tisdag 28 juni 2016

Honungsympning på mitt sätt............

Tre dl ymp i hinken, så ser det ut som på den övre bilden. Efter noggrann omrörning så ser det ut som på den nedre bilden 

I källaren där det sommartid är omkring 15 grader så "sätter" sig honungen oftast på mindre än en vecka.  Det här fungerar för mig, men går säkert att göra på andra sätt med bra resultat. Honungen blir halvfast. För tappning på burk och bredbar konsistens så värms den försiktigt så den kan röras upp och bli tappbar. Gidde



måndag 27 juni 2016

Ympen kyld efter 4 körningen............

Efter den sista kylningen så var ympen så här! Skålen har här legat 2 minuter på sidan. Men...mina vänner...... det är aldrig lika gång efter gång. Den nyslungade honungen och den äldre honungen är aldrig lika. Nu ska ympen köras ännu en gång och sedan stå framme för att få rumstemperatur.  Gidde

lördag 25 juni 2016

Så här gör jag ympen för honungen..........!






Jag tar lite av fjolårets honung. Rör den i omkring fem minuter. Tillsätter omkring dubbelt av nyslungad honung,  Rör till jämn blandning. Och ställer sedan in i kylen. Observera övertäckt, med plast hela tiden. Jag rör fem gånger med kylning 12 timmar emellan.  Observera ingen kylning efter sista körningen. Obs! Akta maskinen när honungen börjar att bli hård!
Det är en sådan här maskin som jag använder

söndag 19 juni 2016

Jag undrar? Hur ska jag göra?..... Och hur borde jag gjort tidigare??

Jag plockade förra året ut en drönararam ur ett av mina samhällen och la den i frysen. Det var en impulshandling, för det samhällets humör var lite småirriterande. Samhället i sig själv är lika gammalt som jag är biodlare. Och det hamnade en ny drönarram i samhället. Samhället har av och till varit mitt avelssamhälle och aldrig varit under medel, men humörmässigt lite sämre än olika andra som jag har fått av goda vänner.

När jag kollad den första drönarramen så var det ingen varroa i den och senare inte heller i den andra. Då tyckte jag det var läge för att odla i varje fall någon dam efter "Argbiggan" som jag vid det laget kallade damen. När jag kom till samhället så hade Damen kollapsat men lyckligtvis så var det spätt och äldre yngel så jag kunde både odla drottningar och göra avläggare.

Det har trasslat lite och jag har varit lite tveksam, men i dag så gjorde jag den första varrotesten med florsocker i avläggarna. Och i den första så fanns det ingen varroa, inte heller i den andra, men i den tredje så fanns det en varroa.

Jag har dessutom två drottningar tillsatta till två samhällen i en annan bigård och där var det tre respektive fem varroor. Testade här två samhällen till och hade då en respektive två varroor.
Dessa två senare samhällen är också mycket intressanta för avel.

Sammanfattningsvis: Det förefaller som om min tes att avläggare med bin och drottningar från samma samhälle kan vara aningen bättre ur varroasynpunkt. Men... det innebär mycket begränsad möjlighet till bra avel.
Och kom ihåg att jag har lågt varroatryck i mina bigårdar så kanske mina tester saknar värde! Men frågan är hur jag tänker vidare???? Gidde

Förra sommaren så kollade jag två drönarramar från samma samhälle på detta viset. Jag hittade inte någon varroa i någon.



torsdag 16 juni 2016

Jag gillar verkligt smarta kommentarer....Jag berättade om bistick!!!

Jag berättade om vad man skulle göra om man fick bistick och Ann kommenterade om vad man skulle ger akt om man överreagerade. (Heter det så?) Men det var en smart kille som kom med den bästa kommentaren!

Det bästa är att undvika bistick!  Och naturligtvis så är det så!

Ok! Bin sticker för att de känner sig hotade och det ankommer oss att se till att de inte upplever det så. Om vi sliter upp täckplasten så är det läge för irritation. Och det kan man förstå!I gamla biböcker på täckbrädans tid så tog det ett halvt kapitel att beskriva hur man öppnade en kupa. Men det har vi glömt nu. Ja kanske har inte alla har glömt! Jag ser det varje år på våra testbiodlarkurserna hur instruktören jobbar helt efter beprövad erfarenhet eller den gamla läroboken i modern tappning. Och det är lätt att förstå! Bedömningen av hur bina reagerar hamnar på ett protokoll för bedömning av samhället/drottningen.

Det spännande är att inga biodlare gör på samma sätt. För min del! Oavsett om jag använde vattenspray eller rök så brukar jag signalera att jag är på gång genom en liten öppning in under plasten i högre bakre hörnet. Och det är alltid bra att ha samma rutin varje gång. Både jag och bina mår bra av det. Märker jag att det är lugnt läge så drar jag av en bit mer plast och lite mer spray eller rök. Är det jobbiga bin så börjar jag här. Är det en mindre yta exponerad för bina så är det också mindre bin som kan bråka med mig. Det är mycket sällan som det blir några problem och jag funderar ibland på om det beror på mig eller bina.

Men låt mig utan pekpinnar berätta vad man ska undvika!

Åska och regn
Att klämma bina inklusive att bina fastnar i klädveck
Öl o sprit och kläder som luktar parfym av sköljmedel
Snabba rörelser inklusive att slita upp skattlådor
Och man ska aldrig befinna mellan solen och samhället
Och så naturligtvis att bryta och slita i samhället så att man skapar
vibrationer. Och bin avskyr att man skrapar och väsnas på olika sätt
Listan kan göras mycket längre!

Och jag lovar er att ni kommer att uppleva en massa olika sätt att jobba på som fungerar bra för just er!  Gidde

onsdag 8 juni 2016

Jag skrev:..om bistick.. på mitt förra inlägg...Ann Ljungblom har kompletterat. Helt underbart!


Ann Ljungblom Läste mitt förra inlägg och hade helt berättiga synpunkter. Hon är legitimerad; sjuksköterska med lång erfarenhet och har jobbat både i Sverige o Norge. Till hennes meriter är också att hon är "Jordemor"! (Hoppas att jag stavat det rätt). Vilket underbart ord som användes när vi föddes. Jag är både glad och tacksam för att Ann hjälper oss att förstå det här problemen lite bättre!


Bi allergi, hur det fungerar.

Allergi kan kort sägas vara vårt immunförsvar som överreagerar på ett ämne den tidigare utsatts för.

Vår kropp är konstruerad för att försvara sig mot främmande ämnen. Det kan exempelvis vara gift från ett bi, nötter eller pollen.

När vår kropp kommer i kontakt med ett främmande ämne så vill kroppen försvara sig, det gör den genom att vårt immunförsvar bildar antikroppar mot det ämnet. Man kan utan att veta om det ha en ärftlig benägenhet att överreagera.

Vi föds inte med en allergi utan utvecklar den efter kontakt med ämnet.
Först vid nästa kontakt med ämnet kan en allergi då visa sig.

Kroppen känner igen ämnet som en fiende och slår igång varningssystemet.
Är man allergisk så överreagerar nu vår kropps immunförsvar.

För en del visar sig allergin redan vid andra kontakten men för andra tar det flera år och upprepad exponering för ämnet innan en allergi utvecklas.
Därför kan man se en överrepresentation för bi-allergi hos just biodlare då dessa får fler stick än den allmänna befolkningen.

Det är normalt att reagera på bistick även om man inte är allergisk med lokal rodnad, svullnad, kliande och smärta, ofta är besvären som värst efter 12-24h för att sedan avklinga. Besvären varar vanligen runt 1-2 dygn men kan sitta kvar upp till en vecka.

Vid allergi uppkommer besvären oftast ganska snabbt inom 15-60 minuter. Man kan reagera på olika sätt. Lokal svullnad och smärta, kliande handflator, fotsulor och hårbotten, illamående, kräkningar, yrsel, svullna läppar och ögon, nässelutslag på andra ställen på kroppen och andnöd. I värsta fall kan man få en anafylaktisk chock.

Vid känd allergi och risker brukar läkaren skriv ut adrenalinpenna antihistamintabletter och kortisontabletter.

När ska man kontakta vården?
Vid känd allergi (även om du har dina akutmediciner).
Vid stick och reaktioner kring mun och hals, andningsvägar.
Vid kraftiga reaktioner, nässelutslag eller svullnad i ansikte, illamående, yrsel och allmänpåverkan.
Vid många stick och när man börjar känna sig dålig.
Luftvägar chansar man inte med i detta läge.
Sök snabb hjälp vid närmsta vårdcentral/sjukhus eller 112.
Mina vänner: Läs noga, kopiera och dela! Det kan rädda liv om ni gör rätt!  Hälsningar Gidde

lördag 4 juni 2016

Bistick ska behandlas med förnuft och förstånd om vad man gör..................

Det är beklämmande att inte ens läkarna förstår hur bistick ska hanteras! Ingen har ännu kunnat berätta hur man bör göra.  I många fall så blir det en massa dunderkurer när det rör sig om helt normala reaktioner. Att få svullnad och hudrodnad är i verkligheten helt normalt. Men när det börjar hetta i ansiktet och personen börjar bli yr då är det läge för omgivningen att sätta högsta fart. Allergireaktioner är inget att leka med, men vi bör  hålla koll på vilket som det rör sig om! Och vi ska naturligtvis aldrig nonchalera en reaktion.

Men... låt mig berätta om vad jag själv gör och har gjort när jag får stick. Först så ska gadden tas bort på rätt sätt. En nagel eller en kniv gör att jag kan skapa bort gadden utan att giftblåsan får pumpa in giftet i min kroppsdel. Som gammal biodlare så är jag ganska immun för giftet men får jag många stick så kan även jag reagera. Och då gäller det att plocka bort gaddar och sedan spola med rikligt med kallt vatten och när jag skriver rikligt så menar jag det också. Vattnet sköljer bort en del av giftet och kyler vävnaden så att kroppen hinner ta hand om giftet under längre tid.

En historia att berätta i sammanhanget!   Min fru och jag skulle på en finare middag och några timmar före att vi skulle åka så gick jag en runda till bisamhällena. Ett bi råkade flyga mot kinden på mig och slog naturligtvis in gadden. Elsie hade verkligen en del åsikter, men hjälpte mig bort med gadden. Och så tog jag isbitar i en bomullsduk och lät isen smälta mot sticket. Jag lovar!! Det var jobbigt, men när isen smält så var jag som ny!  Ingen tendens till svullnad. Gidde

onsdag 1 juni 2016

Svärmning är ett hälsotecken från bina, men verkligen inte från biodlaren!

Det var vår andra vecka som biodlare när vår första svärm dök upp. Den satt en halvmeter upp på en tall vid vår bigård, som låg intill en koloniträdgård. Vi hade gått dit så vi fick be om skjuts hem för att hämta en låda med ramar.

Det här blev en början på många år där vi släppte ytterst få svärmar men fick desto mer från annat håll. Jag lovar att det är irriterande när det hänger ett antal svärmar i träden runt bigårdarna. Vi hade bigård i Järfälla och dessutom vid sommarstället i Roslagen. Som ny biodlare så har man begränsat med lådor och ramar och det blev att spika på kvällar och helger.

Det som var jobbigt var när det ringde folk och ville ha hjälp med bin högt i träd och inne i skorstenar. Det här är inte roligt för biodlaren och verkligen inte för den som drabbats av besöket. Och som jag ser det så är svärmar ett kollektivt ansvar för biodlarna. Jag har svårt att godta när biodlare ställer ut bilådor och har förhoppningen att svärmen i trädet intill ska komma ner lyckligt viftande med vingarna.

Vi måste vara realister! Sitter svärmen där, så har vi det kollektiva ansvaret att se till att den inte hamnar i grannens skorsten. En sprayflaska med vatten eller trädgårdsslangen med strilmunstycke ger biodlaren tid att organisera infångandet, våta bin flyger inte bort. Naturligtvis så ska vi inte ta risker att trilla ner, men svärmen ska inte få möjlighet att flyga bort. En hink på en stång kan ofta vara effektivt. En sprayflaska och ett spärrgaller över lådan man tömmer i kan vara en bra hjälp.

Och så är vi framme vid det desperata: Om ni inte kan få ner svärmen, så bör ni spola ner den med trädgårdsslangen. Jag vet att ni tycker att det är knölaktigt, men svärmen ska inte hamna i någon vägg/skorsten/ träd. Gör den det så blir det en kostnad för någon och en aldrig sinande varroaleverantör till din egen biodling. Gideon.

Och så rubriken: Bin som inte har någon svärmlust är inte friska. Och biodlare som inte jobbar för att hindra svärmning, är inte en bra biodlare!

Så här såg det ut! Svärmen fick inte med sig drottningen på grund av det stående spärrgallret.