torsdag 28 augusti 2014

Bin värmer exakt det utrymme som de behöver värma!

Bin värmer exakt det utrymme som de behöver värma! Och det gäller både sommar som vinter.
Men samtidigt så är bina ventilationens mästare! Men låt oss se realistiskt på det här. Under sommaren så gäller det att hålla ynglet lagom varmt och vid rätt fuktighet. Samtidigt så ska nektarn torkas och utetemperaturen svängningar kompenseras. Och detta dag som natt.
Vintertid så är det till störst del självcirkulation som gäller. Om bina måste fläkta för att klara jobbet så blir det snabbt en katastrof. Det som bina har tillgängligt är att öka och minska storleken på vinterklotet. Och därmed reglera värmen i centrum där drottningen sitter. Om de måste göras något annat så stiger foderåtgången och fukten ökar. Och tillgängligt vatten är frestande för ett törstigt bi. Kanske till och med blir det så att tarmen på biet inte klarar av det utan det blir utsot i samhället. Det är egentligen ganska så enkelt. Och observera! Utsot är ingen sjukdom det är resultatet av andras orsaker som ofta är biodlarens fel. Gidde

lördag 23 augusti 2014

Om vi ser på den biologiska mångfalden och ställer den mot biodling.....

Om vi ser till den biologiska mångfalden och ställer den mot biodlingen så blir man fundersam för att inte säga beklämd. Ett av våra stora problem med vinterdödlighet är att vi måste göra hårdare selektering på våra bin. Och gör vi en enkät så ser vi att det fungerar så här. Men helt följdriktigt så måste vi då har en hårdare satsning på drottningodling. Biodlarna måste förstå att en satsning på kvalitetsdrottningar i längden är lönsam. Testbiodling måste in i medvetandet i alla biodlarföreningar. Och testbiodling gäller inte bara en hög honungsproduktion. Det är minst lika viktigt alla andra egenskaper. Humöret, så att vi överlever besöken i kuporna. Städningen, så vi slipper mögel o annat. Och naturligtvis detta med en låg kvalsternivå. Plus en hel del annat.  Allt det här måste biodlarna lära sig att förstå. Vi behöver bra mentorer som ger nya biodlare en stabil grund att bygga på. Och vi måste få till drottningodling som är värt namnet. Vi skulle behöva minst tre gånger så hög produktion av kvalitetsdrottningar och att biodlarna förstår att en bra drottning måste få ha ett lite högre pris. Biologisk mångfald bland bin innebär realistiskt sett en ordentlig överproduktion av drottningar där vi selekterar bort en ganska så stor del mot hösten. Men det förutsätter att vi har en stabil produktion av drottningar ända från biodlare upp till biavlaren. Gidde

tisdag 19 augusti 2014

Det kom en spännande sammanställning på mitt bord!!

Det är spännande att se utveckling oavsett vad det gäller. Inom Carnica Gruppen så har vi under flera år arbetat för att bygga ut vår parningsverksamhet. Och alla kanske inte vet att det var på Carnicas initiativ som den nomenklatur vi har kom till. Vårt förslag för flera år sedan var att parningsstationer var en plats där inflygning från andra drönare var i stort sett omöjlig. Och drönarna kom från testade systerserier (Carnica krav). Parningsplatser är en plats där viss inflygning från främmande drönar till en del är möjlig och drönarna kan komma från olika linjer. Vi såg det som synnerlige viktigt att helt klart veta vad som vi talade om. När det gäller uttrycket renparnings-område så är det ett mer diffust begrepp som ibland används utan att ett riktigt regelverk finns för hur det bör se ut.
Och så till sammanställningen! Den omfattade de fem parningsstationer/parningsplatser som vi inom Carnica har. Geografiskt så täcker vi området från Vättern i söder till Värmland o Tierp norrut.
Vi har på de här platserna parat 387 drottningar. Jag har ännu inte fått något besked om parningsprocenten, men den ska enligt min sagesman vara hög. Mycket spännande och roligt!
Det här är drottningar som till stor del är till avsalu. Men vi diskuterar nu också om att starta upp parningsstationer/parningsplatser för varroatolerans. Frågan är från vilken nivå av tolerans som vi ska börja. Gidde    

söndag 17 augusti 2014

Kup-miljön är inte någon steril miljö så här års!

Kupmiljön är inte någon steril miljö så här års. Där finns jästbakterier och mögelsporer som är möjliga faror för sjukdom i samhället. Om vi till det lägger honungs och sockerpartiklar i kombination med den tidigare omskrivna fukten så har vi i mycket grova drag riskmomenten för bina.

Fukten bildar små ”ballonger” kring partiklar och mögelsporer som följer med luftströmmarna i kupan.  När fukten träffar mot kallare ytor så ”slår den an” och bildar i fortsättningen droppar. Om …. miljön  för jäst respektive möglet bli gynnsam  för just den art av jästbakterier respektive mögelsporerna så börjar det hända saker som vi helst inte vill ha. Jäsning  och mögel är inte bra för oss människor och inte heller för bina.
Min erfarenhet är att ättika i fodret är viktigt för att bromsa den här utvecklingen. En halv deciliter till en Bifor-hink sockerlösning är min dosering. Allt eftersom åren går så verkar det här lite bättre. Nu har jag mycket sällan några stora problem. Och dyker det upp något så är det oftast andra orsaker.Jag har inte slutskattat och det finns fortfarande en del avläggare som saknar vinterplats. Enligt min fru: Allt för många avläggare!!  Gidde

onsdag 13 augusti 2014

Det som börjar nu är ett skitjobb!

Jag har skattat av det mesta för året och ligger på en låg normalskörd. Nu är det det tråkiga plockandet med samhälle efter samhälle. Är drottningarna i respektive bra nog för övervintring. Jag har egentligen alldeles för många avläggare av olika dignitet, så det är inget problem på det sättet. Men frågan jag ställer mig är vilka som jag ska bygga min framtida biodling på. Två av mina avelssamhällen har bytt drottningar och jag vet inte ännu hur yngelsättningen i de samhällena är. Ett samhälle som snittat över 80 kilo per år måste jag flytta på grund av husförsäljning och avläggarna från detta samhälle kommer inte att ge lika mycket. För det är som jag skrivit tidigare naturen runt ett samhälle som till störst del styr produktiviteten. Jag ska minska ännu en bigård och då gäller det att skatta så hårt att jag orkar flytta de samhällena som jag har där.
Och skitjobbet!! Det är alla ramar med lite lite honung som ska slungas och bedömmas. Ska den ramen smältas ner eller klarar den ett år till i yngelrummet. Som regel så är min bedömning lite väl hård så det blir brist under åren till avläggarna. Så nu börjar allt bärande med halvfulla lådor och griniga bin i luften när jag snor deras mat  Gidde

torsdag 7 augusti 2014

Att styra bina till rätt plats... Toppventilation.. Vad annars!!

Samhälle på vårsidan!
Det berättas ofta om att bina har ätit sig åt fel håll och på det sättet svultit ihjäl därför att de inte kunnat nå fodret. De har så att säga ätit sig in i ett hörn. Detta har aldrig hänt mig sen jag började med toppventilation. Matarhålet som finns under trasan gör att där finns bina under invintringen och det är där som de finns på våren. Och hitintills så har detta inte bommat. Men jag ber er att titta på en annan sak. I höstas så var bräderna helt plana och låg helt tätt ihop. Men om ni tittar på bilden så är bräderna ganska så skeva och ligger inte alls dikt mot lådan. Ni ser också att det är ganska så stora springor emellan bräderna. Och allt detta är resultatet av fukten under vintern. Lådorna är enkla plyfalådor (12 mm)och täckningen över det här är bara en dubbelvikt filt. Taket över pallramarna är gjort så att uppstigande fukt ska slå an mot takets insida och rinna ut utanför kupan. Bilden är från förra året och jag garanterar att det inte fanns någon som helst mögel någonstans.  Gidde