söndag 29 maj 2016

Då var det kris..........Jag var på väg att misslyckas!

Det var för omkring 18 år sedan och en mycket stressig tillvaro. Vi hade bin i Järfälla där vi bodde och så på landet vid vårt sommarhus Där vi var den här helgen. En snabb genomgång av de tio samhällena på söndagsmorgonen och då visade det sig att tian var ett puckelsamhälle på två lådor. Hyfsat med honung i överlådan men nästan bara puckelyngel. De sista arbetsbina var på väg att krypa ut. Sista jobbet av genomgången var sedan en avläggare som stod i skogen bredvid. Men söndagen var fulltecknad så hela dagen gick. När vi satt i bilen för att åka hem så blev jag påmind av min fru Elsie att jag borde ha fixat bina innan vi åkte. Jag ville hem , men hoppade ur bilen slet av locket på puckelynglarn och rusade in i skogen och hämtade avläggarn, lyfte den ovanpå puckelsamhället utan tidningspapper men med spärrgaller emellan och så på med locket, allt var gjort på mindre än fem minuter. Och så åkte vi hemåt. Min fru tittade på mig och kommenterade: Och det där inbillar du dig att fungerar!
Fredagen efter så åkte vi ut. Allt såg lugnt ut, och det första jag gjorde var att lyfta på taket för att kolla min sammanslagning.
Inga döda bin men bina i puckelynglarn hade burit ner varenda smul av honungen som funnits i lådan mellan samhällena....så det var packat med bin och honung nederst och så en tomlåda emellan upp mot avläggarn med min vackra dam fullt sysselsatt.

Och naturligtvis så hade jag en fru som talade om att det borde jag förstått att det inte skulle fungera. Och det sved! Jag hatar att misslyckas. Men alla ni vet att mina möjligheter att lyckas var minimala. Är det puckelsamhälle så är det så!

På lördagen så var jag inte uppåt! Jag hade bommat, helt klart! Men sen på kvällen före sillen med nubben så kom iden. Jag fick tag  i en honungsburk med kanderad honung och satte den i matarhålet på avläggare.

På söndag eftermiddag före hemresan så lyfte jag på locket! Nästan alla bina satt i honungsburken och slickade honung. Honungen var tillbaka i mellanlådan! Och jag var vansinnigt kaxig! Gidde


söndag 22 maj 2016

Naturligtvis så frågar "Vän av ordning" varför jag inte gjorde det här över vintern.



Det spökade till sig för mig, när jag skulle utöka så hade jag inte tillräckligt med mellanväggsramar. Och vad värre var jag hade inte någon sågad list.
 Så det var bara att leta rätt på en entumsbräda och börja såga. Tyvärr så var inte brädan kantad så det gällde att fixa raklist att följa så att listerna blev raka.  på bilden är omkring 40 ramar som är sågade kapade, spikade, trådade. Kvar att göra är att fästa trådändarna,sträcka tråden och smälta i vaxet.

En dryg timmes jobb till! Eller lite mer!

Naturligtvis så frågar "Vän av ordning" varför jag inte gjorde det här över vintern. Men vi hade lite problem på hösten och våren med sjukdom inom familjen. Min fru opererade ryggen i höstas och foten nu på vårsidan, så jag har varit hushållerska. Gidde

lördag 14 maj 2016

Carnicabladet ...Läsvärt....Informativt!! Jag får underbara vibbar!

Carnicabladet ...Läsvärt....Informativt!!

Det kom ett brev i veckan! Det var Carnicabladet och jag fick underbara vibbar när jag såg det.
I tio år har jag varit ordförande för denna förening och det är med stolthet jag läser redovisningen av vad som gjort under många år. För ett år sedan så lämnade jag ordförandejobbet men jag behöver verkligen inte vara orolig, det här fungerar bra.

Men låt mig berätta det som inte berättas i bladet: I Carnicabladet är det redovisning av testresultat, men för mig är det redovisning av många svettiga timmar. Testbiodling är en redovisning av ett systematiskt arbete som tar tid och är långt över det som vanlig biodling är. Kanske det gamla uttrycket om blod, svett och tårar berättar mer om verkligheten bakom Carnicabladet.  Gidde

Carnica.se     det är adressen!


torsdag 12 maj 2016

En första titt! Mycket är konstigt i bivärlden!

Jag gjorde ett lådskifte för en vecka sedan och förvånades över hur olika det var i samhällena. Och då skriver jag inte om mina sprängningsskadade som jag skrev om tidigare.
Det finns inget riktigt dåligt samhälle men jag ställer mig ändå frågan varför det ser ut som det gör.
Jag bytte flera damer förra hösten, mycket av den anledningen att damernas ålder började bli kritisk. Och nu i vår så är det spännande att se skillnaden på de olika samhällena/avläggarna. Men samtidigt så vet jag att det jag ser nu det kan se helt annorlunda ut om några veckor.

En linje som hängt med i över 20 år är Hasse Lindbergs Adelsö 16. Modersamhället har den egenskapen att om jag till äventyrs skulle märka damen så byter samhället henne per omgående. Även om jag märker damen och låter all doft försvinna innan hon återförenas med bina så blir hon utbytt! Att möta ett antal drottningceller när man kommer nästa gång, det är ingen önskedröm!

Döttrarna av henne blir aldrig den spjutspets som hon själv är, men det sköna är att de är mycket jämna i produktivitet o humör.

Och en underbar egenskap hos bra samhällen det är städningen. Visst är det skönt när det bara ligger lite enstaka vaxrester kvar på kupbottnen!  Gidde
Förra året: En hel drönarram sönderplockad utan en enda varroa. Hur är det i år?

onsdag 4 maj 2016

Arg... förbannad.... gråtfärdig........hur ledsen som helst.....och naturligtvis enormt självkritisk!!

Jag gjorde ett antal avläggare på slutet av sommaren! Det var en dam som kom från en av Carnicagruppens drottningodlare. Det var två som kom från tredje generationens import från Singer i Österrike. Och det var tre som var från en linje som jag haft i snart 30 år.

Det som hände var att det byggdes tre villor i närheten och där var det berggrund,med sprängning som gällde. I tre omgångar så gungar det i marken, salva efter salva ibland utan lagstadgade signaler.

Vi har borrad brunn och efter den sista sprängningen så var vattnet från brunnen ordentligt kontaminerat av  kalk. Så det var ingen tvekan om att berggrunden rört på sig ordentligt.

Jag var beredd på att mina avläggare skulle vara ordentligt störda, men ibland så överträffar verkligheten dikten. Tre av avläggarna hade stort nedfall och ordentligt med utsot. Kvarvarande bistyrka 1,5 till 2 kaffekoppar med bin. 2 avläggare hade mycket nedfall och kanske tre kaffekoppar med bin. Och en avläggare hade mycket nedfall men också en nästan rimlig bistyrka.

Det som retar mig är att jag inte var mer på alerten! Jag borde flyttat avläggarna före den första salvan. Ekonomiskt så är det här en smäll på mellan 12 till 15 tusen för jag är tveksam till om de här avläggarna kommer att bli övervintringsbara. Och helt klart så är de inte i skick så att de kan säljas.

Så jag har spillror av bin och ett antal nedskitna lådor. Det känns inte bra! Gidde