tisdag 30 december 2014

Nyårslöfte..................vågar jag?....... Orkar jag?

Det här året har varit turbulent. Saker som jag jobbat med i över 20 år börjar komma på plats och nu funderar jag på om jag under 2015 kommer att kunna utveckla det vidare. Så frågan är! Kommer orken att räcka till?

Det enkla är det vackra! Det är min Broder Davids uttryck. Och det har blivit mitt riktmärke de senaste åren.

Men låt mig fundera omkring en del saker!

Jano vår gamla vän på fb; berättar om att övervintra småsamhällen med ramarna på högkant. Jag undrar hur enkelt som det här går att göra? Och kanske det här är ett sätt att övervintra drottningar.

Ibland så tar inte bina ner vinterfodret. Kommer det att fungera det som jag testade i höstas och lever de drottningar som var med i det testet.

Och kanske de här sakerna skulle kombineras?

Och det där med drottningodlingen.
Fungerar det under 2015 också?

Visst är det ett helsike att bli gammal och upptäcka att inte orken är som den en gång var!

Men medan jag funderar kring det här så:
Ha ett helt underbart!
Gott Nytt År!

Vi hörs på nyår!
Hälsningar
Gidde 

tisdag 23 december 2014

God Jul Allesamman och en lååååång utvikning!

God Jul Allesamman!

Det har gått ett år och som den glädjedödare jag är så visar jag en bild från förra vinterns dörrkrans. Tänk!! Jag tycker att den är fin!

Det är spännande att följa det som skrivs på alla forum om biodling. Mycket känner man igen från sin egen start för en evighet sedan. Och visst känner man lite av avundsjuka mot de som har en massa år framför sig med något så spännande som biodlingen är. Men... Lite besviken är jag på det stillestående som jag upplever att vi hamnat i och nog är det så att varroans skador ligger mer i att den tar tid som vi bättre kunde ha lagt på utvecklingsarbete inom biodlingen än på att diskutera hur vi hanterar den parasiten.

 Nog borde vi kunna skapa en bättre teknik när det gäller drottningodling, så att fler kan arbeta med att få fram vackra produktiva Damer. Och när det gäller varroan så borde vi kunna få till enklare tester än florsockertesten som trots allt tar en hel del tid. Och inte heller är helt hundra.

Ja... Mina vänner!! Nu har jag gnällt (som vanligt), men kom ihåg att jag gör det i största välmening i varje fall påstår jag det. Kanke det är med det som när pappan agade sin son och sedan påstod att det var för sonens egen skull. Sonen tittade på pappan och säger att om inte pappa har något emot det så står jag gärna över, för jag tror jag klarar mig bra ändå! Och det gör säkerligen ni också!

Och... med det så önskar jag er alla en God Jul
                               Från
              Gidde o från Carnica Gruppen

onsdag 17 december 2014

Att gjuta ljus.......

För många år sedan så ville jag gjuta ljus och sälja på marknader. Jag upptäckte att priserna på formar var för högt ställt mot den förväntade försäljningen. Så det gällde att hitta på något eget producerat. Jag snubblade på ett antal tuber med så kallat santetssilikon. Jag testade med att använda en lagom stor plåtburk innan jag läste noga på tuben och fick klart för mig att just den sortens silikon härdar genom tillgången på luft och fukten i luften, Så läget för en egen inovation var nödvändigt.
Det blev så här. Först en bottenplatta ungefär en decimeter i fyrkant där jag drog i en skruv i mitten med skallen ordentligt försänkt på undersidan. Som modell skulle jag använda ett ljus, modell mindre. Och just i det läget så förstod jag att silikonen inte hade den konsistens att det skulle fungera. Ett för tjockt lager skulle ta flera månader att härda. och ett för tunt skulle bli för vekt. Och så var det även materialåtgången att tänka på. Men jag gjorde så här! Jag borrade 6 hål runt om ljuset där jag satte in de tunnaste grillspetten med att avstånd till ljuset på lite mindre än två milimeter. För att få det lite mer stabilt så flätade jag en ståltråd (typ korgflätning) en bit ovanför modellen.

Och så var det läge att testa formtillverkningen. Det tog lite tid innan jag fick in snitsen. Lite svordomar blev det men låt mig berätta hur jag gjorde mot slutet. Lite matolja på bottenplattan och modellen. Torka av så det blir bara lite.Klipp av spetsen på tuben så hålet blir lite större och starta sedan i vinkeln mellan plattan och modellen. Och allt eftersom man klämmer fram silikonen så snurrar man på modellen. Bäst är om man kan låta tubspetsen hela tiden kan vara kvar inne i silikonmassan för då minskas risken för luftblåsor. Den bästa vinkeln på sprutspetsen är lite lätt framåt, nedåt. När man kommit till slutet på toppen så jämnar man till silikonen med ett vattenfuktat finger. Tjockleken på silikonen där den är som tunnast bör vara mellan två och tre milimeter.

Det jobbigaste är att vänta in att formen ska härda. Räkna att det härdar max en millimeter per dygn. Så när det gått en vecka så kan man klämma utanpå. och när den känns helt stum så är det läge att jobba vidare. Ett bågfilsblad som läggs mot bottenplattan hjälper till att kapa träpinnarna och såga lös formen. Du märker då om silikonen är tillräckligt härdad.
Formen skärs sedan upp på längden med en kniv typ brytblads. Men var noga att det är tillräckligt härdat annars så blir det problem,

Det tar tid att göra formar på det här sättet. Men man kan använda allt möjligt som modeller, Till exempel prydnadspumpor, julprydnader o allt möjligt! Gidde!

lördag 13 december 2014

Allt och jag menar verkligen allt borde utredas för att få vinterdödligheten att minska i biodlingen!

onsdag 1 maj 2013  Så skrev jag detta...........

Det stora problemet är den nästan insnöade attityden när det gäller orsak och verkan inom Svensk Biodling. Allt och jag menar verkligen allt borde utredas för att få vinterdödligheten att minska i biodlingen. Det går att satsa en massa pengar på att skapa diverse konstiga projekt och tills nu så har redovisningarna för dessa ofta varit under all kritik. Men när det gäller vinterdödligheten så är det ingen som ger sig in i problematiken. Jag vet att varroaproblematiken skapar det största problemet men det finns dessutom mycket som gör att bisamhällen äter rent i kupan samtidigt som samhällena vid sidan om har många kilon kvar. Vi har i Svensk Biodling en "hurra vad vi är bra attityd" utan att det har en full substans i verkligheten. Och grundorsaken till detta är att vi på vår väg till att bli en bra biodlare så fastnar vi i tankegångar som låser oss i förmågan att tänka fritt. OK!! Jag vet att det här låter uppkäftigt! Men som Håkan Lanz uppfinnaren sa en gång på uppfinnarföreningen Implementum  när jag lyssnade på honom. "Om ni kör fast så testa tvärt emot för kom ihåg att även ett misslyckande är ett resultat".
.......................................
Nu under 2014 så gjorde vi inom Carnica en enkät och den gick vi igenom på vårt kalibrerings/testbiodlarmöte. Det blev inga pekpinnar, men de äldre erfarna kom med tips som alla kunde ha nytta av. Var och en fick just sina problem belysta och det tror jag är mycket viktigt. Vi kan alla bli bättre!  Gidde

fredag 5 december 2014

Visst hanteras saker olika-.......

Det har skrivits en massa de sista dagarna om att det funnits hunduppfödare som avlat på hundar med inte önskvärda egenskaper. Och det här skulle gå till domstol för så får man inte göra.
Men jag undrar..... Hur länge ska det dröja tills vi får en lika stark reaktion när det gäller bin! Biodlare talar här om att de är till exempel Buckfastodlare och sedan så kommer det fram att för tio år sedan så köpte den odlaren en mycket fin Buckfastdrottning, som hans bastardbin knipsade i slutet på första året. Och de bin som den mannen hade till salu var resultatet av cellerna som bina sedan drog upp i den kupan. Men..... mina vänner, det har gått många generationer sedan den första damen. Det här händer inom alla biraser, Och vi inom Carnica är verkligen inte förskonade. Men, det borde finnas någon slags moral när det gäller det här. Har jag bra bin att sälja så är det inte fel om det är korsningsbin. Men det är min skyldighet att berätta så att köparen vet vad han/hon köper. Gidde