fredag 31 mars 2017

Det är vår på gång!


Jag skulle inte kunna berätta...
Det som min mentor sa om just detta med övervintringen och om att mata på våren. Det är inte tryckbart. Så vi får ta till en väsentligt nedtonad översättning. Som inte är fullt så kärnfull.

Vi måste förstå att binas vinterklot det innehåller mycket bin av olika åldrar. Allt efter ålder så hamnar dom också i klotet. Och allt efter den värme som dom får i klotet så blir deras aktivitet  olika. Aktivitet är detsamma som foderintag. Matning skapar aktivitet. Och  det som kommer in i ena ändan det ska ut i den andra i sinom tid. Och om det stannade upp med detta så vore det enkelt.
Men när rensningsflykten kommer så är redan kupan på gång med yngelsättning kanske inte några stora mängder men i alla fall. Ynglet och drottning måste hållas varmt fullt ut men det blir bara på de ramar det finns yngel på. Det här skapar en balansgång som vi inte bör störa. Bina själva måste hantera den här problematiken och det kan ta dagar eller veckor beroende på flygvädret. Och som sagt det som kom in det ska ut, helst under ordnade former.
Det som har hänt under vintern och vårvintern är helt olika för de olika samhällena.Vi biodlare är de i särklass sämsta budbärarna för vad som ska ske i samhället. /Gidde
Inte ett bi på flustret när det inte är ordentligt med sol 

söndag 26 mars 2017



Jag fick mycket över hundra persikor förra året.

Det är bina och jag som i nämnd ordning hjälpte trädet att få till så mycket frukt. Underbart gott! Jag har startat mitt jobb i dag! Vattning och åter vattning! Blommar trädet och bina kan flyga, så får vi se hur skörden blir!  Gidde

torsdag 23 mars 2017



De viktigaste "Svärmödrar" som finns är bidrottningens!

Det som det här handlar om är inte det mest upphetsande som vi har inom biodlingen, men sanningen är att för att bli en bra biodlare så måste vi förstå den här problematiken. Det här är knastrande torrt men så fruktansvärt viktigt. Och mina Vänner: Det gäller i vissa lägen att vara småsnål. Det skulle inte falla mig in att skära bort drönarbyggen för varroa-bekämpning när jag kan göra det lika bra på ett annat sätt. Varje drönare behöver tio bins matning för att bli en stor "pojk" och det är inget som jag kastar bort på slarv.

 Detta med drönaravläggare är en teknik som vi inom Carnica har använt under många år. Tekniken är inte på något sätt svår men den tar stort spaltutrymme att beskriva och om inte beskrivningen blir riktig så tappar den en del av funktionen och blir inte den framgång som man skulle önska.  Men det är den teknik som rätt använd ger absolut bäst parningsresultat.
Fördelarna med tekniken är flera och jag ska dra en del här: Vi får en bättre parning med en bättre genetisk mångfald. Vi kan flytta mindre lättare enheter till platser där störningen av andra drönare är mindre.  Och drönargivarna står kvar i de bigårdar där de producerar mest och det är ju ekonomiskt viktigt.  Att det dessutom är en effektiv varroabekämpning  är väl inte heller något stort fel i sammanhanget.
Och varför envisas vi med att skriva om detta.  Jo som avelsgrupp så vet vi att det måste till en väsentligt bättre hantering av drönarmaterialet. Detta är helt nödvändigt om vi ska få till ordentliga avelsframsteg. Och detta oavsett om vi ser det från horisonten parningsstation eller friparning. Och om ni vill läsa om hur man gör Drönar-läggare så gå in på Carnicas hemsida, där finns en beskrivning.Gidde
Drönaravläggare

Och jag får en bra avläggare gratis att övervintra till hösten med mycket lite jobb!

onsdag 15 mars 2017

Hypotes utsot.................

För omkring 25  år sedan skrev jag ett inlägg som jag kallade ”Hypotes Utsot”.  När jag läser det i dag så känner jag inte det som jag skulle behöva ändra någonting. Det som Lundaforskarna har presenterat fyller emellertid ut en del luckor i min skrivning. Och om jag nu ska göra en sammanfattning av problematiken vid invintring så passar min skrivning bra in mot det Lundaforskarna skriver.
Så här uppfattar jag att det fungerar: Vi kan tala om två olika saker i kupan. Dels hur bina hanterar honungen/fodret vid hösten/invintringen. Dels så kan vi tala om att bin är ludna varelser som på hösten hämtar in det sista i naturen som är på väg att kollapsa. Det är mycket i naturen på hösten som börjat mögla och jäsa men jag tror inte att bin är så nogräknade när det börjar sina i naturens skafferi. Och även om nektarn inte har möglat så är det en hel del i nektarns omgivning som har mögelsporer på sig och hänger med till kupan i binas behåring.  Och naturligtvis så har i vissa fall nektarn börjat att jäsa. Men att bina klarar att hantera detta det har forskarna i Lund visat.
Men när det nu är så bra i cellerna med fodret varför spökar det då till sig i invintringen? Jo det är ju detta med allt detta som hängde med bina till kupan på hösten. Och i kombination med fukten från binas förbränning av fodret så får vi mögel och eller jäsning i kupan.  Och ett bi som käkat sockerlösning i månader är säkerligen inte nödbedda om det dyker upp lite vatten läs fukt att suga i sig. Men är det mögelsporer och jästbakterier i fukten så blir det gärna lite problem med magen på bina.
Den dagen då Sveriges biodlare lär sig att hantera fukten på rätt sätt så kommer vi att komma ner på en vinterdödlighet väsentligt under 5%. 


Om jag vill stödmata med honung så gör jag så här

Nätet hindrar att honungen rinner ner i kupan och kladdar ner bina
Hälsningar
Från ett bra bi:Carnica 

måndag 6 mars 2017

Ni kan inte ana hur mycket jag älskar "Nördar"!!

Vi hade årsmöte i Carnica Gruppen den 4/3 och det känns så bra när folk lämnar TV- tittandet för att diskutera något så tidsmässigt lång borta som bin och bisamhällen. Och helt klart så måste man vara lite av en "Nörd" för att göra det. Jag var själv ordförande för Carnica i 10 år och jag måste erkänna att jag kollade in hur det fungerade nu med ett visst gillande. Leif lite lågmälda sätt att hantera klubban och vänta in att deltagarna på mötet snackade igenom problematiken det gillar jag och att dagordningen över datorn hamnade på vita duken det underlättade. Att Per skulle sköta protokollet med den äran det  kändes lite självklart efter alla gånger han haft det uppdraget. Att upprepa våra personval det gör jag inte, men jag måste berätta om Roberts "dragning" om testresultaten och den utveckling som det varit under ett antal år. Kom ihåg att det här är resultat som vart och ett har krävt ett engagemang från en testbiodlare. Robert eller någon annan. Och det lite torra siffervärdet på vita duken det är ett resultat som uppnåtts genom test av mer än 3000 drottningar runt om i Europa. Det är drottningar som ingår i bidatabasen Beebreeds testprogram avseende varroatoleransprojekt. Och just värdet på vår enskilda drottning visar vad hon presterat ställt mot alla de andra. Visst är det häftigt att det går att översätta  drottningars egenskaper till ettor och nollor i ett dataprogram. Och att Carnica Gruppen är på rätt väg det visade Roberts staplar. Häftigt!

Och sedan så kom Karina Karlsson och informerade om SBR-s VSH-projekt. VSH är lite slarvigt uttryckt uttryckt ett sätt att hitta bin som rensar ut fertila varroahonor ur yngelcellerna och låter infertila vara ifred.
Det blev en spännande diskution. Vi inom Carnica vet att det behövs en fruktansvär massa år för att få fram bra bin. Så från vår sida sett så måste man välja att söka VSH bin från renrasiga mödrar inte att ta vilka bin som helst med VSH egenskaper och sedan förädla de bina.

Naturligtvis så kom vi inte till något beslut, men vi kom till det väsentliga när det gäller Carnica. Vi fick ett uppvaknande intresse för att kolla igenom vad vi har i våra kupor. Kanske så har vi fyndigheter att göra/ Gidde För det heter väl fyndighet när det gäller VSH?
Vad underbart det skulle vara att odla drottningar från ett eget samhälle med VSH betende.