onsdag 29 april 2015

Mata hönsen och få sämre bin ..................

Jag har skrivit om det tidigare och jag skriver om det ännu en gång. Drönarramar är en för stor tillgång för att skära ut och mata hönsen med. 10 ambin behövs för att mata upp en drönare och samtidigt så får vi puckelyngel och förlorade drottningar under vintern. Och jag undrar, ser ni hur sammanhanget med detta ser ut? Vi behöver drottningar som är fulltankade med fodersaft så att de verkligen blir så max som möjligt, Samtidigt så behöver vi lika fulltankade drottningar som lägger äggen till drönarna. I starka vitala samhällen. Det ska vara en härligt vital drottning som drar iväg på parningsflykt med ett moln av rent ut sagt kåta drönare efter sig. Så borde det se ut! Men vad gör vi! Vi skär ut drönarvaxet och talar om att vi gör varroabehandling. Javisst!! Men till vilket pris? Enligt mig så är det ett verkligt högt pris! Vi får en negativ utveckling på bina! Samtidigt så läser vi om att parningsplatserna har en så negativ på binas genetiska utveckling. Hur vet skribenterna det?  Om en parningsplats "befolkas" på rätt sätt så är det verkligen inte något negativt med den parningen. Om vi arbetar med drönaravläggare så kan vi ha en mycket stor bredd på det genetiska arvet. Vi använder systerserier som drönargivare och det är inte troligt att alla damerna har parat sig med samma drönarkonstellation. Så nog blir det bredd på genetiken. Och kom ihåg att när det gäller Carnica så är det testade mödrar för drottningar och drönare. Och om tendensen med puckelynglande/förlorade drottningar samhällen består eller tilltar så måste vi verkligen ta ta tag i problematiken. Gidde

Drönarram sätts på plats.

söndag 26 april 2015

Jag skrev om att övervintra i en skokartong....och fick en kommentar!!

Den här kommentaren gillar jag verkligen!   Och Robert förlåt att jag lånar din text utan att fråga!

Robert lyckas att på några få meningar berätta vad behövs för att bina ska överleva och jag har inte ändrat något. Det har blivit ett prylraseri inom biodlingen och jag lovar att det inte hjälper bina. Jag ska inte kommentera mer! Men läs Roberts text en gång till! Sanningen kan vara så här enkel!  Gidde

torsdag 23 april 2015

Odla bin i en skokartong..........!!

Det har jag en god vän som påstår är möjligt. Och jag tror att han skulle klara det! Och visst är det viktigt med bra bin och bra biodlare!! Men frågan är hur vi vet vad som är bra i bägge fallen? Om bina ynglar vid fel tillfällen så stiger risken för att fodret ska ta slut. Och är det för hög foderåtgång så stiger fukten i kupan och risken för utsot ökar.På våren så har vi har biodlare som med stolthet talar om att de redan har x-antal yngelramar i kupan och detta fast det är över en månad till det rimligtvis finns något lite pollen att tillgå. Full yngelsättning innebär stor foderåtgång och kanske pollenbrist. Och så detta okynne med drivfodring! Biodlare har läst på något forum att man kan göra det, men ingen berättar varför. Samhället ska vara på topp när naturen är det, inte före.

Fukten på flustret visar att "maskinen" bisamhället har startat och går på högvarv. Till en del så är det den förrädiska senvintersolen som smiter in genom flustret. Kupan står mitt i solen och flustret är vänt mot solljuset när det är som intensivast och varmast. Biodlaren är stolt! Han har lyckats! Ni kan inte ana vilken fart jag har på mina bin det är den glada kommentaren.

Det är bin som startar i fel tid och det är en biodlare som inte har tittat tillräckligt på sol och väderstreck. Och så kanske kupmaterialet och konstruktionen inte är det optimala om vi ser till de andra förutsättningarna. Kom ihåg du kan övervintra bin i en skokartong. Men kom ihåg! Du måste veta hur du gör! Du måste ha bra bin! Och ordentligt med mat! Men om du är en bra biodlare så försöker du inte med skokartongen även om det skulle fungera så är det inte optimalt! Gidde
Kupor på våren, allt kan hända! 

söndag 19 april 2015

Biodlare odlar bin och myter!!

Vi har många biodlare som arbetar både med isolerade kupor och vanliga träkupor. Och de observerar ingen skillnad på skördar. Men vid övervintring så klarar ofta träkuporna att mer bin överlever. Så isoleringen är en myt. En annan myt som är nästan ännu värre är detta med "det inhemska biet"!! Det är en massiv tryck mot detta med importerade bin oavsett om de kom hit för över hundra år sedan eller om de kommer nu.

Vi äldre biodlare har varit med om när bina direkt anfaller! De gamla inhemska bina var verkligen inga "tambin"  hur tror ni det känns när det inte går att komma nära utan att få bina på sig. Och hur tror ni det är när den unghäst man kör blir stungen så att den är på väg att gå i sken. Jag garanterar att inget av detta är speciellt roligt. Så myten om det fantastiska "inhemska" underbara biet det vet jag hur det var. Och det är inte bara jag som har den erfarenheten! Det är det många som har!

Och så detta svammel om att parningsstationer är så dåligt! Får jag fråga hur mycket erfarenhet som ni biodlare i gemen har om det här? Biodlare i gemen köper friparade drottningar när det gäller att förbättra sitt avelsmaterial. Och de damerna har aldrig varit på någon parningsstation. Parningstationer bli precis så bra som drönarhållaren gör den till. Gör Han/Hon bra drönaravläggare med stora systerserier så får vi en ordentligt stor genetisk bredd. Och den bredden klarar man inte med samhällen som flyttas dit just för parningen. Det skulle bli för jobbigt och för dyrt. Så dåliga parningsstationer det är en myt om man gör på rätt sätt.

Om ni ska propsa på att ni ska ha tolkningsrätten på hur biodlingen ska bedrivas och hur fel det gjordes förr i tiden då borde ni ha erfarenhet om hur det var. Men dessutom kanske det som är allra viktigast! Ni ska vara beredda att hoppa in och hjälpa till för att biodlingen ska bli bättre! För ska en sak bli bra gjord så måste man göra det själv!  Gidde
Två av flera drönaravläggare  på Västra Högholmen

 

fredag 17 april 2015

Vi ska ha årsmöte!!

Vi kallar till årsmöte!

Söndagen den 10 maj 2015 klockan 10.00

Kallelsen gäller medlemmar i Carnica Gruppen och för rösträtt så måste du ha betalat medlemsavgiften  Plussgiro: 1522572-5

www.carnica.se

Meddela Horst Frank om deltagande!


Välkomna som medlemmar ni som vill hjälpa till att utveckla Svensk biodling. Det finns hur mycket som helst att göra och vi behöver att bli fler! Sätt in hundra kronor på plussgiro 1522572-5. Välkommen! Gideon Önnestam ordförande

tisdag 14 april 2015

Det är biodlarens fel att bina dör...... På det ena eller andra sättet!



Vi har här tre olika kupor och det finns hur många som helst.  Men dessa tre arbetar efter samma princip. De här kuporna har samma typ av botten och har vintertid toppventilation genom matarhålet och dessutom täckbräder.  Täckbräder av vanligt trä fungerar som öppnings-spalter för fukt. De böjer sig av fukt. Bin har inget minne för orsak och verkan så därför så kittar de igen spalter. Visst-- du kan isolera tak så att fukten går ut mot sidorna  men det innebär att fukt +sockerkristaller + bakterier o byggplasten i taket + mögelsvampar det skapar problem.
Låt oss börja från början! I honungen och sockerlösningen i kupan så finns det något under 20% vatten. Därför att risken för jäsning ska vara låg. Grovt räknat lite mindre än en femtedel av fodret är vatten. Men bin omvandlar socker/honung till bland annat vatten. Vattnet (läs fukt) stiger med den varma luften från klotet och kondenseras på närmaste kalla yta. Nästan hundra byggplasten i taket. Dessutom så följer det med mögelsvampar och bakterier av olika slag. När fukten bildat tillräckligt stora droppar så orkar inte ytspänningen hålla kvar droppen längre så den faller ner mot vinterklotet. Helt underbart för ett törstigt bi!! Men det innehåller bakterier och annat!! Vatten + bakterier + bajs i binas mage det är ingen bra kombination. Ibland så går det bra men ibland så hinner verkligheten ifatt och då dör samhället eller skadas mer eller mindre allvarligt. Resultatet kan se olika ut men verkligheten från start är den jag beskriver. Varroan... ja visst
men det är bara en sak till som påverkar. Så om vi bromsar utvecklingen lite så klarar sig fler bin. Det är bara en fråga om att sätta sig in i orsak och verkan!
Hälsningar
Gidde

onsdag 8 april 2015

Det gick åt skogen....................Livet är spännande............... Med bin!!

Jag berättade om att jag under vinter provat med att övervintra små- avläggare och det har givit blandat resultat.
För två år sedan så hade jag två småavläggare  som jag placerade på starkare samhällen med spärrgaller och förhöjning emellan. Den gången så satte jag dit avläggarna efter att avläggarna respektive samhällena hade gått i vinterklot. Det hela fungerade helt perfekt och jag fick två starka avläggare till våren.

Till denna vinter så var mitt problem annorlunda. Avläggarna hade för lite bin och för lite indraget foder. Så jag måste få till att i varje fall att det blev mer foder i avläggaren. Drottningarna i avläggarna var normalt parade med god härstamning.

Jag gjorde på samma sätt som året före. Spärrgaller med förhöjning och avläggarna på plats. Men detta var före vinterklotet. Foderbräda långt fram och ballong, en skvätt foder fick rinna ner genom spärrgallret. Det blev en bra fart! Två ballonger på nolltid och så avslutade jag matningen. ( 8 kilo).

Det är helt emot mitt sätt att tänka att sedan kolla vad som hänt så det fick vänta tills igår när det var flygväder.

I bägge avläggarna så var det full fart med lagt yngel , men ännu inget täckt.  I samhällena under så var båda drottningarna borta och inget yngel. Så det var bara att plocka bort spärrgaller för att
invänta hur det går i fortsättningen.

Jag tror att jag skapade för stor konfrontation med att mata, men detta var nödvändigt för att avläggaren skulle överleva. Troligtvis så blir det samma problem nu i år med drottningar i för svaga avläggare så då får jag undersöka om jag kan göra något annorlunda.

Livet är spännande............... Med bin!      Gidde

Så här såg det ut!

söndag 5 april 2015

Så här kan man också göra!

De flesta av oss har väl upplevt att vi fått ett antal drottningceller som vi gärna skulle vilja spara. Och att skära ur en cell och sedan binda fast den till exempel i en Apidea ram det går, men är som regel besvärligt. Jag har löst det på mitt eget sätt och det fungerar och går fort. Och det är viktigt med tanke på att cellerna inte ska bli kylda. Som kniv använder jag en brytbladskniv av den lilla storleken. Och när ni ser bilderna så förstår ni hur jag gör. Jag skär ut en kakbit som är helst lite större än den på bild. Tidigare så har jag gjort krokar som ser ut som på bilden. Jag använder som regel minst två krokar till varje kakbit. Det blir stadigast på det sättet. Det bästa är att hänga kakbiten med stöd från ena sidolisten. Så jag skär ut kakbiten och trycker igenom krokarna och sedan hänger jag den på plats.
Observera lilla kroken upptill. Den säkrar att kakbiten
inte trillar när du flyttar Apidean.

 Det är inte fel att en del yngel följer med. Men håll
 koll när  drottningen är parad så det inte blir för trångt.
Då kan ni få svärmning.













 Men det finns ett litet problem och det är när jag fyller i bin. Jag måste fylla ovanifrån. Jag har alltid kakbiten på den mittersta ramen och lyfter den ramen som är närmast foderfickan när jag fyller i bina. Och det är alltid en kaffekopp med bin. Varken mer eller mindre: Lycka till!  Gidde

Och naturligtvis så fungerar det här med krokarna både på vanliga biramar och även direkt i en yngelkaka om jag skär ett hål så kakbiten får plats. Det är bara att anpassa storleken på krokarna.
Så här sitter krokarna och med två krokar är det lätt att få
kakbiten på rätt plats.