äta  måste bina höja temperaturen i kupan.
Varm fuktig luft kondenseras mot den kalla honungsytan och
honungen blir  varm och mjuk så  att bina kan ta för sig.
Hur varm honungen måste vara vet jag inte. Bina  måste  ha en viss temperatur för att att bli rörliga. Troligtvis står  dessa två saker i relation till varandra.

En annan faktor är fukten ; vattnet ; rimfrosten ; isen .  I vilken
form och mängd  vattnet finns i kupan  bestäms  av temperaturen  och ventilationen .

Jag tror det är här det börjar gå snett !!

Bina liksom vi ger ju ifrån sig koldioxid .Denna gas är ju normalt något tyngre än luft och borde sjunka till  botten. Men... i blandning med allt annat och med varierande luftfuktighet och temperatur  så  vet  man inte  om
eller hur fort detta går. 

När bina ätit och är mätta så sjunker  temperaturen i kupan igen.
Kall luft kan inte hålla så mycket fuktighet bunden     Överskottet
kondenseras mot närmaste kalla yta. I detta fall mot botten och nedre
delen på väggarna. Nästa gång bina ska äta så måste först en viss del
av isen/rimfrosten tina innan temperaturen blir rätt. Men all is hinner
inte smälta under den tid som det tar att värma upp kupan . Och  för
varje gång bina äter så tar det längre tid att få upp temperaturen Och
nästa gång tar  det ännu längre tid. Mer is som ska smälta. Och nästa..
och nästa.....
För hur bra en kupa än är isolerad så finns det ändå något ställe som är
kallare där fukten kondenseras och kanske  fryser. Med dagens täta kupor får man till sist en ordentlig  minuskvot.

Den allt längre tiden gör emellertid också  att en allt större mängd vatten hinner kondenseras mot honungen  och detta kan också  vara en fara i sammanhanget .
En utspädd  foderlösning kan verka laxerande samtidigt som den blir mer jäsningsbenägen.

Man kan tycka att så länge bina har foder  borde det inte vara så farligt.
Och det är helt  rätt om inte jästsvampar , mögel  och  andra   sporer
fanns. Genom binas fläktande för att höja temperaturen alternativt att
vädra ut  koldioxid  sprids dessa i luften i kupan och hamnar bland annat
i det öppna fodret. Ju längre tid som bina behöver för uppvärmning och ju högre fuktighet  det  blir desto gynsammare för jästsvamparna.
I detta sammanhang så kanske vi också ska nämna  noseman.  Också den
sprids genom sporer. Har vi inte smittade bin så kanske vi har fläckar
av utsot som vi inte har observerat  vid rambyte .

Om man sedan  känner till  att fuktig luft kan bära små partiklar i storlek med sporer  och  jästsvampar så är det hög tid att bli nervös . (Partiklarna svävar som i små ballonger av fukt).Att bakterier  har lufttransport det
vet vi  alla. 

Det vi har nu i kupan är en mer och mer farlig bomb som bara väntar
på att detonera.

Till sist kommer smällen. Bina är så dåliga i magen så de har inte någon
möjlighet att hålla sig. Katastrofen är ett faktum. 

Ja !!! Så här tror jag att det kan gå till när ett samhälle drabbas av total
utsot. Självfallet finns det  också andra orsaker men de som nämts här är
säkert  de farligaste. Om vi ska ta en jämförelse med oss själva så blir det väl närmast det som populärt kallas för : Sjuka hus.  I stort är det samma sak men bina kan ju inte flytta mitt i vintern. Tänk er att leva i högsta möjliga fuktighet  med en luft som är jobbig att andas varje rörelse du gör för att få upp värmen eller för att få  bättre luft ökar risken att den mat du behöver för att överleva  ska ge dej mycket allvarliga magproblem . 
Det ska f-n  vara bi under sådana förhållande !!! 
Men det går att med tämligen enkla medel förbättra kuporna och därmed
överlevnaden.     
Att varm fuktig luft stiger uppåt det vet de flesta.

Att honung är hydroskopisk , det vill säga den tar åt sig vatten , det vet
väl även de flesta . Att det är just i gränsen mellan vatten och honung
som det lättast startar jäsning det är kanske mer obekant. Det som behövs
är jästsvampar och rätt temperatur. 
För bin med utsot rekommenderas tunn foderlösning  som laxermedel
på våren. (Många bin överlever inte den kuren).

JAG TROR ATT DETTA HÄNDER!!!!
Honung respektive sockerlösning förändras genom en del samverkande
faktorer så att bina inte klarar av  att hålla magen i styr.

1. Jästsvampar : mögelsporer och kanske annat påverkar  det foder som bina just har öppnat.

2. Hög luftfuktighet gör att fodret blir för tunnflytande och därmed laxerande.

3. Vi har skapat motsvarigheten till sjuka hus problemet  för bina.

4.Säkerligen finns det flera  lösningar  på det här problemet . Om vi för en öppen diskussion  om problemet  kommer vi redan till  nästa övervintring  ha kommit en lång bit på väg . För egen del har jag inte förlorat något
samhälle. Men om rensningsflykten dröjt fjorton dagar till  hade säkerligen något samhälle förlorats.
Självfallet har jag en del ideer om vad som bör göras. Men detta är allas
problem ...  alla och jag menar verkligen alla bör  ställa upp  och stötta
de biodlare som kan tänkas ha något att tillföra för att få grepp på detta.
Helt klart kommer det att kosta en hel del både i pengar och arbete
men det måste göras och i år har vi ett bra tillfälle med mycket underlag
för att bedöma vad som är bra eller mindre bra vid invintring. 

Att det kostar pengar med samhällen som dör stör mej mycket mindre
än att vi genom slarv och nochalans låter något levande fara illa.
Det var en gammal biodlare som sa så här till mej: OM JAG  HAR   BIN BARA FÖR ATT KUNNA SÄLJA HONUNG SÅ SKA JAG INGA BIN HA.  Jag instämmer till fullo. 

Mina vänner! Det finns saker i den här skrivningen som jag skulle ha uttryckt annorlunda nu i dag med några decenniers erfarenhet av biodling.... Men att ändra nu och börja diskutera med sig själv, det skulle vara fel. 

Ha det bra!/ Gidde