måndag 26 september 2016

Jag skrev det här 1996 på våren och sedan dess så har jag försökt förstå om jag hade rätt eller fel i min tankegång/Gidde

Denna skrivning gjorde jag 1996 på våren ( om jag minns rätt). Sedan dess så har mycket hänt men i huvudsak så kan jag fortfarande stå för det mesta som står här. 
Det är spännande att läsa det man skrev för så många år sedan!

UTSOT

Hypotes  om  hur den uppkommer .... 

Och  detta är min  hypotes  om utsot.

Utsoten uppkommer  som regel inte av en enda orsak utan  utvecklas genom en hel rad samverkande fenomen.

För att förstå det hela så måste man följa hela kedjan och värdera varje sak för sig och sätta in den i  sitt  sammanhang just då och  även längre fram.

Det talas  om att  hösthonungen är farlig att invintra på Orsaken skulle vara att den innehåller större mängder av en del för binas mage olämpliga ämnen. Det kan kanske vara rätt. Men det kan också  vara enligt nedan. .

Mot hösten  har många blommor och frukter inte bara mognat utan också börjat  mögla och eller jäsa. Det finns med  andra ord mycket gott om mögelsporer och jästsvampar. Det som går genom binas mage  är det  i detta sammanhang ingen  större fara med.
Men .. Ett bi är ganska så ludet . Så  nog  hänger det med en hel del hem till kupan.
Med detta vill jag säga att  honungen är säkerligen  ren och fin men i kupan och på bina finns det en hel del ämnen som i förlängningen kan ställa till problem. Visst putsar  bina  sig  själv , varandra  och  kupan men att detta  skulle skapa en livsmedelsmiljö i kupan har jag  svårt att tro. 
Detta  tror jag  är det som händer!

En omtänksam och skötsam biodlare täcker in sina kära bin . Inte bara för att de  ska ha det varmt det ska vara tätt också. Det är här som det farliga börjar. Det kan gå bra men det  kan det lika väl gå som i många år.

För att förstå min tankegång så måste vi ta med en del andra faktorer.

Bina äter med vissa intervaller . Hur ofta ... styrs av flera   faktorer och några av  dessa  kommer vi  till senare. 
För att kunna äta  måste bina höja temperaturen i kupan. Varm fuktig luft kondenseras mot den kalla honungsytan och honungen blir  varm och mjuk så  att bina kan ta för sig. Hur varm honungen måste vara vet jag inte. Bina  måste  ha en
viss temperatur för att att bli rörliga. Troligtvis står  dessa två saker i relation till varandra.  
En annan faktor är fukten ; vattnet ; rimfrosten ; isen .  I vilken form och mängd  vattnet finns i kupan  bestäms  av temperaturen  och ventilationen. Och det är här det börjar gå snett. 

När bina ätit och är mätta så sjunker  temperaturen i kupan igen. all luft kan inte hålla så mycket fuktighet bunden     Överskottet kondenseras mot närmaste kalla yta. I detta fall mot botten och nedre delen på väggarna. Nästa gång bina ska äta så måste först en viss del
av isen/rimfrosten tina innan temperaturen blir rätt. Men all is hinner inte smälta under den tid som det tar att värma upp kupan . Och  för varje gång bina äter så tar det längre tid att få upp temperaturen Och nästa gång tar  det ännu längre tid. Mer is som ska smälta. Och nästa.. och nästa..... För hur bra en kupa än är isolerad så finns det ändå något ställe som är kallare där fukten kondenseras och kanske  fryser. Med dagens täta kupor
får man till sist en ordentlig  minuskvot. Den allt längre tiden gör emellertid också  att en allt större mängd vatten hinner kondenseras mot honungen  och detta kan också  vara en fara i sammanhanget.En utspädd  foderlösning kan verka laxerande samtidigt som den blir mer jäsningsbenägen.

Man kan tycka att så länge bina har foder  borde det inte vara så farligt. Och det är helt  rätt om inte jästsvampar , mögel  och  andra   sporer fanns. Genom binas fläktande för att höja temperaturen alternativt att vädra ut  koldioxid  sprids dessa i luften i kupan och hamnar bland annat i det öppna fodret. Ju längre tid som bina behöver för uppvärmning och ju högre fuktighet det  blir desto gynsammare för jästsvamparna. I detta sammanhang så kanske vi också ska nämna  noseman.  Också den sprids genom sporer. Har vi inte smittade bin så kanske vi har fläckar av utsot som vi inte har observerat  vid rambyte .

Om man sedan  känner till  att fuktig luft kan bära små partiklar i storlek med sporer och  jästsvampar så är det hög tid att bli nervös . (Partiklarna svävar som i små ballonger av fukt). Att bakterier  har lufttransport det vet vi  alla.  
Det vi har nu i kupan är en mer och mer farlig bomb som bara väntar på att detonera.  
Till sist kommer smällen. Bina är så dåliga i magen så de har inte någon möjlighet att hålla sig. Katastrofen är ett faktum. 

Ja !!! Så här tror jag att det kan gå till när ett samhälle drabbas av total utsot. Självfallet finns det  också andra orsaker men de som nämts här är säkert  de farligaste. Om vi ska ta en jämförelse med oss själva så blir det väl närmast det som populärt kallas för : Sjuka hus.  I stort är det samma sak men bina kan ju inte flytta mitt i vintern. Tänk er att leva i högsta möjliga fuktighet med en luft som är jobbig att andas varje rörelse du gör för att få upp värmen eller ör att få  bättre luft ökar risken att den mat du behöver för att överleva  ska ge dej mycket allvarliga magproblem .

Det ska f-n  vara bi under sådana förhållande !!!



 Jag skrev det här 1996 på våren och sedan dess så har jag försökt förstå om jag hade rätt eller fel i min tankegång/Gidde

1 kommentar:

  1. Gidde!
    "Bina äter med vissa intervaller . Hur ofta ... styrs av flera faktorer och några av dessa kommer vi till senare." Du om inte riktigt i mål där. Temperatur - Ja. Vad mera menar du mera? Julmiddag? / G

    SvaraRadera