onsdag 28 september 2016

Så här hände det sedan!


Vid vårgenomgången samma år (1996) som jag skrivit ”Hypotes utsot” så såg jag hur illa det egentligen går om man har tätslutande plast på en oisolerad trälåda. Med gott minne för alla gliringar som jag fått för skrivningen om utsot så fanns det en viss desperation i min tankegång. Och satsningen blev att byta till täckbräder till hösten. Stressen gjorde att två av tio samhällen inte fick något täckt matarhål, och det visade sig till våren att de två samhällena mådde absolut bäst. När jag berättade om det här för en äldre biodlare så skrattade han och talade om att det jag gjort kallades för toppventilation. Och så kom nästa gliring: Snart så ska du väl börja med högbotten också! Men jag fick inte ihop det. Mössen skulle ju kunna gå rakt in och det är ju inte vad man önskar sig. Två år senare så byggde jag min första högbotten och hade till hösten ingen botten att byta till, så det blev ett spärrgaller framför för att hindra mössen. Och egentligen så är det sedan bara historia! Ett nät och en trasa över matarhålet är ingen stor innovation. Och inte heller att sätta krampor på spärrgallret så att det går att öppna och stänga.

Men så såg jag ett år att jag hade svärmceller i en kupa. Jag stängde igen och helt enkelt glömde saken. Efter lite drygt en månad så kom jag lite skamsen på min fadäs och öppnade spärrgallret och vid genomgången av mitt ”Kvaddade” samhälle så hittade jag en Dam i full aktion med flera ramar spätt yngel. Carnica Damer bli så små efter någon vecka efter födseln så de tar sig ut genom spärrgallret med lite hjälp av bina. Och det här händer ibland fortfarande, det är ingen katastrof om jag inte öppnar. Ibland medvetet när jag har flera celler och inte vill leta. Då hindrar det svärmning.Men varning mina vänner, det fungera inte på liggande spärrgaller!!  Så här ser mitt biliv ut! Jag gör tabbar liksom alla andra, men kanske jag ser möjligheterna i misstaget ganska så lätt. Och livet fortsätter liksom tabbarna
Gidde



Så här ser det ut inför vintern. Inte glamoröst, men det fungerar för mig.

måndag 26 september 2016

Jag skrev det här 1996 på våren och sedan dess så har jag försökt förstå om jag hade rätt eller fel i min tankegång/Gidde

Denna skrivning gjorde jag 1996 på våren ( om jag minns rätt). Sedan dess så har mycket hänt men i huvudsak så kan jag fortfarande stå för det mesta som står här. 
Det är spännande att läsa det man skrev för så många år sedan!

UTSOT

Hypotes  om  hur den uppkommer .... 

Och  detta är min  hypotes  om utsot.

Utsoten uppkommer  som regel inte av en enda orsak utan  utvecklas genom en hel rad samverkande fenomen.

För att förstå det hela så måste man följa hela kedjan och värdera varje sak för sig och sätta in den i  sitt  sammanhang just då och  även längre fram.

Det talas  om att  hösthonungen är farlig att invintra på Orsaken skulle vara att den innehåller större mängder av en del för binas mage olämpliga ämnen. Det kan kanske vara rätt. Men det kan också  vara enligt nedan. .

Mot hösten  har många blommor och frukter inte bara mognat utan också börjat  mögla och eller jäsa. Det finns med  andra ord mycket gott om mögelsporer och jästsvampar. Det som går genom binas mage  är det  i detta sammanhang ingen  större fara med.
Men .. Ett bi är ganska så ludet . Så  nog  hänger det med en hel del hem till kupan.
Med detta vill jag säga att  honungen är säkerligen  ren och fin men i kupan och på bina finns det en hel del ämnen som i förlängningen kan ställa till problem. Visst putsar  bina  sig  själv , varandra  och  kupan men att detta  skulle skapa en livsmedelsmiljö i kupan har jag  svårt att tro. 
Detta  tror jag  är det som händer!

En omtänksam och skötsam biodlare täcker in sina kära bin . Inte bara för att de  ska ha det varmt det ska vara tätt också. Det är här som det farliga börjar. Det kan gå bra men det  kan det lika väl gå som i många år.

För att förstå min tankegång så måste vi ta med en del andra faktorer.

Bina äter med vissa intervaller . Hur ofta ... styrs av flera   faktorer och några av  dessa  kommer vi  till senare. 
För att kunna äta  måste bina höja temperaturen i kupan. Varm fuktig luft kondenseras mot den kalla honungsytan och honungen blir  varm och mjuk så  att bina kan ta för sig. Hur varm honungen måste vara vet jag inte. Bina  måste  ha en
viss temperatur för att att bli rörliga. Troligtvis står  dessa två saker i relation till varandra.  
En annan faktor är fukten ; vattnet ; rimfrosten ; isen .  I vilken form och mängd  vattnet finns i kupan  bestäms  av temperaturen  och ventilationen. Och det är här det börjar gå snett. 

När bina ätit och är mätta så sjunker  temperaturen i kupan igen. all luft kan inte hålla så mycket fuktighet bunden     Överskottet kondenseras mot närmaste kalla yta. I detta fall mot botten och nedre delen på väggarna. Nästa gång bina ska äta så måste först en viss del
av isen/rimfrosten tina innan temperaturen blir rätt. Men all is hinner inte smälta under den tid som det tar att värma upp kupan . Och  för varje gång bina äter så tar det längre tid att få upp temperaturen Och nästa gång tar  det ännu längre tid. Mer is som ska smälta. Och nästa.. och nästa..... För hur bra en kupa än är isolerad så finns det ändå något ställe som är kallare där fukten kondenseras och kanske  fryser. Med dagens täta kupor
får man till sist en ordentlig  minuskvot. Den allt längre tiden gör emellertid också  att en allt större mängd vatten hinner kondenseras mot honungen  och detta kan också  vara en fara i sammanhanget.En utspädd  foderlösning kan verka laxerande samtidigt som den blir mer jäsningsbenägen.

Man kan tycka att så länge bina har foder  borde det inte vara så farligt. Och det är helt  rätt om inte jästsvampar , mögel  och  andra   sporer fanns. Genom binas fläktande för att höja temperaturen alternativt att vädra ut  koldioxid  sprids dessa i luften i kupan och hamnar bland annat i det öppna fodret. Ju längre tid som bina behöver för uppvärmning och ju högre fuktighet det  blir desto gynsammare för jästsvamparna. I detta sammanhang så kanske vi också ska nämna  noseman.  Också den sprids genom sporer. Har vi inte smittade bin så kanske vi har fläckar av utsot som vi inte har observerat  vid rambyte .

Om man sedan  känner till  att fuktig luft kan bära små partiklar i storlek med sporer och  jästsvampar så är det hög tid att bli nervös . (Partiklarna svävar som i små ballonger av fukt). Att bakterier  har lufttransport det vet vi  alla.  
Det vi har nu i kupan är en mer och mer farlig bomb som bara väntar på att detonera.  
Till sist kommer smällen. Bina är så dåliga i magen så de har inte någon möjlighet att hålla sig. Katastrofen är ett faktum. 

Ja !!! Så här tror jag att det kan gå till när ett samhälle drabbas av total utsot. Självfallet finns det  också andra orsaker men de som nämts här är säkert  de farligaste. Om vi ska ta en jämförelse med oss själva så blir det väl närmast det som populärt kallas för : Sjuka hus.  I stort är det samma sak men bina kan ju inte flytta mitt i vintern. Tänk er att leva i högsta möjliga fuktighet med en luft som är jobbig att andas varje rörelse du gör för att få upp värmen eller ör att få  bättre luft ökar risken att den mat du behöver för att överleva  ska ge dej mycket allvarliga magproblem .

Det ska f-n  vara bi under sådana förhållande !!!



 Jag skrev det här 1996 på våren och sedan dess så har jag försökt förstå om jag hade rätt eller fel i min tankegång/Gidde

onsdag 21 september 2016

Så här fungerar det för mig!

För några år sedan så skrev jag det här inlägget. Det är giltigt fortfarande, det ser man när man läser inlägg på diverse forum. Just i dagarna så är det läge att avsluta den aktiva delen av biåret i kuporna. Jag har toppventilation på mina kupor så bina sätter sig ganska så fort stilla vid matarhålet. Och när det blir lite kallare så går de rakt ner och sätter sig på de tomma kakorna under fodret, men nära så de kan ta för sig när hungern kommer. Så fungerar det i mina kupor när bina startar sin resa mot nästa års vår!

Så här skrev jag!
I dag var det helt perfekt väder för att ta med trimmern till bigårdarna. Jag slår gräset ända ner till rotnivå för att inte det ska finnas något gräs som håller upp snötäcket. Möss har ju en benägenhet att krypa under snön  och komma under kuporna där det är mindre snö. Förr i tiden så brukade biodlare trampa samman snön så att de tog bort den möjligheten för mössen att nå kuporna.   Och vi får se om orken räcker för en insats från min sida på det spåret.

Det är ju så att möss helst inte visar sig ovanför snön på grund av risken att bli bytesdjur.

När man som jag gjort i dag slår gräset ända ner mot marken så ser man att mössen redan har byggt gångar i del långa gräset, så arbetet jag gjort i dag var säkerligen viktigt.

Kuporna står intill mindre byvägar, med trafik från markägare. Så nu blir det en vädjan till markägaren att de ska hålla koll på kuporna. Kommer ingen signal så kan jag ta det lugnt!

Gidde

torsdag 15 september 2016

Jag läste en bok......Binas Historia av Maja Lunde !

Visst är persikorna underbara! Men utan bin inga persikor i min trädgård.

Maja Lunde en Norsk författare har skrivit boken Binas historia och jag har läst den under några kvällar. Funderar lite omkring det jag läst.

Som biodlare så letar man naturligtvis efter sakfel, men det verkar som de flesta grodorna hållit sig utanför kuporna. Men eftersom det i stort sett är en fiktion så måste man fundera på om det som händer i boken är troligt och tyvärr så är det så att det som berättas om framtiden kan till stor del bli möjligt. Och mina tankar går till våra barnbarn som kommer att möta en förgiftad miljö. Och jag funderar hur mycket bina klarar i fråga om gifter. Det känns lite tveksamt att fundera omkring att när vi fått bin som klarar varroan så är det feta män i riskkapitalbolagen som är våra fiender när de producerar gifter.

Men jag tror att vi biodlare bör läsa boken. Den öppnar för diskussion mellan varandra och kanske lika viktigt det kan få utomstående att förstå att vi är på fem i tolv för att agera! Gidde

lördag 10 september 2016

TBH- kupa..... men jag hann inte med att bygga den klar i år!


Så här ser det ut när jag odlar drottningar.
Jag började att bygga en TBH under sommaren, men jag hann inte bygga den klar. Men jag förstår att kakras är en vanlig företeelse. Mina egna tankar kring det här är att säkra bygget mot överlisten med trådbyglar av den modell jag använder vid drottningodling. Om jag börjar med mindre byglar så borde jag sedan kunna öka längden på bygeln och sätta in dessa allt eftersom bina bygger ut vaxet. Jag räknar med att det kommer att sitta minst fyra byglar på varje list. I kanterna på överlisten så måste jag göra urtag så trådbygeln inte hindrar att listerna kan tryckas ihop mot varandra./ Gidde

onsdag 7 september 2016

Den stora drottningmassakern!

Det har på många forum dykt upp skrivningar om att samhällen blivit drottninglösa nu fram emot hösten. Och för egen del så fick jag samma problem. Inget yngel och ingen drottning!  Visst är det en katastrof! Jag har flera andra drottningar att tillgå i Apideor, men då ringer det varningsklockor. Det är helt klart så, att jag inte tappar alla drottningar i samhällen som står i en rad bredvid varandra. Vi måste komma ihåg att det är olika mödrar på alla tre samhällena. Och att de då skulle tappa sina drottningar allesamman det är för otroligt. Men det är en sak som samhällena har gemensamt, de står lite skuggade av buskage och en hägg som fått växa lite för stor.


Jag gjorde slutskattningen på alla tre och i samband med detta så drog jag ner på ordentligt på utrymmet. Två av samhällena hamnade på en LN låda, så det blev ordentligt med bin i de lådorna. Efter en vecka så var det tid att börja vinterfodra och då kollade jag läget och i bägge LN-samhällena var det ordentligt med yngel. Så det var som det ofta blir: Om det inte finns något för bina att dra på så drar de ner på matningen av drottningen så hon inte kan lägga några ägg. Och det var så det blev här i höstas. Det var för varmt medan blomningen var igång och när det blev svalare så fanns det ingen blomning kvar. Bistert men så såg verkligheten ut!

Om vi sammanfattar så blev det så här: Mina bin fick för kort flygtid. När det var svalt på morgonen och de hade kunnat flyga så stod de fortfarande i skuggan och när solen nådde flustren så blir det för varmt för att få loss någon nektar ur blommorna och utan ett nektarinflöde så  blir det ingen riktig matning av drottningen. Och den lilla äggläggning som Damen presterar den tar bina bort för enligt dem så är det på väg mot höst och då ska det inte ynglas.

Hade jag satt till nya drottningar utan att hitta de gamla så hade mina nya damer blivit dödade per omgående.  Det hade blivit den stora Drottningmassakern, bistert! / Gidde

Att odla drottningar med min metod i Apideor är enkelt!



Den stora drottningmassakern!

Det har på många forum dykt upp många skrivningar om att samhällen blivit drottninglösa nu fram emot hösten. Och för egen del så fick jag samma problem. Inget yngel och ingen drottning!  Visst är det en katastrof! Jag har flera andra drottningar att tillgå i Apideor, men då ringer det varningsklockor. Det är helt klart så, att jag inte tappar alla drottningar i samhällen som står i en rad bredvid varandra. Vi måste komma ihåg att det är olika mödrar på alla tre samhällena. Och att de då skulle tappa sina drottningar allesamman det är för otroligt. Men det är en sak som samhällena har gemensamt, de står lite skuggade av buskage och en hägg som fått växa lite för stor.


Jag gjorde slutskattningen på alla tre och i samband med detta så drog jag ner på ordentligt på utrymmet. Två av samhällena hamnade på en LN låda, så det blev ordentligt med bin i de lådorna. Efter en vecka så var det tid att börja vinterfodra och då kollade jag läget och i bägge LN-samhällena var det ordentligt med yngel. Så det var som det ofta blir: Om det inte finns något för bina att dra på så drar de ner på matningen av drottningen så hon inte kan lägga några ägg. Och det var så det blev här i höstas. Det var för varmt medan blomningen var igång och när det blev svalare så fanns det ingen blomning kvar. Bistert men så såg verkligheten ut!

Om vi sammanfattar så blev det så här: Mina bin fick för kort flygtid. När det var svalt på morgonen och de hade kunnat flyga så stod de fortfarande i skuggan och när solen nådde flustren så blir det för varmt för att få loss någon nektar ur blommorna och utan ett nektarinflöde så  blir det ingen riktig matning av drottningen. Och den lilla äggläggning som Damen presterar den tar bina bort för enligt dem så är det på väg mot höst och då ska det inte ynglas.

Hade jag satt till nya drottningar utan att hitta de gamla så hade mina nya damer blivit dödade per omgående.  Det hade blivit den stora Drottningmassakern, bistert! / Gidde

Att odla drottningar med min metod i Apideor är enkelt!



lördag 3 september 2016

Jag testade med florsocker i början av April..... och kolla hur det ser ut nu!

I början av April så testade jag varroaläget med florsocker i en avläggare från förra året. Av olika anledningar så varroabehandlade jag inte den här avläggaren i höstas så testen i våras var mycket intressant. Det blev 4 varroor i testet och det är en för mycket om man följer Carnicas normer för behandling. Men jag var nyfiken: Hur skulle det se ut mot invintringen på hösten? Naturligtvis så fanns risken att förlora avläggaren, men jag ville veta hur det skulle se ut fram på hösten.

Och visst ser det svårt ut! Antalet varroor hade ökat väsentligt. lite slarvräknat så är det över hundra. Och nu förstår jag resonemanget om att ett samhälle kommer att kollapsa under tredje året.

Jag kommer att testa olika behandlingar för att se hur bina reagerar eller kanske mer rätt hur varroan klarar sig. Det man bör komma ihåg är att bina naturligtvis är skadade av det stora varroatrycket så oavsett vad jag gör så blir det inte en optimal start för binas överlevnad.  Gidde