fredag 31 oktober 2014

Vi laddar för marknader..........Spännande!


Vi närmar oss den tid på året då det är flest marknader. Och varje år så funderar man hur årets skörd har blivit. Det spännande är när kunderna kommer och provsmakar. Och jag minns med lite skräck  det året då honungen från den här trakten i stort sett från den första droppen  var typ hösthonung. För egen del så smakar jag gärna en sked hösthonung då och då men när hela skörden i stort sett har den lite brända karamellsmaken som jag upplever att hösthonung smakar då blir det helt enkelt för mycket. Jag vill att honung ska smaka lite av de blommor som bina har flugit på och ha en frisk och lagom söt smak.

 I år så har jag för första gången en bra lindhonung att erbjuda. Jag är lite tveksam när det gäller priserna, nog är det rimligt att ta en tia extra för en utpräglad sorthonung. Dels är den speciell och dels så tar det tid att informera om vad vi erbjuder.  

Och så är det detta med konsistensen. Jag säljer alltid bredbar honung. För det är så jag själv vill ha den. Finns det något mer underbart än morgonmackan med en smakrik ost med ett lite lagom honung  bredd över. Det finns egentligen bara ett fel med det här: Det är starkt beroendeframkallande!  Gidde

söndag 26 oktober 2014

Jag läste ett gammalt inlägg.....Och tänkte på min far som en gammal man!

Jag läste ett gammalt inlägg som jag skrev för flera år sedan. Och tänkte på min far som en gammal man. Då tänkte jag inte på att jag personligen nu, är mycket äldre än han var då. Menen annan sak som jag ofta tänker på, det är att det mesta omkring oss har utvecklats enormt, men biodlingen har inte haft samma utveckling. Och..... tyvärr mina vänner! Med den styrning som vi har nu så kommer inget att hända. Vi hade en möjlighet när Svensk Bi Avel startades, men det fuskades bort. I all verksamhet som ska ha möjlighet att utvecklas så måste det finnas någon typ av "riskkapital" och entrepenörer som får ganska fria händer. men inom biodlingen i Sverige så har vi inte ens tanken på något sådant.  Gidde

Min fars kokkonst!!



Det var inte ofta som vi såg Far stå vid spisen hemma. Men det inträffade på hösten varje år. Far kokade sockerlag till bina. Ja kokade är lite fel uttryck. Först kokades vattnet upp och sedan rördes sockret ner lite i taget så att det inte skulle kyla ner allt för mycket. Och mor stod intill och kollade när amatören jobbade. När sockerlagen var blank, som man sa, så var den klar. Men att den inte fick koka det var helt klart redan då. När lösningen svalnat något så fylldes den på en matare av glas. För öppningen bands det sedan en bommulls-duk. Det var så man gjorde innan matarbrickorna kom till.  Sedan placeras mataren på halmkupan med en trasa över för att hålla värmen.  Struten av tjärpapp skyddade sedan för vätan.
För oss ungar så var det en underbar tid på året. Det låg flera kilo honungskakor nere i matkällaren om man vågade smyga sig dit och tjuvsmaka. Det fick inte vara för stor bit som man tog för då skulle man bli ertappad.

lördag 18 oktober 2014

Vilket spännande biår....så lättade jag på foderbrädan och ni kan inte ana hur vansinnigt snabbt min underbara skrivning om snälla bin försvann.

Det var helt klart vad jag skulle börja det här inlägget med: Hur kommer det sig att bina har varit så snälla i år. För så har det varit! Mot slutet på året så har jag inte behövt några handskar om det inte har varit skattning. Helt underbart! Men jag har läst på flera inlägg i fb att många har haft griniga bin. I går med i stort sett det sista ingreppet kvar så lättade jag på foderbrädan och ni kan inte ana hur vansinnigt snabbt min underbara skrivning om snälla bin försvann. Snabbt som en avlöning en fredagskväll! Ingen spray och inga handskar. Helt tvärt emot vad jag hela tiden predikar. Så det blev att ta det lite lugnt, och invänta att det lugnade ner sig, skit, men jag skulle bara titta. Två stick senare så var matarbrädan på plats men min skrivning blev sämre.

Men om jag ska säga mer om min biodling i år så har det hänt en massa. Skörden blev lite över medel och jag har träffat en massa underbara människor både på internet och fysiskt. Men kanske det häftigaste är att jag vid mogen ålder upptäcker att många saker ska göras enklare för att fungera bäst.Så nästa år det kommer att bli det året då jag kollar om det verkligen blir så bra som det verkade. För det är så här: En gång är ingen gång, men två gånger, då kan det vara något att berätta!  Gidde

måndag 13 oktober 2014

En konstig tingens ordning.............

En konstig tingens ordning............ Jag har jobbat som produktutvecklare typ uppfinnare och där var det normalläge att kunna disponera lite så kallat riskkapital. En gång så var jag i det läget att vi tillverkade verktyg för klippning av hårdvalsat rostfritt stål. Det är normalt inte klippbart! Efter över 8 år så sa jag till kunden att det var från vår sida kändes pinsamt att inte lyckas tillverka verktyg som klarade mer än några tusen bitar innan de gick sönder och måste repareras. Kunden såg på mig och skrattade: Om... Du hade förstått alternativen så hade du inte haft så dåligt samvete! Det var svaret jag fick. Ett år senare så löste jag problemet! Och fick bygga ett testverktyg som fungerade hur bra som helst. Det var nio år och många hundra tusen innan lösningen kom!

När det gäller biodling/drottningodling så har vi också ett stillastående. Och jag garanterar att en liten insats på säg en halv miljon om året, det skulle rätt hanterat ge fler dubbelt igen redan efter bara något år. Men att tänka så långt det är helt utanför spelplanen! Gidde

söndag 5 oktober 2014

Om jag ska ställa krav på hur mina bin ska vara så måste jag veta vad jag rimligtvis kan begära! Jag har höjt mina krav ... de senaste åren


Om jag ska ställa krav på hur mina bin ska vara så måste jag veta vad jag rimligtvis kan begära!

Hanterbara är ett bekvämt ord när det gäller humöret på bina. Jag ska kunna öppna samhället och lyfta någon ram utan rök.

Att jobba utan handskar är något som jag gör mer och mer. Att hämta bin i skattlådor det ska jag inte behöva handskar till. Men över halsen vill jag inte ha några stick, så därför är det slöja på som gäller.
Röken är alltid med och nästan alltid tänd med en grillbrikett som hjälp att hålla fyr längre.  

Produktiva: 40 kilo är mitt normalvärde här i kust klimatet för ett samhälle. Lite mer när det är sjönära, men lite mindre hemma där kor och annat blomningsbefrämjande saknas.

Utsot och kalkyngel är lite beroende på miljön där samhällena står, men oavsett så vill jag inte se det i mina samhällen. Och har jag problemet med det här, så blir inte heller skördarna som jag vill ha dem.

Och... Så funderar jag! Kan jag göra mer när det gäller drottningarna? Och jag tror det! Det ska gå att maxa damerna, det är jag helt säker på! Gidde
 

lördag 4 oktober 2014

Det ska ni veta att jag har verkligt bra bin! Det är ett påstående som ofta dyker upp i biodlarkretsar. Men hur vet min omgivning att det är rätt som jag säger!


Det ska ni veta att jag har verkligt bra bin! Det är ett påstående som ofta dyker upp i biodlarkretsar.  Men hur vet min omgivning att det är rätt som jag säger!  Och det är här som det stora problemet är i Sverige i dag. Om… jag inte kan visa oberoende redovisade testresultat så är det i stort sett skitsnack som jag kommer med. Hur ska de övriga i biodlar-Sverige veta om de bin jag har är verkligt bra.  Testresultat som inte görs på rätt sätt de är inget värda! Om… jag testar mina egna bin så är det upp till mig själv att bedöma om det är plus eller minus på samhällena som gäller. Men vad vet ni andra?
Att oberoende tester är det enda som har något värde det fattade vi inom Carnica för nästan 20 år sedan. Men när varroan dök upp så fick vi problem. Att skicka drottningar för test blev något som bara inte fungerade.
Men nu är vi sedan flera år på banan igen! Vi testar enligt Svensk Biavels normer men har också anslutit oss till den Tyska databasen (www.beebreed.eu). Det här innebär att våra drottningodlare inom Carnica Gruppen kan svara på hur deras bin är enligt både den Tyska och den Svenska normen. Och kom ihåg att de värdena som vi redovisar det är värden som är helt öppna för alla att ta del av. Inte några fejkade resultat från egna önskedrömmar. Och sedan har vi den ännu mer obehagliga frågan.
Hur bra är jag själv som biodlare? Vi skapade en enkät i början på det här året. Enkäten bildade underlag för ett kursavsnitt och jag är helt övertygad om att det här var väl använd tid. Både med enkäten och med den fördjupning som kursen innebar.Har ni bra bin? Ok! Testa och bevisa det!  Gidde